Etikett: äggtoddy

Åke vann🏅, medan jag förlorade 10 år av mitt liv 🤪

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 december 2022 kl 08:59, Bli först att kommentera

I tisdags, då Åke var på sedvanlig kaffedejt med gamla Västerslättsbor, så hade en av killarna i gänget, Jerry Sehlberg, utdelning av priser. Han har under alla träffar skrivit upp vilka som varit där. Åke hamnade på en femte plats och fick ett presentkort på en lunch.

Fasen, det var inte dumt. Att bli belönad för man fikat gott på veckorna

Kommer ni ihåg vad jag skrev om, den dagen, tisdagen, alltså. Jo, om det där dom skrev om utbildning, mitt i livet, upp till 62 år. Och jag undrade om det verkligen kunde räknas som mitt i arbetslivet, vid en sån ålder.

Nå, på onsdagen, efter allt tumult som blev under dagen. Med veterinärbesök och sånt. Tog jag bilen och åkte upp på Kvantum, Kronoparken. Skulle hämta ut smärtstillande till vovven, och passade på att gå in och köpa lite grönt till dagens, vårrullepyssel.

Kommer till kassan och då funkar inte Ica kortet. Jag har inga pengar på det utan det är bara för poängen. Efter 2 försök så föreslår kassörskan att vi drar mitt körkort istället. När hon gjort det, frågar hon om jag vill använda seniorrabatten. Jag ser förmodligen ut som ett spån. Vadå seniorrabatt, sa jag, det har jag då aldrig haft förut.

Jomen det står här, att du har det. -Mhum, faaaast, jag har då i alla fall minst 10 år kvar innan jag går i pension men… -Jaha, ja fast här står det att du har det.
Bra sa jag, kör på den du, mig spelar det ju ingen roll, hahaa…

Synd att dom inte sa det i måndags då jag shoppade loss för 2000 kronor, då hade det i alla fall blivit lite mer.

Har en egen teori om att det blev nåt fel då personen före mig handlade. Den kanske hade rabatten men det låg kvar och därför funkade inte mitt kort. Eller…har jag borta 10 år av mitt liv och jag är nu plötsligt 65 år, doodo, dooodoo do…dododod… twilight zon varning.

Då jag körde hem från jobbet igår kväll, med stor koncentration på vägen, då det hade en tendens till att vara spårigt. Klickar det plötsligt till, det blir ett annat ljud i kupén och det börjar lysa på passargerarsidan.

Nån försökte tydligen ta sig in i bilen, ojdå. Fick köra av storvägen, in på parkeringen vid Gammlia. Ut i snöyran och smälla igen dörren.

Nä, det var ingen fripassagerare som ville in. Handtaget på den sidan, däremot, har eget liv. Om man öppnar dörren, måste man se till att handtaget på utsidan, trycks in. Nu hade Åke försökt få upp dörren för några dagar sedan, då allt var igenfryst. Och tydligen tinade sidan upp och då, kände dörren att det var dags att öppna sig. Alltid ska det vara nåt, har ni tänkt på det.

Jaja, vad skulle man annars skratta och prata om.

Theresé, Anders, Sally, Jitte och Ina var på Lövenmatch igår kväll. Så jag vispade ihop en äggtoddy, lagom till deras återkomst. Gott!

Inte det optimala att dricka om man har skägg, haha, fast jag är snäll och lägger inte ut den bilden

Idag tänker fortsätta förbereda morgondagens middag. Nu satsar jag på tillbehöret till huvudrätten. Nåt i potatisväg, men nopp…ingen potatistårta denna gång. Utan det får bli något obeprövat…man ska ju utveckla och testa, eller hur.

Det blir dessutom vårrullar till middag ikväll, så även dom ska göras enligt konstens alla regler. Är i alla fall glad att jag är ledig från jobbet idag. Så man kan koncentrera sig på en sak…eller två, nä, fler än så, men ändock.

Ha en fin dag, allihop!

Ingen vit jul, här inte…

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 december 2016 kl 10:46, 4 kommentarer

Det är ett jäkla hallåande om vit jul…till höger och vänster. Blir det en vit jul, i den rätta bemärkelsen, alltså snö, och visst ska alla ha en vit jul, vara nykter, för våra barn.

