Etikett: äventyr

Till det sista andetaget…🧡

Av , , 6 kommentarer 15

Det blev en lång, intensiv dag på lasarettet igår. Där jag fick ta avsked av en person som betytt en hel del under alla år vi kamperat ihop. Den här vännen har avslutat sitt äventyr i det här livet och gått vidare till nästa.

För oss som är kvar, blir det att vända blad och sen får vi se vad som händer i nästa kapitel. En förtvivlad röst från rummet där vi satt efteråt: ”-Varför dör människor som förtjänar att leva?”

Finns inga svar att ge, men frågan väcker ändå tankar. Livet vi har, styr vi själva över, fast det kräver att rätt person står vid rodret. Vi är alla olika individer med så stora skillnader i vår packning, att man aldrig kan jämföra en människa med någon annan. Man kan dra paralleller, man relaterar men det säger ändå ingenting om individens inre. Vi är nog alla, gåtor och vem vet…där vi hamnar efteråt, kanske svaren finns, eller så fortsätter vi, fast i annan tappning.

Jag är i alla fall glad över att jag fick sitta där till slutet, hålla en hand och höra det sista andetaget. Inget man vill men det blir ändå ett fint avslut på en lång resa här på jorden och en lycklig fortsättning i en annan värld 💜 🧡

Ha en fin dag, allihop!

 

Vi trodde hon skojade, men…

Av , , Bli först att kommentera 14

Nu har jag uppdaterat Blocket annonsen på bussen. Vi sänker priset till 114 000kr och säljer den med full tank. Johodå… Kom igen nu, skattebefriad, besiktad och redo för äventyr.

Äventyr har vi ju haft med alla våra bussar genom åren. Vissa bussar sämre än andra. Den vi har idag, har varit absolut bäst. Men det kan också bero på åldern, och skicket då vi köpte den.

September 2009, hade vi buss nummer 3. Och vi var nere i Järlåsa och hälsade på.

” Om vi hade haft en fest i bussen med 40 inbjudna, danssugna, headbangers och festen skulle ha pågått fram till morgonsidan, då hade jag kunnat förstå att detta skulle ha kunnat hänt, men inte på det här viset. Vi sitter inne i huset med Anders och Theresé och avnjuter söndagsfrukosten medan bussdäcket sakta men säkert töms på luft genom ett hål som blivit i slangen.

 Jennifer (idag Niccolina) kommer inrusade och säger med ett litet flin på läpparna, att det är punka på bussen, jo tjena säger vi alla, det är ingen som tror på henne utan vi tänker att hon hittat på något nytt bus så vi sitter kvar. Men då tar jag mammas mobil och tar ett kort, säger hon och rusar iväg. Hon är tillbaka på en röd sekund med bildbeviset och vi fattar då att hon menat allvar. Det är punka och när vi kommer ut så lutar bussen, betänkligt åt höger medan luften pyser ut från däcket.”

Men, allt löste sig, brukar konstigt nog göra det, oavsett utgång/ingångs läget.

Hade plötsligt en massa att göra inomhus igår, så då jag väl tog mig ut i solen, på eftermiddagen, var det så varmt att det inte ens var trevligt. Jag plockade blåbär och testar nu att göra blåbärssaft på dom. Kan hända att den inte blir lika smakrik som våra bär som växer i skogen, men testa kan man ju alltid göra. Den ska stå 3 dygn i kylskåp, innan man ska koka upp den igen och skumma. Så det dröjer till onsdag, innan den är klar.

Min pelargon som fick övervintra i tvättstugan, inte alls mörkt eller överdrivet kallt, ser ut att må toppen just nu.

Och pelargonen Åke fick av Mats och Hafdis såg ut så här i juni

Idag har den verkligen tagit sig

Den ska också få övervintra i tvättstugan.

Nötkråkan älskar nötterna, inte alls konstigt, men jag undrar ju om man gör dom en otjänst.

Fast det kanske är extremt dåligt med kottar i år 🤔 Har knappt sett nån i våra tallar..

Ha en fin måndag…allesammans!

Det är alltid ett litet äventyr då vi möts

Av , , 2 kommentarer 19

Idag är det Tinas födelsedag och då Hurrar vi, HURRA!! 🥳

Sist vi sågs var i början på maj, ifjol. Då hon plockade upp mig i Uppsala och vi tog tåget till Nyköping. Inte helt utan att det blev ett litet äventyr 😅

Här citerar jag direkt från ett inlägg från den gången.

”Vi stannade kvar, gick in i ett väntrum, noterade att numret på biljetten, inte heller stämde med tåget, och där satt vi och kastade dynga på appar som inte stämmer, information som vilseleder och så vidare.

