Etikett: apoteket

Ingen ny företeelse, det har hänt förut, tyvärr.

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 augusti 2016 kl 08:09, Bli först att kommentera

Det blev som Birgitta Adolfsson sa, det ordnade sig för Nicco, som hann gå på Apoteket på Arlanda och hämta ut medicin och kan då påbörja behandlingen. Hon och Olivia tog sig iväg till Budapest och njuter förmodligen, i fulla drag.

Någon kommenterade på FB och skrev, att tyvärr, det är så där det ser ut idag, inom vården. Ja, tänkte jag först, det har man ju både hört och upplevt, men det är nog ingen ny, företeelse, kom jag på.

Jag var ung, (ja, jag tycker inte jag är lastgammal nu heller, men…) 16 år och hade jätte problem med min rygg. Fick ta kortison sprutor, då jag fick muskelknutor vid skulderbladen på grund av snedbelastningen som kom av det onda. Jag sökte hjälp, hos en sjukgymnast…

Denne professionella sjukgymnast (kan man ju tycka att den skulle ha varit, i alla fall), föreslog att jag skulle gå ner på Bräntbergsskolan (skolan jag gått ut ifrån, ett år tidigare), och delta på gymnastiktimmarna. Döhh!!!

Säga det till en 16 åring, som dessutom hatade alla lektioner där man får betyg, efter hur bra du kan prestera, men där man inte utgår ifrån, vad du har för förutsättningar innan. Såsom bild, musik, slöjd och gymnastik.

Hon avslutade med att fnysa åt mig och säga: -Du kommer i alla fall aldrig att kunna få några barn!!!

Japp, det var ju ännu ett professionellt uttalande, som inte stämde så väl, ehh, vi har ju 2 barn, och vad jag vet är jag dessutom mamma, till bägge två.

Däremot satte hon förmodligen ribban, jag söker inte hjälp, även om jag säkert borde, ibland. Nej, jag får ju skylla mig själv, det är ju vad jag har fått höra. Numer, efter att ha varit rökfri i snart 10 år, så kan dom i alla fall inte skylla allt på rökningen, längre, inte heller så mycket, på min vikt.

Tänker mest på deras sätt att agera, vad i deras bemötande, gör att du vill höra av dig till dom igen…av vilken anledning ska du ringa dit, om du tror att det du får höra är att du är inte tillräckligt sjuk, du kan allt vänta några dagar till…jamen, då gör du ju det, utan att ringa först, för att få det rådet, eller?

Nog om detta nu, det gick ju bra, den här gången, men jag tänker inte tacka sjukvårdsupplysningen för det, inte heller akutsköterskan på Capio hälsocentral, sådeså!

Vi hade en trevlig middag igår, jag och mina kollegor, vi käkade middags buffé på Droskan, det var absolut gott och kan rekommenderas varmt. Idag har jag en oplanerad dag, nämeh, fast jag tror inte att jag kommer att sitta inne ändå, nej, Winstone lär ju vilja komma sig ut, så det är bara att göra som han vill.

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Ris, ett stort sådant och ros…

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 augusti 2016 kl 08:33, 2 kommentarer

Jag börjar med ris, ett stort, kvistigt och fult sådant, delat på två. Det första får hon, som satt på sjukvårdsupplysningen i onsdags, den 10/8, som med ett sarkastiskt tonläge, sa till Nicco, att om hon nu hade så mycket att göra, inför resan till Stockholm i fredags och vidare till Budapest idag, så kanske hon inte var så sjuk, som hon ville framstå.

Vidare tyckte denne någon, att Nicco gott kunde vänta några dagar med sina besvär. Vi väntade, dumt nog, till dagen efter, då jag bokade in en ny telefontid till Nicco, som sedan fick komma till akutsköterskan, på Capio, hälsocentral. Hon, får den andra delen av riset.

Lika sarkastisk, och efter 2 timmars väntande, sa hon att dom inte kunde se nåt galet men ett prov skulle skickas vidare, och ja, ska du till Budapest, så får du väl söka hjälp där då, avslutade hon med. Fint bemötande, eller kan det vara Niccos ringa ålder, som gör att dom kan ta ut, deras sämre dagar, på henne. Hade jag suttit där, hade jag förmodligen fräst tillbaka.