Mm, men nu tycker jag att man har hört det där tusen gånger, och för mig låter det nästan som om ingen, kan dricka med måtta. Är det så?

Jag tänker inte ha en vit jul, sådeså, jag tänker ta en snaps till maten, kanske en kaffedrink till efterrätt och en äggtoddy på kvällskvisten, och ingen ska tala om för mig att jag inte tänker på barnen för det.

Vi har faktiskt inga barn hemma på julafton…*fniss*

Jag och Åke ska äta julmiddag i matrummet, med bordsplacering, Åke på ena ändan av det långa bordet, och jag på den andra änden. All mat i mitten, jo det blir en syn det 😀

Vi ska se på Kalle Ankas jul och göra precis vad som faller oss in, och det kommer att bli hur bra som helst 😀 Och som en klok pojke sa, och det tyckte jag var klockrent…på julafton då är det som ”all inclusive”!

Nu har jag kommit på ett nytt ord för alla mittfältare…det kom på tal, nu under frukosten, varför det heter mellanmål. Ja, det är ju för att det är sånt man äter, mellan målen. Och tadaaa…vad mer finns mellan målen? Jo, mittfältarna. Med andra ord så kan man säga att där står mellisarna 😀 Och med en bildillustration lägger man en kexchoklad mitt på spelfältet 😀

Vi tog en fika på Östra station igår, Ullas you know, och sedan hämtade jag stor kastrullen som jag lånade av mamma för att koka skinkan. Den smakar bra men kokades för länge. Så det där med en timme/kilo, nä, det beror alldeles på hur skinkan ser ut. Jag kokade våran i 3 timmar och det blev ändå för länge, trots att den vägde 4 kilo. Nå, jag vet då vad det blir till middag ikväll…blöta.

Nästa julafton infaller på en söndag och då borde rimligtvis fjärde advent, infall på precis den dagen man tycker den borde göra det, på julafton, och inte som idag, 6 dagar innan. Önskar er alla en fin, fjärde advent!

”Tryckochhåll” minnet

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 februari 2016 kl 07:11, Bli först att kommentera

Så satt man här igen, i arla morgontimma. Min jobbarhelg är påbörjad, 2 pass, kvar. Tiden rusar fram, för det känns som om 4 veckor tog en halv vecka att passera. Ett tydligt tecken på att man har roligt, alltjämt..eller är det en åldersrelaterad fråga…hm.

Som barn, är man tydligen sämre med att mäta tid, och det skulle höra ihop med att man inte levt så länge och därför, inte kan relatera till tid, som vi som har några år på nacken. Kan ju stämma!

Precis som man minns den stora gympasalen eller matsalen, men går man dit idag, fattar man inte hur så många elever kunde rymmas där, i det lilla rummet. Och där har vi ju en tydligare koppling till upplevelsen, vi var ju så mycket mindre, då, när man var i skolåldern.

Läste också någonstans för längesedan, att vi från början av våra liv, måste lära oss hur man använder sina händer, och hur mycket kraft som behövs för olika saker. För hur vet du, egentligen, hur hårt du kan trycka på ett rått ägg, utan att det går sönder, eller hur hårt du ska hålla i besticken, utan att det ska bli klumpigt.
Man testar, och hjärnan ställer in minnet, om hur mycket power, du ska använda. Jahaja, tänker jag, så när det inte funkar, ägget går sönder eller man misslyckas på annat sätt så är det tillfällig hjärnkollaps där ”tryckochhåll” minnet, är ur funktion 😀

Minnen ja, då tänkte jag på den där apelsinen, som skulle vara i äggtoddyn, och vidare till limpmackan med en ostskiva på, samt en kopp med varm choklad, som man fick ha med sig på friluftsdagen. Och en apelsin, att runda av med.

Kommer ni ihåg att man tog bort en bit av skalet, klämde ner en sockerbit och gick och sög på apelsinen tills den var helt uttorkad? Det var tider det, jovisst, jag kan väl göra likadant idag, om jag vill, men handen på hjärtat, jag har inte testat det där på säkert, över 25 år, kan bero på att jag oftast tycker att apelsiner är sura och svår skalade.

Ha en fin lördag, allihop!