Så ser jag att det plötsligt blir rörelse därute, dörrarna på tågen står öppna och folk kliver ombord. Jamen, jaha, ok, men då gör väl vi det också, det kan ju inte komma ett annat tåg som vi ska åka med. Och ja, det är rätt tåg men varför stod det avgång 17.15 fast det här tåget rullade faktiskt iväg 17.00. Här målades det upp scenarion om vad som hänt om vi faktiskt gått på tiden som stått på biljetterna, då hade vi ju för f-n missat tåget…så DÅLIGT!!


Tina bjöd på stort…hehe, lite nötter till lite gott i muggen..


Sen kommer konduktören, eller heter det så, numer? Det kanske heter tågvärd.. Nåja, ni fattar. Ja och nu vill ju Tina ha en förklaring till varför tider och nummer inte stämmer, fast vi sitter på rätt tåg och på väg åt rätt håll…fast, gjorde vi verkligen det. HAHAAA…


Njae, han pekade på biljetten hon hade i mobilen, vår start station, var inte den rätta, inte heller slutdestination 🤪

Jamen nämen, jodå, hon, eller jag borde nog säga vi, för jag skulle ju vara hennes ögon och hon skulle vara min guide. Hade köpt biljetter åt fel håll. Men det var då ingen fara på taket, vi fick åka på dom, vad spelade det för roll, vi hade ju knappast kunna kränga dom till nån annan. Inte på den korta tiden.” Slutcitat

Bara för att vi inte ses så ofta betyder inte, att vi inte har kontakt. Det blir långa samtal ibland och ett och annat meddelande på messenger. Men det är klart, roligaste av allt är ju då man träffas på riktigt.

Startade upp min slowcocker igår med en hel gårdskyckling i botten. Ska göra en kycklingsallad idag så får jag se om det blev bra.


Tänker slå igång den nu med, fast denna gång med en köttfärssås som ska få stå och gotta till sig. Visste ni detta.


Det enda negativa är att man inte vill ha den framme då den tar plats. Och man vill inte heller stuva undan den för bra, för då ids man inte plocka fram den.

Nu ska jag slå igång den och sedan gå med Winstone så jag önskar er alla en trevlig fredag!

Redo för äventyr!

Då börjar jag idag med en dementi. Jag skrev ju att Bobby (inte säkert att det är vad han kommer att heta än), han är inte en Bob Cat. Så här kommenterade Theresé igår och sedan mitt svar.

”Bobby” är en Pixie-Bob, ingen Bob cat (Bob cat betyder lodjur) Mamman till den första pixie-bob:en hette Pixie, och därför…

Rackarns, Bob cat, lät nästan som catepillar, haha, han kan heta byggare Bob, tycker jag. Får väl dementera imorgon dagens…” slutcitat

Nu har dom tänkt att ”Bobby”, kan få hänga med ut äventyr. Det ser han ut att vara redo för.


Theresé har köpt en väska som han kan sitta i då dom far ut på hajk.


Ja jag tror att allt man lär dom från början, kommer inte att vara nåt konstigt i framtiden. Dom vänjer sig fort vid nya saker.

Letade i mitt mejlarkiv, sökte efter en specifik adress, och där kom det plötsligt mejl som Nicco skickat för drygt 8 år sedan, innan Winstone flyttade hit. Vi hade en fotosession inför julen. Var tvungen att skratta då jag såg bilden. Våra katter var lite som Winstone, ville vara med överallt. Jag tror att det är Eloise på bägge bilderna.


Och där i botten fanns även denna bild, och det är nog en av dom allra första, på Winstone. Inte vi som fotat, utan förmodligen ägaren till kenneln.


Blir man då nå glad då man ser att väderleksproffesorerna haft fel, det ser inte att det ska regna i 3 veckor längre. Jisses, det såg grått ut ett tag där, kändes som om vi kanske skulle få se sol, då semestern skulle vara till ända.

Men nu är det på gång, den lilla solen. Även gräset, såg jag igår. Eller ja, Nicco påpekade att det höll på vara dags att klippas. Då jag kikade ut så ser det faktiskt ut som om våra järnstolar är rotade i backen.

Nåja, gräset är då grönt i alla fall. Och det är precis som med städningen, det kommer inte att försvinna av sig själv. Så ingen behöver vara rädd att gå miste om lite gräsklippning. Och blir det inte idag, eller imorgon, så kommer det att sitta kvar till den dag vi känner för det.