I söndags blev det aktuellt för henne att ringa 1177, igen, och där råddes hon att ta kontakt med vårdcentralen igår, för provsvaren hade nog kommit in då.

Jag ringde och jag fick prata med en Birgitta Adolfsson (tror jag, jag ber om ursäkt om jag nu tar fel, men hon är den enda som heter nåt på B, så jag tror jag har rätt), hon jobbar på Capio, och hon ska ha all ära, för att vara en person, på rätt ställe.

Hon visade engagemang, hon ringde mig 2 gånger, och vidare till labbet, 2 gånger, hon tyckte inte att man kunde lämna detta, på det här sättet. Hon skulle se till att läkaren tittar på det här, nu, direkt då han kommer innanför dörren, och sedan får han skriva ut recept, som Nicco kan plocka upp på Apoteket på Arlanda.
Ja sa jag, då hoppas jag att detta löser sig, du sa hon, det gör det, det jag ska se till. Vad härligt med såna människor, och vilken tur att jag fick prata med just henne, tack Birgitta! 😀

Och nu, då jag har fräst lite, så ska jag gratulera Theresé, som jag och Åke, för 31 år sedan, fick på BB här i Umeå, strax innan 8 på morgonen, om jag inte minns fel, kan till och med ha varit 7.42, eller nåt sånt. Ja, fick och fick, man fick nog arbeta lite för det också.

Vi kommer ner till Järlåsa, nån gång i mitten av september, har vi då planerat, och firar henne då, kanske Anders med, som fyllde år för 16 dagar sedan. Och tänk, jag kanske får mig en tårtbit, jag med, det var ju ändå jag som födde henne, eller hur? 😀

Ikväll blir det annat firande, då ska jag och mina arbetskollegor, gå ut och äta den där middagen jag vann av Lystra, ska bli jätte trevligt, annars umgås man ju bara den lilla stunden man byter av varandras pass, och det blir inte så mycket, ”lära känna varandra” då. Er andra önskar jag en trevlig tisdag, gissa om jag ska ha det, jag har ju till och med tagit ut en semesterdag 😀

Mycket skumt…

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 februari 2016 kl 10:18, Bli först att kommentera

Så har vi en dag som vi bara upplever vart fjärde år, skottdagen. Kan tolkas på olika sätt, hade det snöat idag så hade vi skottat snö, kanske skottarna ska firas extra, eller ska man öva på skytte.

Nå, jag har i alla fall inte gjort något med skott i, jag har däremot tränat på morgonen, och gått med Winstone, intagit frukost och nu har jag övriga familjens middag, på spisen och har en stund för mig själv.

Jag och Tina var in på Apoteket i fredags. Jag brukar köpa en tvätt crème, och har gjort det i flera år, den är så mild, att man inte ens behöver vatten för att tvätta bort den. Perfekt då man är ute med bussen och kanske inte har tillgång till vatten, alltjämt.

Det är den är jag brukar ha haft:

Och den fanns då inte, förstås. Jag har sökt efter den men inte hittat, och bara tänkt att den är tillfälligt slut. Nu berättade kvinnan på Apoteket att den utgått, nu hade ACO uppdaterat sina produkter så nu såg flaskan ut på ett annat sätt. Nå, frågade jag, är det samma tvätt crème då, kan man bara torka av sig den?

Och svar: nej, det kunde man inte. Men är det en sån crème du är ute efter så ska du ta den här istället, sa hon och höll fram en flaska, och berättade att det var en mousse. Jaja, jag testar väl då, sa jag och köpte den. Men känner mig lurad idag.

Det står att man ska skölja av den med vatten, och mousse, hallå, det är ju bara ett skum, ett sätt för dom att tjäna pengar, då innehållet är utblandat med nåt skumt…typ.
Skulle du köpa en flaska YES mousse…och bara trycka ut skum i diskbaljan…nä, jag trodde inte det, skulle aldrig falla mig in.

Men nu vet jag i alla fall att denna flaska finns att köpa:

Och det är exakt samma sak/crème som ACO haft, så nu ska jag bara leta reda på en Apotek Hjärtat, så finns den ju där. Perfekt!
Ha en fin dag, allihop!

