Etikett: 500:-

Gratis, tack så mycket!

 

Tänkte lite på det här med gratis… gratis är gott säger man, men när gratis egentligen kostar, fast företagen eller upphovsgivaren säger att det är gratis, då är det ju inte det, men det låter så mycket bättre. Då kan vi ju kalla det för falsk marknadsföring, eller hur?
Det började väl med det här glass jippot nere på stan i lördags, provsmakning, ät då mycket glass du vill, men först ska det köas, och sedan betalas inträde, och därefter ska du återigen köa för att få dina glassar, jag undrar, hur många glassar orkar en vanlig människa då? Jag har fått för mig att inträdet gick på 50:-, för det får du två hyggliga glassar på affären, utan att behöva köa i timmar och två glassar på raken är rätt så mycket.
Nå, hort det va, man gör ju som man vill om man är nyfiken på vad som erbjuds och om man har lust att stå och vänta på det som ska avnjutas. Det är just det där med att man ”tror” att man får någonting, fast man egentligen betalat för det, som retar mig.
Ta ett annat exempel, betala 500:- och få gratis sms i ett år. Jaha, vad är det som är gratis i det här fallet då? För inte är det då sms:en man får, man betalar ju för tusan 500:- för dom. Även om man nu gör en bra affär, för 72 000 sms är väldigt mycket, och 500:- för alla dom, är ett ok pris, men det är INTE gratis.
Nä, det finns mycket man ska passa sig för, ta bara dom här hare Krishna böckerna som dom delade ut på stan för XX antal år sedan, varsågod sa dom, och räckte fram en bok, man blev överraskad, tog emot boken som man inte visste vad det för något och sen, slog dom ner som hökar och skulle ha betalt för den också… en slant ville dom ha, ett frivilligt bidrag. Jo tack så mycket för den fina boken som jag absolut hade gått in på Åkerbloms och köpt i annat fall. Skrev hon på ett *ironiskt* sätt.
Så var den lilla ”gratis” avhandlingen gjord, jo, jag får skriva gratis, för det kostar ingenting för er att läsa mina ord… eller egentligen, för att göra det måste ni vara uppkopplade och den uppkopplingen kostar så… helt gratis blev det ju inte, om ni nu inte ”lånat” datorn hos någon, förstås 🙂
Önskar er alla en fin måndag!

 

 

Den levde ett eget liv

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Det blev snack om tvättmaskiner och andra elektriska apparater, en dag på jobbet. Min brukare och hennes dåvarande man, hade hus och givetvis en tvättmaskin. När den gick sönder, så där lagom efter garantin hade gått ut, så hade dom hem en reparatör som skulle lokalisera felet, då hade brukarens man frågat vart chipet satt. Vilket chip, undrade reparatören? Ja, det måste finnas ett chip i maskinerna som gör att dom går sönder, en kort tid efter garantin gått ut, för det är ju inte första gången det händer.
 
Visst kan det kännas så ibland, och sedan, rätt var det är, så har man sån där tur att sakerna går sönder sådär en månad innan, precis vad som hände med vår mikrovågsugn, införskaffad på ÖoB, en månad kvar på garantin, dom hade ingen reparatör eller ersättningsvara, så jag fick tillbaka alla pengar. Det är en bra deal, det!
 
Vi hade en gång i tiden, då vi bodde på Mariehem, en tvättmaskin uppe i lägenheten. Jag kommer inte ihåg idag, vart vi fått den ifrån, men den var inte ny då den installerades. Den gjorde inget större väsen av sig…från början, men sen hände något och den slutade fungera.
 
Vi var in på en firma för att höra om dom kunde laga den och fick till svar att enbart felsökningen skulle kosta 500:-, och det var inte lite pengar, på den tiden. Så Åke skruvade loss ett kretskort, gjorde en egen felsökning och hittade felet samt lagade det. Sedan funkade maskinen ett litet tag innan den blev helt galen.
 
Kommer ihåg att jag låg i sovrummet och läste en bok, hade på tvättmaskinen i badrummet och den skulle börja centrifugera, det small och levde om och jag kunde ju gissa att det blivit en obalans i trumman, ni vet, så där som det kan bli om tvätten inte är jämnt fördelad. Jag inser att oljudet inte kommer att sluta av sig själv utan det låter snarare tvärtom, jag rusar upp ur sängen öppnar dörren in till badrummet, lagom för att se hur maskinen dundrat iväg över badrumsgolvet, dragit med sig badkaret för att slutligen slita ut sin egen strömkabel och stannat precis innan handfatet.
 
Jag fattade ingenting, trodde att det gått troll i maskinen och lät väl allt vara tills Åke kom hem. Det var en fjäder i trumman som släppt. Åke fixade saken och den fungerade igen…ett tag. Så kom den där dagen D, då maskinen äntligen fick gå i graven Jag skulle slå igång den, hade gjort allt enligt konstens alla regler, tog tag i vredet för att starta den, då jag vrider på knappen, så smäller det till därbak, den hoppar en halvmeter (känns det som i alla fall) upp i luften och det sprutar eld från baksidan, sedan törs inte jag gå i närheten av den där saken en gång till. Utan då bestämmer vi oss för att den har fått leva på övertid, sedan dess har vi inte ägt en tvättmaskin. Och nej, Jan A, vi hade ingen urna på den tiden 🙂
 
Önskar er alla en bra dag!
Maria Lundmark Hällsten