Här avrundar jag nu inlägget med att önska er alla en fin dag och här får ni en rolig historia att börja dagen med. På återstörande, mina vänner!

Lille Jonny kom in i köket där hans mamma stod och lagade middag. Hans födelsedag var i dagarna och han tyckte att det var ett bra tillfälle att tala om vad han önskade sig.
– Mamma, jag vill ha en cykel när jag fyller år.

Lille Jonny var lite av en bråkstake. Han hade varit i bråk både hemma och i skolan.

Mamman frågade om Jonny trodde att han förtjänade några presenter.

Självklart tyckte Jonny det.

Jonnys mamma som var en kristen kvinna tyckte att han skulle se över sitt beteende det senaste året och sen skriva ett brev till gud och förklara varför han tyckte att han förtjänade en cykel.

Jonny sprang upp för trapporna till sitt rum och satte sig för att skriva ett brev till gud.

“Käre Gud,
Jag har varit en väldigt snäll pojke detta året och skulle vilja ha en cykel när jag fyller år. En röd. Din vän Jonny.”

Jonny visste att han inte varit ärlig, han hade ju inte varit riktigt snäll det senaste året. Så han knycklade ihop brevet och började på ett nytt.

“Kära Gud,
Detta är din vän Jonny.
Jag har varit ganska snäll i år och skulle vilja ha en röd cykel i present när jag fyller år. Tack på förhand Jonny.”

Jonny visste att han fortfarande inte var ärlig så han rev sönder brevet och började om igen:

“Kära Gud,
Jag har varit en hyfsad pojke i år och jag vill verkligen ha en röd cykel på min födelsedag. Din vän Jonny.”
Jonny visste att han inte skulle kunna skicka detta brevet heller till Gud.

Jonny kände sig väldigt upprörd. Han gick tillbaka ner i köket och sa till sin mamma att han skulle gå till kyrkan.
Jonnys mamma trodde att hennes plan hade fungerat för Jonny såg väldigt ledsen ut.
– Kom hem innan middagen bara, sa mamman.

Jonny gick ner för vägen till kyrkan och väl där gick han fram till altaret. Han såg sig omkring för att se om någon var där som kunde se honom.
Han lyfte upp en staty av heliga Maria, lät den snabbt glida ner innanför jackan och sprang sen ut ur kyrkan. Han sprang hela vägen hem och väl hemma så sprang han genast upp på sitt rum där han skrev ett nytt brev till Gud.

“JAG HAR DIN MAMMA. OM DU VILL SE HENNE IGEN SÅ GE MIG DEN SATANS CYKELN!
HÄLSNINGAR… DU VET VEM!!”

Prioriterar vi rätt, eller…

Av , , Bli först att kommentera 14

Tog ett farväl av en gammal vän igår, det var begravning och minnes stund. Gammal på det sättet att det var över 30 år sedan vi lärde känna varandra, hon gifte sig med en kompis till Åke, och vi hängde tillsammans rätt ofta. Många fester och andra upptåg och äventyr.

Tyvärr flyttade dom och besöken blev mer sporadiska, när dom sedan skiljde sig, så var det mest Tex vi hade kontakt med.

Jag och Pirjo började sedan, för cirka 2½-3 år sedan, prata/skriva på messenger, och vi lärde nog känna varandra på ett annat sätt. Kanhända att vi vuxit ikapp, det gör man ju förr eller senare, då åldern inte längre spelar någon roll.

Då hon och Tex blev ett par, var jag 20 år, Åke 9 år äldre, Pirjo 12 år och Tex kanske 16 år äldre. Jag tror inte att jag med mina 20, hade vuxit färdigt:

407097_10151372247907060_44717031_nFast det dröjde nog inte så länge…eller… 😀

35521636_10156368727926585_725158438555877376_n

Nu tycker jag det känns sorgligt att vi inte hann med mera, än det vi gjorde. Fast så tänker nog alla i hela världen, då man förlorar en nära, anhörig, vän eller bekant, tiden man har men som man aldrig tycker räcker till. Kan vara så enkelt att vi inte prioriterar våra dagar på rätt sätt.

Det var en fin begravning och det spelades bland annat en låt, med whitesnake och den lägger jag nu ut här, till minne av Pirjo. Och som en vän till Pirjo sa igår…jäklar vad dom har det livat däruppe nu, Pirjo, Tex och hennes (kompisens) mamma 😀

Kvällspasset i P4, la ut en fråga igår om ”Jag hade gett upp, men …” och jag skrev om en sån upplevelse. Kan hända att historien poppade upp eftersom det var mycket prat om just Tex och Pirjo, under dagen. Dom var nämligen med, på denna lilla fest, och nu citerar jag mitt inlägg:

” Detta var för över 30 år sedan, min käre make Åke, har glasögon och hade det även då. Vid ett tillfälle hade vi en liten fest hemma, och det dracks väl en del, såpass att han mådde lite halvdåligt där på på natten. När han kvicknade till, dagen efter, tyckte han att han såg lite dåligt, och fann snart anledningen till synbortfallet, ena glaset var borta.