Fienden nummer ett…

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 mars 2014 kl 06:06, Bli först att kommentera

Theresé skrev följande på Facebook igår, och jag citerar: Vi hör glassbilen, och jag frågar Sally om hon vet vad ljudet kommer ifrån… Efter lite funderande svarar hon: …-”Ambulansen!”… slutcitat.

Ja tänker jag, Sally verkar i alla fall obrydd, glassbilen var nämligen Niccos fiende nummer ett, då hon var liten. Hon var livrädd för den bilen, och då han satte igång med sitt spelande så blev det gråt om hon blev överrumplad, och gömma sig hos mamma med vitt uppspärrade ögon, om man hann säga att den var på gång.

Min teori om denna rädsla, var att bilen var schemalagd att komma till vår gård, just under den tiden då Nicco hade eftermiddagsluren, och med ett rum som vette ner mot vägen där den kom in och stannade, så var det ohjälpligt ett abrupt uppvaknande hon fick, varenda gång den kom…

Ända upp till 5 årsåldern, var glassbilen inget att leka med, det började sakta men säkert gå över, då jag peppat henne och vi skulle gå fram till den och köpa glass. Vi stod i dörren och väntade då den kom, och mamma fick hålla handen, då den spelade, lite nervöst var det allt… för henne då, men det gick vägen och sedan vet jag inte om det någonsin var några problem längre, jag tror inte det.

Numer hänger hon dessutom ihop med killen Andy, som kör…tadaaa, glassbil, dock inte den som låter 🙂

Hon skrev ett sms till mig igår…Nicco, angående hennes mående, där hon beskrev hur körtlarna på halsen, nu bildar ett mönster av knölar, ringaren från Notre dam, fick vara med i hennes text, även att hon upplevde lite dödsångest över att det nu pep eller levde om då hon andades samt alla andra symtom hon har… lät inte roligt, fast texten var underhållande 😀

Jag åkte på apoteket efter jobbet, och införskaffade något som skulle kunna lindra det onda i hennes hals, och sedan hade hon lagt in en beställning på mat, mja, det var ju bra, lite i magen gör ju att man tillfrisknar fortare.

I bastun blev det 2 trissvinster… bägge två på hela 30 spänn, x1, wow…vilka pengar vi drar in. Men som man så vackert brukar säga, utan lott, vinner man då minsann aldrig. Nu frukost…sedan jobb, och efter det… ingenting planerat. Ha en fin dag, allihop!

Och hey… passa er för denna dörr, och vad som månde dölja sig bakom den:

Kan vara återvinningen av cykelpumpar som förvaras bakom stängda och låsta dörrar, eller så kan det vara något annat, klura på den!

Känns inte helt ok

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 januari 2013 kl 09:27, 6 kommentarer

Jag åkte på apoteket igår för att hämta ut medicinen som skulle hjälpa mig men döm om min förvåning då det var utskrivet exakt samma sak som jag har hemma i skåpet och som jag specifikt sa, att jag hade och som inte hjälp något, så det var bara att åka hem med oförrättat ärende.

Ringde till vårdcentralen igen där hon först gav en massa tips på sånt man redan vet, te, honung, bisolovon, ja, jag har ätit det i tre veckor nu, och inget hjälper. Då ville hon ge mig en läkartid men det fanns ingen. Nähä… men vad menar du då att jag ska göra, åka upp på ålidhem och sätta mig där, nopp, det gick minsann inte heller, inte så länge dom har öppet på den vårdcentral jag är inskriven.

Jaja, man fogar sig i sitt öde, åkte upp och hämtade ut andra tabletter som blev utskrivna men efter ännu en helvetes natt så tänker jag åka upp på ålidhems hälsocentral idag och se om dom kan hitta nåt galet… förutom mitt sjuka huvud förstås. Känns ju som om det är en bihåleinflammation på gång också, eftersom det tar emot i skallen att böja sig framåt.

Städade bort julen igår också, har bara kvar gardinbyte i matrummet, så det känns då ok. 11 månader kvar till nästa gång man plockar fram dom. Och med det skrivet kom jag på att vi har kvar en stor tomte ute i bussen och en liten gran, så den ska bort, den med, helst idag.