Allt mellan Pluto och Tellus

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 februari 2016 kl 08:47, 2 kommentarer

Hade en dag igår med många vänners sällskap. Började hos Ullis, där vi pratade om allt mellan himmel och jord. Hur saker kan se ut som dom gör, och vad vi människor, gör åt det. Ibland kan man verkligen få sig en funderare. Man fattar inte, och man undrar hur vissa använder det dom har…och till vad.

Efter lunchtid som fick jag mig en go´ semla hos Eva-Marie, med kaffe och en massa prat, till. Och det var inte det enda jag fick, utan även 3 olika tygstumpar, som jag nu ska hitta plats för, hm…

Eventuellt ska jag förlänga den där översta biten och göra ett nytt skynke i köket, under arbetsbänken, det skulle funka:

Och jag kom även hem med denna ”lilla” lampa:

Haha…fast jag vet inte vart jag ska hänga den, hade velat haft den uppe i trapphuset, frågan är bara vem som ska riskera livet, för att få upp den där? Finns det några frivilliga, månntro? 😀

Och efter middagen, träffades vi hemma hos Marianne. Där avhandlas ju mer, än allt mellan himmel och jord, här snackar vi allt mellan Pluto och Tellus. Vi gled in på apelsiner, och Birgitta börja luska i vad det kunde ha varit som hon fått som barn, nåt med apelsin och vispad äggula.

Jag gissar starkt på en barnversion av äggtoddy, och kolla här, finns ett recept för det:
Ingredienser för 4 portioner
4 äggulor
½ dl strösocker
½ dl färskpressad apelsinjuice
2 krm salt
3 dl mjölk
isbitar
malen kanel
Gör så här:
Vispa äggulor och socker vitt och pösigt. Blanda med juice och salt. Vispa ner mjölken. Lägg isbitar i 4 glas och häll upp äggtoddyn. Pudra över malen kanel.
Och sedan har ni ett recept här, på en gudomligt god, ”vuxen” toddy, som ska intas, varm, detta är för 1 portion:
3cl mörk rom (vi använder konjak)
2dl mjölk
2 matskedar socker
1 äggula
Gör så här:
Rör äggulor och socker vitt och pösigt. Koka upp mjölken och häll den försiktigt under omrörning över äggsmeten. Smaksätt eventuellt med sprit. Istället för rom kan man välja konjak eller whisky.
Häll upp i glas, dofta lite kakao över toddyn och servera genast.

Nu ska jag ringa och höra om jag eventuellt skulle kunna få börja styrketräna, på vårdcentralen, jodå, om man inte har nåt att göra så får man väl hitta på nåt. Ha det gott, allihop!

Vi luftade bilen…igår

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 december 2010 kl 08:51, 5 kommentarer

Ibland blir det inte som man tänkt sig…det började bra och bilen var packad med saker ända upp till taket, det var ombyteskläder, klappar, mat, kuddar, ja till och med lampa som ser ut som en julgran:

Jag skickade ett sms till Theresé då vi var på väg upp till Malå. Då hade vi nyss passerat hippologum, och det var -24 grader.

Första stoppet gjorde vi strax innan Hällnäs, då Åke kändes sig nödbedd att gå ut och insupa lite kall och god luft (viss ironi där).

Vi hade köpt med oss lite julmust, coca-cola, jag hade till och med tänkt göra en äggtoddy, dagen till ära, satt där och tänkte på all dricka vi hade med oss, och precis i den stunden så kommer jag på den enda grejen som vi glömt, jo, för det brukar oftast vara något man har kvar hemma, spriten. Nåja, nog skulle vi klara oss utan den, det var inte hela världen, men så säger plötsligt Åke att värmen började stiga lite oroväckande, bilen gick varm.

Ska du inte stanna av säger jag, så den får kyla av lite innan vi fortsätter, dom har ju en mack i Åmsele? Då hade vi ungefär 1½ mil kvar dit, men Åke tjurades och trodde väl i sin enfald att vi skulle ta oss hela vägen dit, men icket, en mil kvar och bilen kokade våldsamt och sen dog den.

Ut och upp med huven, fruktansvärt kallt, lite blåst och inte hade jag satt på mig några lång…trosor, heller 🙂 Höll formligen på skaka sönder efter tio minuter. En bil kom och stannade, men det var inte så mycket han kunde bidra med, det handlade ju bara om nedkylning samt en liten bön om att den skulle starta då den kallnat.