Och som vi letade efter detta glas, precis överallt. Till slut gav vi upp och kom med den logiska förklaringen att glaset, förmodligen hoppat ur bågen då han lutat sig över toastolen och med det gav vi upp vidare sökning av glaset. Det återfanns dock, 7 år senare, då vi skulle flytta och hörnsoffan skulle kasseras. Glaset låg i en springa mellan stommen och ryggstödet…jojo, det var så dags då! :D” slutcitat

Hoppas på en fin fredag, för er alla!
43725945_10156679977641585_7297374002564038656_o

Hedersvärt uppdrag!

Av , , Bli först att kommentera 10

Theresé, äldsta dottern, fick det hedersvärda uppdraget att skriva ett litet reportage i tidningen, Släkt historia. Och det hon skrev om var lite om detta hus, där vi bor, vad vi hittat i lådrna och givetvis om människorna som bott här. Mina svärföräldrar, och min svärmors, svärföräldrar…jojo, en hel massa människor 😀

24774918_10155197108667060_3309402853461545599_nJag har redan fått tagit del av innehållet, men oredigerat, så nu ska det bli kul att få titta på det färdiga resultatet. Tycker att hon är otroligt duktig då det gäller att ta reda på vart folk kommer ifrån och hur dom hamnat där, vilka dom är, och litegrann varför dom är som dom är 😀

Idag är det veterinärbesök för Winstone, dom ska kolla så han är i prima skick för att kunna sövas och att dom sedan får titta hur hans tänder ser ut. Men tandgrejen, tror jag, blir en annan dag. Först hälsocheck!

24852208_10155861688061585_5706070435333776565_nVi brukar googla på saker hundar får och inte bör eller inte ska, äta, finns ju en uppsjö av grejer som inte alls är så bra för hundar, och inte alla gånger man har koll på det. Jag retar mig på folk som säger, jamen våran hund har i alla fall käkat det i flera år och det har då gått bra, så…

Ja vadå, så…??? Jag har passerat över denna väg, x antal gånger och det har aldrig hänt nån olycka, så… Mm, det är till att vara övermodig, och tyvärr, hundarna säger ju knappast ifrån, dom äter det som bjuds.

Nicco skickade i alla fall en liten check lista…fast..ja, se själv 😀

24273285_1587060828049433_945612389_nJag och mamma ska ut på äventyr nu på förmiddagen, så det är väl bara att göra sig klar, men först, kan jag med glädje meddela att 2 av mina 3 amaryllislökar, som jag trodde var körda, har kommit upp och en av dom har en blomstängel på gång. Härligt! Jag som hade dom ute i rabatten så länge att jag trodde att dom både fryst ihjäl och ruttnat bort.

24774801_10155861689021585_8754476994463758910_nÖnskar er alla en trevlig onsdag!

Gratis…fantastiskt!

Av , , Bli först att kommentera 13

Nu har vi äntligen bytt matta i tvrummet. Jag har pratat om det ett tag nu, och när jag då väl bestämde mig, i söndags, så poppade det upp ett 3 år, gammalt minne på FB, och se, där var mattan. Så vår gamla matta, var välnött, kan jag tycka, det som dags, att säga adjö, till den gamla och hej och välkommen, till den nya 😀

IMG_2221Nicco hade sett någonstans att Smarteyes, erbjuder GRATIS, glasögon, till alla under 20 år. Det är ju fantastiskt! Här kan ni läsa mer om det: SMARTEYES.

Så hon bokade in en synundersökning i söndags, ja den får hon betala, men sedan är allt gratis. Så länge man inte behöver progressiva glas eller andra slipningar på glasen, då får man lägga pengar, emellan. Snygga bågar hade dom också, så jag lär gå dit nästa gång, tror dessvärre att jag inte kommer att gå som 19 åring, jag får nog betala vad det kostar, men dom är inte speciellt dyr, där, ändå.

Annars rullar allt på som vanligt, jobb igår, och sedan chill i soffan, då man kom hem. Enya såg för rolig ut, där hon låg med benet utanför kanten på armstödet, Nicco hann fota:

IMG_2241 IMG_2246Och en annan kille gillar också att softa då tillfälle bjuds:

IMG_2255Fast han är nog på, om man bara erbjuder honom att följa med på äventyr, det sitter aldrig fast.

