Nu deklarerar jag lägenheten på övervåningen som inflyttningsklar. Klädkammaren tömd, så när som på ett staffli, ett par änglavingar och schackspelsplan, och några speglar.

Kändes nästan, lite vemodigt då jag gick upp sista svängen igår, då man vet att det kommer att dröja innan man får sitta där igen. Jag tycker att det känns behagligt i tv rummet.

Drog ut den gamla barnvagnen som Åkes mamma, Elsie, lekt med som barn. Och nu får den återigen, tjäna som blomvagn.

Denna porslins sak, fick jag inte grepp om. Tog ut den från klädkammaren, diskar upp den, och medan den står i diskstället ger den ifrån sig knäppande ljud. Nå, det kan ju ha att göra med temperaturskillnaden, tänkte jag.

Fast 3 timmar senare, står den fortfarande och knäpper. Nicco kom förbi, och vi hörde hur den lät. Hon sa att den har knäppt i flera år, även då hon bodde däruppe så hade den ljud för sig, inifrån kammaren. Hahaa… klicka på bild och ja skruva upp ljudet, så får ni höra ett knäppande.

Spelade in flera minuter men det blir nalta tradigt att bara sitta och vänta på att det ska låta. Men 2-3 knäpp varannan minut, presterar den.

Nicco provlyfte det tomma linneskåpet, där även lådorna var borttagna. Ehh, det bestämdes att skåpet får stå kvar. Det väger alldeles för mycket, man kan till och med fundera på hur dom ens fick upp det där åbäket. Kanske byggdes ihop, på plats, haha.

Innan Nicco kom hit, så hade Kvällspasset i P4, en fråga om man ritat eller målat något nyligen. Jag kunde inte låta bli att lägga ut min teckning från 1972-73 och jag var nånstans mellan 5-6 år.

Tog en liten stund så hade jag meddelande på messenger.

I studion satt Sarit Monastyrski och även Linda Spåman.

Om ni klickar på bilden kommer ni till avsnittet, där kan man dra fram till 30 minuter och 26 sekunder, om ni vill höra vad vi pratade om. Annars kan man ju lyssna på hela programmet.
Första gången jag var med i Radio och fick prata lite mer än vanligt. Kul, tycker jag, och visst började jag ändå fundera på varför man slutat, och vad man kanske ersatt ritandet med.

Jag tror jag vet, och det var precis det jag sa… jag har ju min blogg. Och även om inläggen, ibland, inte är så långa, så tar det tid. Jag gillar ju att illustrera text med bilder, men inga jag ritat själv, utan det handlar ju om foton.

Att fota är också en typ av konst. ALLA kan väl fota, tänker säkert nån. Javisst, det kan alla göra som har en mobil eller kamera, Men det är VAD och HUR du fotar och framför allt vad du tänker och ser, då du gör det, som gör att det blir till konst.

ALLA kan också rita och måla, för det finns väl ingen bättre sanning, om just det där om betraktarens ögon. Vad den ser eller vad du ser, med det du gör.

Många gånger fotar jag enbart för att visa hur det ser ut eller vad jag såg efter vägen. Precis som idag, under morgonprommis med Mr W.

Och här är dom där träden som var snöbeklädda i förrgår.

Snön är borta idag, kan jag säga.

Innan jag gick ut, tyckte jag att frosten på utsidan fönstret, så coolt ut, men ofta är det svårt att få till det där extra, som man vill att alla andra ska se. Fast ett försök blev det i alla fall.

Kunde ju ha blivit ett riktigt konstverk om skärpan hade varit

Jag hann nämna Åkes farbror Jean Ragnar. Han som har en tavla på Sveriges Nationalmuseum, som han fick ställa ut där då han endast var 14 år gammal. Vi har ju några tavlor av honom, mest känd är han nog för alla hans oljemålningar.

Han har även använt kol eller vad det är han ritat denna bild på Bronco, med.

Han son, Åkes kusin Staffan Lundmark, är ju en stjärna på att måla och rita med. Här en bild han gjort på Åkes morfar, Otto Svensson.

Min syster målar, Nicco målar o ritar, Theresé är lite av en allätare med sina läder, tyg och väv alster. Min kusin Anna, även hon en konstnär i grunden. Själv slutade jag rita och klottra då vi fick Theresé. Så detta är tidiga alster och jag skulle kunna tänka mig att dom sett annorlunda ut idag, om man lärt sig nya tekniker, tips och trix.

Men som sagt efter programmet och då vi satt här i soffan och drack kvällskaffe med Nicco, så bestämdes det, mer eller mindre, att ett rum ska göras i ordning nere i källaren. Enbart för pyssel och knåp, rita, måla och sy. Så man slipper ta bort, efter varje gång man satt igång med något.

Dom tyckte att jag skulle rita en bild på Sarit och Linda, som jag skulle lägga ut på fejjan och även här. Hm… hahaa… nämen nej, då får det bli Marias förskolestyle på den. Med flickan jag ritade som barn, som förlaga

Ha en fin fredag, allihop!