På måndag lämnar Theresé landet, för en tripp till Kina. Hon reser i arbetet och ska närvara vid en invigningsceremoni av bygget av en ny fabrik. Där kommer bland annat deras borgmästare att närvara. En av projektledare ska bära någon hörnsten och Theresé har blivit tillfrågad om hon och en från Kina kan vara presentatörer. Dessutom vill dom att hon ska bära kolt. Wow, säger jag, vilken resa hon får göra

Enda jobbrelaterade resor jag gör, är till och från arbetet… en resa på 5 kilometer enkel väg

Fast, å andra sidan, ska jag vara glad för det. Hur många gånger tror ni annars att Polisen får ta emot orosanmälningar då jag försvunnit från alla radarfrekvenser. Ska jag resa får jag anlita en PR (personlig reseguide). Såg en nostalgibild på fejjan igår, där barnet hade en sele. Inte så ovanligt på 60-70 talet. Här lånar jag en bild från wikipedia. Barnselar används ju även idag, fast kanske mest i skidbackar. Jag har själv, aldrig sett någon gå med ett barn i sele, men…

Mja, det kanske min PR skulle få ha på mig med. Så jag inte helt plötsligt gör en avvikelse från den, minutiöst planerade resrutten, och hamnar i en mörk återvändsgränd, fast därinne hittar jag ändå en utgång, som ingen annan människa hittar efter mig. Här åsyftar jag givetvis det där tipset jag fick då jag klev av planet på Arlanda.

-Ta rygg på folket! Och det gjorde jag ju, fast ”folket” gick in på toan, och då var jag lost. Men… jag hittade till sist, en vanlig trappa, som det sedan hördes, inte ens skulle finnas där. Vilka talanger besitter inte jag!!

Åke for och shoppade loss på en ny brevlåda, våran ser nalta misshandlad ut. Den ska upp då nya brädor på staketet, kommit på plats. Han köpte även en mjukare järnkratta så man får upp stenarna från gräsmattan och en skurborste för altanen.

Tittar man nu på väderprognoserna får man vara glad om det blir en fin dag inom närmsta 2 veckorna. Regn och snö är att förvänta sig. Men men… bättre dagar kommer. Nu undrar jag om jag vid tillfälle, skulle kunna smeta in altanen med ättika, som jag läste nånstans, och det ska då lösa upp en hel del smuts. Ja man ska ju blanda ut ättikan förstås, det har jag koll på.

Det kan ju inte hänga på vädret i alla fall. Sen kan man vänta med såpskurningen till en soligare dag.

Snö soffan är i alla fall ett minne blott.

Det går verkligen undan då det sätter fart med snösmältningen. Såg att tjälen inte varit speciellt djup i vinter och då rinner det ju undan bättre. Nånting som då blev positivt med snömängden vi fick, och att den kom så fort. För då hann inte backen frysa.

Fotade lite av fortskridandet av bygget vid Östra Station. Här för 1 år sedan…

Och igår…

Det går undan, lika snabbt som man brukar glömma hur det en gång såg ut. En av mina vänner som jag hängde med, bodde i en av träkåkarna där nere på Sågargatan. Det känns som en annan del av världen om man idag, tänker på hur det såg ut då, på 80 talet.

Planen idag är att åka på Avion och köpa ett par bra skor att gå i. Det lär jag ju göra innan lunch, eftersom jag jobbar idag. Man hinner inte så mycket på förmiddagarna då man har tider att passa.

Avslutar med en fantastiskt fin bild som Annelie Wallmark tagit från deras altan på Rote, i Renbergsvattnet…wowfaktor på den!! Och en fin dag till er!