Jag mejlade en tjej, lite random, då vi ville veta lite mer om hundrasen Nicco bestämt sig för, och nu visade det sig att hon har Niccos hunds halvbror, och hon bor här i Umeå… vilket sammanträffande va. Hon undrade nu om vi ville kolla in agility som kommer att gå av stapeln andra helgen i juni, och jag svarade att det ville vi visst, men måste kolla körschemat för dragracingen först, och naturligtvis, den helgen lär ju bli årets första tävling för vår del… i Fällfors.

Men agility tävlingen är under fyra dagar så en av dagarna borde vi ju kunna åka och kolla in, den kommer att vara i Nordmaling dom två första dagarna och i Umeå under helgen.

Kollade vidare i körschemat för sommarens tävlingar och ursäkta, men hur kan man vara så klantig att man sätter Fällfors och Piteå samma helg??? Ska man då köra med lite taktik, och välja den tävlingen med minst deltagande, dels får man köra mer och chansen att får fler poäng, ökar ju därmed, eller väljer man den tävling man tycker brukar vara trevligast… ja, vi får se hur vi gör, inget är då självklart just nu. Men det är ju tråkigt att man ska måsta missa ett kör tillfälle när dom gör så där. Det är ju inte så våldsamt många tävlingar överhuvudtaget som vi har att välja på.

Önskar er en fin lördag!

Vi bedrog oss…

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 december 2012 kl 08:13, Bli först att kommentera

Börjar med att lägga ut en länk där det finns en tävling som man kan vinna en kalender i, man ska gissa vad det är för fågel: http://alafoto.se/blogg/?p=20357

Vi for ut en liten sväng igår, på den där utförsäljningsmarknaden dom har på Coop, och vi gick inte tomhänta hem. Där fanns ju en sån där STOR, brevlåda, som jag snackat om att vi skulle köpa, mest för dom stunder vi är borta på sommaren, för då ryms det ju en hel del i den… tänkte jag.

Syftet med en sån stor brevlåda borde väl ändå vara att allt ska få plats, eller hur? Men ack vad ni då bedrar er, lådan invändigt är lika liten som en ”vanlig” brevlåda, men Åke ska göra en specialare så den blir som vi vill ha den.

Den låda vi använder idag, är nyckeln borta till så jag får köra ner hela armen för att fiska upp posten, och det går väl an, men roligt var det då jag beställt en bok och några andra saker som brevbäraren fått ner i lådan men det gick baske mig inte att dra upp samma väg.

Men man blir ju aldrig rådlös, jag öppnade paketet inne i lådan och tog upp sak för sak, men det såg förmodligen korkat ut 🙂 Värre blir det då med den nya lådan, om man tappar bort nyckeln vill säga, för där får du inte ner någon arm i lådan, och eftersom posten dessutom ska längst ner i botten så lär inga armar räcka dit heller, sååå… Men den var billig, jodå.

Annars vart det inte gjort så mycket igår, Åke var ut i omgångar och skottade, men det ligger lik förbenat snö därute. Skönt att veta i alla fall, att vi inte är ensamma i eländet. Kul också att se hur dom prioriterar att få parkera utanför Lottas, istället för att bilar ska få köra på vägen. Vi kom där igår och för att passera dom parkerade bilarna var man tvungen att köra på cykelbanan… jätteklokt!!!

Idag har jag inget speciellt planerat, ett besök på apoteket som jag vet, och imorgon har jag tänkt mig att börja jobba igen. Ingen skillnad i händer och fingrar, så vad gör man, man kan ju inte gå här och tro att något ska bli eljest. Vi har i alla fall fått lite hjälpmedel på jobbet och det är ju bra.

Sen väntar jag på provsvar från läkaren, han lovade ju att ringa så vi får se om han gör det då, nu under veckan. Och på onsdag ska jag till sjukgymnasten. Önskar er alla en fin måndag!

Strumpslungad äppelmos

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 januari 2011 kl 07:24, Bli först att kommentera

Ibland har man fantasi så det räcker och blir över. Jag och Chefen gick och skulle träna igår, när vi passerade apoteket så undrade hon om dom hade öppet. Nä, svarade jag, klockan var ju bara halv nio och dom öppnar halv tio. Jaha, sa hon, men då är dom kanske där och gör annat nu då, eftersom det lyste därinne.