Det gjorde den och vi kunde fortsätta en mycket osäker resa till macken, tror aldrig att en mil har känts sååå lång, förut. Men vi hann dit och någon däruppe tyckte nog att han kunde hjälpa till litegrann för macken var dessutom öppen, vilket vi hade börjat betvivla, julafton, Åmsele och allt vad det kan innebära. Då var klockan ungefär 13:20, dom skulle stänga 14:00. Vi gick in och köpte oss en kaffe, tyvärr så hade dom stängt grillen så vi fick oss ingen lunch, men vad kunde man göra åt det då, gilla läget och hoppas på att dom sista tio milen skulle gå fort. Man höll ju på känna en viss hunger.

-30 grader var det i Åmsele, hon som har hand om macken talade om att det varit -35 uppe i Sorsele och det lät ju inte så bra. Dessutom med den lilla blåst som var där så var det ju inte konstigt att tänderna höll på hacka sönder, det var ganska så nära vattnet, där vi stod då den kokade, så det kan säkert ha varit en -35 där också.

Åke fyllde på glykol och rödsprit, sedan gjorde vi en kort omröstning och bestämde där och då att resan till Malå skulle avbrytas, vi tordes inte fortsätta uppåt där det kanske inte heller skulle vara så mycket mer trafik samt att det är lite längre mellan bebyggelserna. Vi hade ju större chans att ta oss hemåt än uppåt, om det skulle krisa. Nicco gick med på detta men vi fick lova att det skulle bli en Internetfri kväll, och det fick hon ju givetvis uppfyllt.

Sedan började återfärden vilket inte blev en speciellt skön upplevelse, vi fick nämligen aldrig upp någon värme inne i bilen. Snacka om att frysa in på bara benen, jag tror att jag var nära att få frostskador i främre hjärnloben, vid inandning genom näsan. Åke lade handen vid fläkten vid några tillfällen och sa –Jamen nu känns det som om det blev varmt. Jo tjena sa jag, det kommer inte en gnutta värme från den där, du är så nära döden som du bara kan vara och det är därför du känner dig varm. Viss *ironi* där.

Nicco hade fått en julklapp av Birgitta och Fred, dom hade sagt att några såna där så skulle hon inte frysa, nu undrade hon om hon skulle få öppna det paketet, ja gör det sa jag, det kan ju vara något du har användning av nu, och se, det var en filt med döskallar på, som hon snabbt vecklade ut och lade över sig, den kom väl till pass.

Innan vi burit upp allting vi hade packat in i bilen, så hade det gått en stund. Vi fick oss en välförtjänt lunch, halvfyra på eftermiddagen. Det plingade till i min mobil och jag hade fått ett sms, jag sa till Åke, det där är nog Theresé, men…det skulle faktiskt lika gärna kunna vara Jan A, som nu sett att det lyser här, och då har han bara skickat ett stort frågetecken, och sen skrattade vi. Men vad rätt jag hade, det var Jan och han undrade bara om vi var hemma. Jag tyckte det var lättast att ringa upp och fråga honom om det såg ut som om vi var hemma, jo sa han, det lyste i erat kök för en stund sedan. Ja, sa jag, vi är hemma, men Nicco tycker att vi ska låtsas som om vi är uppe i Malå.

Hon tyckte att detta var jätte pinsamt, snacka om en onödig resa. Men jag tror jag satt och skrattade hela vägen hem, detta är väl nåt att berätta på skolan sa jag, allt vad vi gjort på julaftonen, du sa hon, det här berättar man inte för någon. Men som vanligt är det ju så, att denna julaftonen kommer vi att komma ihåg, det hände något och även om det kanske inte var så hysteriskt roligt då man satt där, så kan man ändå skratta åt det.

Vi kan ju alltid säga att vi luftat bilen, vi kan också se det från den positiva sidan, all mat vi hade med oss, klarade sig alldeles utmärkt, det var ingen upptining där inte, snarare en viss rädsla att all dricka skulle förfrysa och smälla sönder. Vi fick se ett fint vinterland även om det var genom istäckta fönster, vi fick oss en äggtoddy a´la Maria och slutligen, vi fick en riktig kick av att få komma in i värmen, guu´se skönt det var.

Önskar er alla en fin juldag!

Organdonation

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 april 2010 kl 08:29, 2 kommentarer

Nu har vi testat äggtoddy, riktigt gott men nog är det en sockerbomb alltid. Bäst jag skriver att det var igår och inte nu på morgonen, kan ju missuppfattas annars.

Vi kom in på ämnet om organdonation av någon anledning, jag vet faktiskt inte varför. Jag tycker att dom skulle ha det precis som i Madicken, man fick skriva under, få betalt och efter sin död så får dom forska på din kropp.

Nu har vi skrivit på och skickat in våra val, (gjordes för flera år sedan) och jag donerar mina organ efter min död. Tveklöst, jag tänker att om jag kan acceptera och ta emot organ, om jag en dag skulle behöva det så kan jag också ställa upp och skänka mina organ den dagen jag inte är i behov av dom längre. Men, tyvärr, och jag vet inte hur jag egentligen har tänkt, så vill jag inte skänka min kropp till forskning och där har jag alltså tackat nej, till just det.

Jag förstår ju att det egentligen är ganska viktigt att dom får forska på människor, men just här och nu så bär det emot. Tänk då om dom kunde locka med något, skulle det vara så oävet? Det behövde inte röra sig om stora pengar men man kunde få välja, en upplevelse för familjen, en slant på ett fondsparande till efterlevande, eller en liten slant på banken.

Tänk er dom hemlösa eller alla som inte har det så gott ställt men som gärna hade velat ge sina närmaste något att komma ihåg dom för. Då skulle väl en upplevelse vara ett bra val. Nu fattar jag att en sån här grej skulle skapa rubriker, omtalanden, många för och många emot, hur man kan sälja sin kropp, att några kanske skulle känna sig tvingade att göra det för att det var det enda sättet att få ge något osv. Men det finns väl ingenting som alla är överens om eller som alla villigt går med på. Detta skulle ju vara frivilligt i alla fall, vill man så vill man och fixar man det inte så struntar man i det.

Ja vilka diskussioner vi har på lördagskvällarna, men hade vi inte det så hade jag inte heller något att skriva om. Nu ska jag förbereda frukosten, det är ju Amazing race på tv:n om en liten stund. Ha en fin dag!

Äggtoddy, mhum…

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 april 2010 kl 08:48, Bli först att kommentera

Det pratades om äggtoddy på promenaden igår, något som jag vet vad det är men aldrig har fått smaka. Jo, jag fick smaka smeten när jag var runt 8 år, mina föräldrar var bjudna till några stuggrannar där det tillverkades äggtoddy.

Jag kommer ihåg att jag tyckte det var så gott, med smeten, men sen då det serverades så fick inte jag någon, nä, det var för dom vuxna. Och jag kunde inte begripa varför dom skulle få något så gott och varför inte jag kunde få. Nu vet jag varför, tillsatsen av alkohol. Hittade ett recept på toddy, här kommer det:

3cl mörk rom

2 dl mjölk

2 msk socker

1 äggula

Tillagning

Rör äggulor och socker vitt och pösigt. Koka upp mjölken och häll den försiktigt under omrörning över äggsmeten. Smaksätt eventuellt med sprit. Istället för rom kan man välja konjak eller whisky.

Häll upp i glas, dofta lite kakao över toddyn och servera genast.

Variationer:

· Tillsätt några teskedar kakaopulver i äggsmeten.

· Smaksätt med pressad apelsin eller citron efter smak.

· De som föredrar alkoholfritt eller vill bjuda barnen på äggtoddy utesluter spriten i receptet.

Theresé skickade en påskhälsning som hon gjort, här är den:

Samt ett kort på deras katt Diesel som slappar i det runda fönstret uppe på loftet. Han ser ut att njuta livets goda dagar. Men han ska nog passa på med det, snart har han ju en baby att hålla ordning på, eller gömma sig för.

Vi hyrde en film på Hp:s igår men vi blev alla så trötta att vi gav upp, en halvtimme innan slutet, och gick i säng, även Niccolina, konstigt. Och då var inte klockan mer än 23.

Och med dom orden och bilderna önskar jag er en trevlig dag.

Etikett: äggtoddy

Åke vann🏅, medan jag förlorade 10 år av mitt liv 🤪

Ingen vit jul, här inte…

”Tryckochhåll” minnet

Allt mellan Pluto och Tellus

Vi luftade bilen…igår

Organdonation

Äggtoddy, mhum…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten