Etikett: 17 år

Prata för döva öron 🙉 eller festa 🥂 och ät tårta 🍰

Av , , 2 kommentarer 13

Pratade med Sally, barnbarnet ni vet, för några kvällar sedan. Hon håller på träna upp sina tecknings skills. Här en teckning hon ritat utifrån bild hon hittat på pinterrest. Helt klart en talang.

Det är inte alla som har öga att rita av saker heller. Övning ger sedan färdigheter, det vet vi ju alla.

Mina övningarna avtog efter 17 år fyllda. så dom stannade av vid detta.


Men som jag sa till Sally, det handlar om att nöta, vara konsekvent, men sedan att rita och måla då man känner inspiration att göra det. Om man tvingar sig själv, så blir det inte kul. Och sånt där ska vara roligt att göra.

Sen kan man ha konstnärs ådror eller andra talanger som visar sig på andra sätt. Jag ramlade över denna trummis, otroligt vad man kan åstadkomma med små medel, eller vad tycks.

Har en ledig dag, idag. Ska göra ett besök hos Bo-Lage, det kan faktiskt råka vara så att beställningsfingret, råkade klicka på en knapp och tjopptjopp så låg det nåt i varukorgen och sändes iväg. Haha..

Man skulle ju egentligen lägga ner det här, att vara ute på nätet och susa runt. Det kan komma att kosta pengar, och det går fort också. Fast 199 kr, har jag nog i bakfickan, och till mitt försvar, jag var sugen på lakrits, i den stunden. Nu får ni grunna på vad jag kan ha beställt som innehåller lakrits…till imorgon.
Om ni kommenterar och gissar rätt, så lovar jag att bjuda på en skvätt, förutsatt att ni har åldern inne.


Här får ni ett annat uppdrag, att roa er med.

Det gjorde jag, och den här låg närmast, direkt under bordet i teverummet.

Med meningen…

Så antingen innebär det att jag pratar inför döva öron, fast egentligen tycker jag att det skulle ha varit ett kommatecken mellan slår upp en pärm och han talar högt. Och då skulle hela året förändras till fest och tårtor om vart annat 🥂 🍰

Ha en fin torsdag, allihop!

Mitt hem är där jag lägger min hatt!

När vi gick till Kerstin i lördags så gick vi den väg vi gått så många gånger förut. Vi bodde ju på samma gård under 17 år, så rent logiskt, borde det kännas som hemvägen, då man går där, eller?

Nej, faktiskt inte, eller otroligt nog, inte. Finns ingen hemkänsla eller saknad, fast ändå trivdes vi jättebra där. Konstigt!

Hade en intervju igår, en tjej som kommer från Burundi. Hon har bott i Sverige lika länge som hon bott i Burundi och vi kom in på det där med hemkänsla. Jag berättade om känslan i lördags och sen sa jag att det är kanske lite som sången, Wherever i lay my hat, thats my home:

Ja absolut, sa hon och höll med. Det hon saknade mest, förutom släkten, är värmen, och det kan man ju förstå 🙂

Jag var ju mariehemsbo under 24 år, sammanlagt, men Mariehem känns inte heller som hemma då jag åker dit. Det kan ju också vara för att man inte har en enda pryl där som är ens eget. Och därför känns stugan, i Malå, mer som hemma även fast vi bara är där 2-3 veckor per år. Men där har i alla fall saker som är våra 😀

Och nu är då i alla fall Theresé och Sally hemma, säger jag, fast detta är nog borta för deras del. Vi planerar för fullt vad som ska göras den och den dagen, sen ska vi klämma in Sally och hennes polare Diana, nånstans i mitten. Gammelmormor ska få påhälsning och även Åkes moster.

Jaja jag tror vi får ihop det, i slutändan. Nu kanske jag skulle ringa mamma/mormor/gammelmormor och fråga om hon vill ha besök ikväll, innan jag skriver in det i, ”the to do list”.

Jag gillar ju Blåeld i Tavelsjö, där finns det mycket fina saker och jag följer dom på Facebook. Plötsligt dök det upp ett öppningserbjudande jag inte kunde motstå. Vår eldstad härute, har spruckit och även om man kan elda i den så håller den på gjort sitt.

På Blåeld fanns nu något som skulle matcha våra stolar runt eldstaden. Jag skrev dit, och Åke blev uppringd av Bosse, en av ägarna, som sa, ta med stålar imorgon och kom och plocka upp den. Vilket Åke gjorde och nu står den i vårt matrum, men den ska få komma sig ut, så småningom. Vad tycks?

Nä nu är det dags att tänka på utgång med hunden, och lite annat. Så jag önskar er alla en trevlig onsdag!

Planerat in i minsta detalj

Av , , 2 kommentarer 9

Jag påbörjade projektet Chevtårta igår….det blev en fet form av märket, kunde ju inte kapa ner så tårtan skulle bli för liten 😀 Men jag är inte klar med hela bakverket, så bild på den, kommer sen.

Vi satt ute i värmen, till och från. Åke knatade ner längst gatan och kom hemsläpandes på motorn vi köpt till Camaron:

002 003

Jag lade ut bilderna på FB och det tog typ 30 minuter, så hade jag en förfrågan om att få köpa motorn. Fast naeee…det bidde ingen affär, nu har vi ju det vi sökt efter 😀

Winstone fick sig en dusch, Nicco tyckte han höll på se grådaskig ut, och jag håller med, magen är rätt så utsatt då man är ute och går. Så nu ska jag se om man kan borsta till honom lite, när han torkat upp, så han återfår lite fluff, så där.

008 009 011 013

Ja 17 år idag, blir hon…Nicco, och då är det ju väldigt lätt att veta vad man gjorde för just 17 år sen. Man satt hemma i soffan på kvällen och tjurades, jag skulle inte åka in på nåt BB och riskera att bli hemskickad…nänänä. Men till slut var Åke tvungen att starta upp Valianten vi hade på den tiden och vi begav oss upp dit.

25 minuter innan hon föddes, stod jag i dörröppningen och väntade på att Åke skulle parkera bilen, sedan blev det bråttom. Dom hade inte riktigt uppfattat att det var så nära, så det hanns som ingenting. En av sköterska sa, efteråt: Och vi som ska ner till Stockholm, på kurs, för att lära oss om barnafödande, men det är ju precis så här det ska gå till!!!

Många olika skepnader har hon haft, våran lilla dotter, här ska ni få 4 olika bilder och får se, för er själva:

01546489_499687883453405_1141292752_n 181055_444524988969695_781508484_n 1911782_609184715837054_1777252408_n

Inte är det konstigt att jag inte vet vem hon är, alla gånger 😀 Så jag önskar henne nu ett stort Grattis (hon sover än) och sedan ska hon få nån present och tårta förstås…allt är planerat in i minsta detalj…typ.

Och till er alla andra får jag önska en trevlig söndag!

Maria Lundmark Hällsten