Ja, förmodligen, sa jag, så har dom kitteln kokandes därinne, med allt möjligt kolijox, som ska blandas ihop, en av dom anställda får sitta och rista in namnen på tabletterna, det är mycket dom ska hinna göra innan öppningsdags. Dessutom, sa jag, så har dom ju förmodligen en stor näsa med en vårta på, också, så det är alltid prio nummer ett, då dom är på plats, att fixa vårtmedel, hur skulle det annars se ut då dom öppnade för dagen. Ja, så där kan vi prata ibland, Chefen och jag…och det är nog inte bara med henne, ibland faller det sig bara så 🙂 men det kan dra iväg åt vilket håll som helst.

Apropå fantasi, så har ju Kerstin och Janne, varit i Thailand och på resan dit, i flygplanet, fick dom sitta bredvid en pratglad kvinna. Nu vet jag inte riktigt vilken ålder det var på henne men hon hade i alla fall berättat om när hon var ung (eller yngre) och skulle göra sin första laddning med äppelmos.

Hon hade två kassar fyllda med äpplen som skulle kokas ihop. Någon vana med att läsa kokböcker eller att veta vad orden betydde, hade hon inte utan hon försökte sig på att läsa ut och innan till. Nu råkade det stå att moset skulle passeras, och vet man inte att det finns åtminstone två betydelser av det ordet, så kan ni ju gissa vad hon gjorde…hon ställde moset i rummet och passerade (gick eller sprang) runt kastrullen, hon passerade bokstavligt talat, moset.

När hon insåg att inget såg annorlunda ut, så kom hon på den geniala idén att hon skulle försöka sila moset…genom ett par strumpbyxor. Ungefär som Mr Bean då han slungar salladen i hans gamla sockar. Det gick inte som hon hade tänkt sig så hon tog hundbenet och gick över till en granne för att fråga hur hon skulle bära sig åt. Grannen följde med in till henne och hon hade funderat vad stackarn hon gjort i lägenheten, som det såg ut där. Hon fick den hjälp hon behövde och av två fulla kassar med äpplen fick hon två små burkar äppelmos. Resten satt fastklistrat på väggar och tak, efter den lilla slungningen. Så kan det gå om inte haspen är på.

Promenad idag, klockan nio, sedan ska jag upp på Mariehem och ta en kaffe hos morsan. Kanske far förbi i huset och påbörjar en eftersökning av vitala pappershandlingar som behövs för bouppteckningen samt leta efter eventuella försäkringar som kan falla ut nu. Förhoppningsvis så har svärfar inte haft så stor spridning på alla papper, utan att dom sitter ganska så samlade i något skåp, det lär väl visa sig. Ni får ha en bra dag!

Otippad dag

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 november 2010 kl 07:33, 1 kommentar

Nähä, jag blev inte ledig idag och på torsdag, en annan assistent har fått magsjuka så hon ringde igår och sa att hon skulle bli hemma, resten av veckan. Nu har Nicco tid hos tandregleraren och han/hon är tydligen bara där vid några få tillfällen så jag ville inte missa denna tid, därför börjar jag senare idag.

Jag och chefen var in på apoteket igår, apotekspersonalen tyckte att jag hade en häftig väska på mig, Albyl hjälper, läste hon och sa att den var tuff. Nu råkade vi stå vid hyllan för huvudvärkstabletter så jag sa att det var precis dom vi sökte, men jag tror inte att Albyl, finns att köpa längre, rätta mig om jag har fel.

Däremot har jag nu hittat (uppe på vår fläkt i köket) ett komplement till väskan, nämligen denna sak:

Som jag genast fyllde med mina beroendeframkallande läkerol:

Theresé ringde igår kväll och sa att jag inom någon dag skulle få ett paket att hämta ut på Sigge Boy, det skulle vara en kombinerad julklapp, namnsdagspresent och födelsedagspresent (notera att jag fyller år och har namnsdag nästa år) och jag skulle dels få öppna den då den kommer, för jag måste ju se att den är hel, sedan skulle hon göra mig nyfiken och sa att den är relativt stor…och att jag bloggat om detta.

Hm…aha sa jag, det är en STOOOOR puckoflaska 🙂 Nej, det var det inte. Nähä, jamen då vet jag, en höbal som ser ut som en marschmallows, den är stor och tung? Nä, inte var det det heller, det är bara till att vänta tills den dyker upp.

Så här ser en del av grejen som brann upp i spisen ut:

Tycker att det är lite vådligt, att saker i spisen kan ta eld, det sitter ju också isolering i spisen, om man tar bort baksidan, så ser man den. Och den är inte helt fräsch och vit, som den säkert var från början, nä, man ser spår av bränt, lite överallt. Nå, idag ska Åke lämna några siffror åt han i Vindeln som skulle ta fram en ersättning, så dröjer det bara någon dag till innan den ska funka igen. Pannkakan som stod på matsedeln för idag, får bli raggmunkar istället. Allting går ju.

Nu ska jag fixa frukost, ha det gott!

Piercad tolvåring…nä

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 juli 2010 kl 07:25, 2 kommentarer

Nu har jag läst Niccos kommentar från igår, flera gånger, och ser att en tatuering är inget som erbjuds till minderåriga, jag fattade först att det var det som det hela handlade om. Nå, det var ju skönt att höra. Jag tänkte hur stackarn någon kunde tillåtas att tatuera en femtonåring, det gick över mitt huvud.

Däremot piercing eller håltagning, kan göras i målsmans sällskap. Jag sa till Åke igår kväll, att jag inte begrep hur något sådant kunde få försigkomna då jag vet att man inte får sälja saker till underåriga, som överstiger en viss summa, nu ska jag inte svära på vad den summan är, om den ligger på hundra kronor eller två hundra kronor., eller om dom rent ut sagt har tagit bort den regeln? Den fanns i alla fall då jag jobbade i leksaksbutiken, och sålde man då en leksak till en minderårig, som sedan kom tillbaka med en förälder och ville lämna igen den, så hade vi inget val. Därför sa då chefen till mig att inte sälja till ett barn, utan medföljande förälder om leksaken var lite dyrare.

Nu kostar kanske inte en piercing mer än en hundralapp, det vet jag inte, så då har man väl inget att sätta emot. Men jag tycker inte att en tolvåring ska ha saker hängande i läppen, så Nicco får nog allt vackert vänta och förhoppningsvis har hon den dagen, ångrat sig.

Idag ska jag på apoteket och köpa medicin till Eloise, hon ser redan mycket bättre ut i benet så sprutan borde ha gjort susen. Jag ska träffa morsan där och Nicco ska med, men jag undrar hur hon ska komma sig upp ur sängen. Hon somnade sex igår morse. Även fast hon gått och lagt sig flera timmar innan dess, så kunde hon inte förmå sig att stänga ögonen.

Jag vet av två tjejer som hade jätteproblem med att sova på sommarlovet, för en sisådär 30 år sedan. Det var jag och kusin Anna, och vi fick alltid på skallen av morsan som tjatade om att vi skulle gå i säng på kvällen och stiga upp på morgonen. Så en kväll bestämde vi oss för att överraska henne och vara uppe med tuppen.

Men vi gick inte och la oss, nä, vi var vaken hela natten istället och klockan sju på morgonen så stormade vi in i deras stuga och började slamra med kastruller och olika saker för att riktigt visa vad morgonpigga vi var, men tyvärr…vi höll oss nog inte vakna så mycket längre än till efter frukosten.

Nå, jag får väl börja lite lätt och knacka på dörren redan nu, och fortsätta med det med jämna mellanrum, till slut så borde hon ju ledsna på oljudet. Ni får ha det så gott!

Högkostnadsskydd

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 april 2010 kl 09:20, 6 kommentarer

Tänkte på det här med Kronans droghandel/apoteket, och att man får dra sitt coopmedmera kort då man handlar där.

Tänk vilken succe det skulle bli om dom även gjorde tvärtom. Man fick handla på Coop med högkostnadsskydd. När man kommit upp i en summa av 3000:- så får man 50% rabatt resten av året, YESSS! Då skulle jag handla där hela tiden.

Etikett: apoteket

Ingen ny företeelse, det har hänt förut, tyvärr.

Ris, ett stort sådant och ros…

Mycket skumt…

Fienden nummer ett…

Känns inte helt ok

Vi bedrog oss…

Strumpslungad äppelmos

Otippad dag

Piercad tolvåring…nä

Högkostnadsskydd

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten