Etikett: 10%

Bara 10%, snopet!

Av , , 2 kommentarer 14

Nicco beställde glass och jordgubbar för någon dag sedan, och jag slog på stort och köpte precis det, samt strössel och havrekakor. Men titta, strösselburken, alltså nu kan jag ju inte släppa det här med att man ska luras att tro, att det man ser är på riktigt, burken stående som på hyllan i butiken, fast utan remsan runt om,  det är i alla fall Dr Oetker Chocko strössel:

004

Och så vänder man på burken och titta vad mycket luft jag betalat för:

002

Eller var det strejk i strösselfabrikens påfyllnadsavdelning, månntro?

Strössel…det hade varit gott:

018

Nähä…inget för hundar, och det bestämmer du…

019

Nu vet ju jag att man bara använder 10 % av sin hjärnkapacitet. Men tror dom som gör så här, att man har 5% vilandes?

Och med det skrivet så vet jag, trots att jag nu på morgonen kanske bara satt igång 7% kapacitet, att vissa använder säkert bara hälften av det, det har man både sett, läst och klurat ut alldeles själv. Och nu tänker jag på något heeelt annat än strössel, jordgubbar och glass 😀

Men visst är det intressant ändå, och vilken outforskad dator vi går runt med, utan att använda den till fullo. Och hur vet man då den presterar mer än, låt oss säga 50%? Är det då vi får migrän, tar en Ipren och lägger oss med slutna ögon, och tjopp, där försvann allt vi satt igång.

Dessa 10% kan ju omöjligt gälla alla människor, och kanske det funkar lite olika, beroende på tid på dagen, vad man gör och vad man behöver göra. Och för vissa blir det aldrig bättre, dom som låter andra göra och tänka åt dom, och så länge andra gör detta så fortsätter dom i samma stuk och slutar utvecklas, stannar kvar i att utnyttja andra för sin egen bekvämlighet. Men tänker man efter så måste ju deras liv bli väldigt fattigt…

Ehh, nä nu lämnar jag detta innan jag gräver ner mig totalt i tanketräsket. Ser ut att bli en fin dag, kanske det poppar in någon på en kaffe därute på gården, vem vet 😀 Önskar er alla en toppen lördag!

014

Helt i andras händer…

Av , , 4 kommentarer 11

Resan till Lycksele gick bra, vi hade 13 minuter tillgodo då jag parkerade bilen, rask promenad (så gott det går då man suttit still med benen ett tag), och sedan hade man tur att väntrummet till receptionen, var tomt, så man fick anmäla sig med en gång.

Jag hade inför, gastroskopin, läst både på kallelsen och på nätet, vad jag hittat om det så jag skulle vara förberedd, på vad som skulle bli. På en av alla sidor stod det, typ: Du har säkert hört en massa historier om hur otäckt det är, men det är inte så farligt! Ehhh, nähä, undrar om den människan gjort det där någon gång då?

Det skulle ta ungefär 10 minuter, enligt kallelsen, 5 minuter sa läkaren, men vad sägs om 15 minuter, som känns som en evighet, då man har en plastbit mellan tänderna så munnen hålls öppen, man ligger och vill kräkas, nu schöjs man istället, under tio minuter av dom 15, man ska inte svälja, snoret rinner och tårarna, bara för ansträngningen.

Det första sköterska säger då dom äntligen är klar: Visst var det fruktansvärt hemskt? Haha…ja sa jag, nog har jag gjort roligare saker än det där. Då skrattade hon och sa, javisst är det så.

Sen måste jag ju säga att det inte gör ont, men det är obehagligt att inte kunna styra själv, hur man vill ha det. Man är helt i händerna på någon annan, och du kan inte prata heller. Det första dom sa innan slangen fördes ner, var att min fria arm, skulle hållas bakom ryggen, så du inte smäller till mig, sa läkaren, jaja, det skulle jag nog aldrig ha gjort, men jag förstår att det är något som inträffat tidigare.

Att det nu tog längre tid än beräknat, berodde på en massa bilder som skulle tas, dessutom togs 4 provbitar, dom såg något som inte var riktigt som det skulle, så det är väl bra att dom kollar på det, sedan fick jag se bilderna på hur det ser ut, därnere, och det var rätt så lustigt, faktiskt.

Jag har ju gjort en magoperation tidigare, gastric plastic, som den hette, och då den gjordes så ritade Sylvan (min läkare) upp hur den skulle göras, samma sak ritades nu upp igår, då hon skulle förklara, vad det var vi såg, kolla här:

002

Matstrupen, blev alltså min magsäck, eller behållare, för maten som sedan skulle rinna ner i sakta mak, till den befintliga magsäcken, ringen som sattes dit var för att hålla ihop sömmen och för att det inte skulle töjas ut, typ. Väldigt noga att tugga maten ordentligt eftersom det nu bara fanns ett litet hål som maten skulle ner igenom.

Här en bild sett uppifrån och ner (viktigt nu att jag skriver att det inte är en bild, utan en teckning):

003

Hålet längst till höger, är vad som skulle bli, nu finns det ett litet större hål, bredvid och ett STORT, längst till vänster. Detta är inte så ovanligt, sa läkaren, med den tidens operation, så togs inte klamrarna bort och dom kunde sedan göra så att kroppen fixade ett eget hål…BRA!!! Eller njae…

Inte nog med detta, nu har plastringen som sattes dit, eroderat, vuxit in i matstrupen så den alltså kan skådas från insidan. Så, nu skulle det konfereras om en operation är möjlig, ringen måste först tas bort, och den kan man inte bara rycka loss, sa hon. Jaja, det är ju tur att det finns experter på sånt där, och att det inte är jag som ska klura ut hur detta ska kunna utföras 😀

Kände mig lite halvdålig under resten av dagen, men vi hann med en sväng in på Dollarstore, och hemkommen tog vi en macka på Strömpilen, innan jag lämnade Tina hemma hos sig och jag åkte vidare hemåt. Hade tänkt lägga mig och sova, men tji fick jag, vart tog den tiden för det, vägen?

Idag blir det nog ÖoB, ska kolla om dom har kattsanden jag brukar köpa, Tina hakar på, får se om det finns parkeringar lediga, nyöppning som det är. Önskar er alla en fin dag!

 

 

 

Maria Lundmark Hällsten