Såg i ena ögonvrån, på den där nya serien om Hemtjänsten i Vännäs. Tyckte det var konstigt att dom, som styr och ställer, anser att detta ska få folk att se vad duktiga dom är. Jag är väldigt ledsen, men det jag fick se igår, blev jag inte impad av.

Jo, av personalen, dom som jobbar på golvet, och gör så gott dom kan med dom medlen dom har. Men jag fattar inte, hur, man kan släppa iväg någon, utan inskolning. En tjej som är där första dagen, och inte har en aning om hur hon ska duscha brukaren. Men hallå, dom där grundläggande behoven är ju jätteviktiga att man får lära sig innan man går ut själv.

Sen kan man knappast lära sig allt, mycket får man ta på vägen, men jag förstår ju oron, som brukarna känner. Jag sa för längesedan, det här med att det kommer tjugo olika personer hem till äldre människor, vissa kanske lätt dementa, hur svårt kan det vara att få ett kort på personalen, med namn, som brukarna kan titta på, och lära sig att känna igen, vilka som kan komma innanför deras dörrar. Att få känna sig trygg, med att veta en sån sak, måste vara guld, värt.

Nåja, det var lite om det, nu ska jag ta mig en frukost, innan Winstone och jag, drar ut på turné. Ha en fin tisdag, allihop!
2016-10-10 15.48.53

Nytt jobb på g, kanske :D

Av , , Bli först att kommentera 9

Jo jag fixade även gårdagens besök hos tandläkaren, även denna gång, smärtsamt, innan han tagit död på tanden, totalt. Första gången hittade han bara 2 rotgångar, igår, grävde han fram, 2 till…men nu så, ska det väl inte vara allt kvar, tänker och hoppas jag.

Sen var det ju det här med känslorna…smärta som man vet vart den kommer ifrån, kan man övertala sig själv, om att det är en känsla, och dessutom, väldigt olika från människa till människa. Att föda barn…känns, men man vet ju varför, så det är bara att härda.

Hade man lika ont, och inte var gravid i nionde månaden, bör man nog söka akuthjälp, och lyssna på dom riktiga känslorna. 😀

Skärmklipp 2016-08-12 09.11.02Nu kändes det nästan som om jag skulle kunna söka jobb på 1177, sjukvårdsupplysningen. Jag har nog nästan alltid blivit hjälpt av dom, men ibland finns det stolpskott, även där. Nicco har pratat med ett sådant, i förrgår. Och dom hamnade i en liten dispyt, faktiskt. Och jag tycker det känns väldigt lamt, då dom inte råder en att söka hjälp, då man googlar på saken och det står, svart på vitt, att man ALLTID ska kolla upp om nåt sånt här inträffar.

Men det tyckte inte stolpskottet. Så då ringde hon vårdcentralen igår, och det var klart att hon fick komma…*suck*. Där ser man, hur olika det kan vara, och hur viktigt det är att kunna stå på sig.

Nicco flyger iväg idag, först Stockholmo, några dagar, sedan väntar Budapest, och alla äventyr där.Som att kanske hitta en fiiin present till mamma, very importante 😀 Dom får då förhoppningsvis en förlängd sommar då det brukar vara rejält varmt därborta, den här årstiden. Här får vi idag nöja oss med solens strålar att få upp värmen, men det ser ju då betydligt mer lovande ut, att det ska funka idag, om man jämför med gårdagen.

Jag ska strax ut och testa värmen, med Winstone, och han vill antagligen inte gå in, då vi kommer tillbaka, han är ju som en utehund. Och det finns fler djur som vill vara ute, bland annat den sibiriska nötkråkan, alias kottbombaren, som kom för någon månad sedan, och som fortfarande håller på tömma våra tallar på kottar.

2016-08-05 10.44.23 2016-08-05 10.44.29Jag önskar er alla en toppen fredag!

Att lära sig att sålla…

Av , , 2 kommentarer 11

Jag hade förmånen att möta 3 olika personer, under en dag, vi har två saker gemensamt, inom vårt yrke, så vi vet vad man pratar om. Men det visste vi inte innan. Man kan ju aldrig veta vem en person är, innan man pratat lite med varandra.

Vad vi alla var överens om, var att det kändes skönt att veta, att fler än en själv, har haft situationer och annat, som är väldigt lik andras upplevelser, man är inte ensam i sitt tänk, utan vi hade samma människosyn, och bara det, var ren glädje.

Det var lite spridning på åldrarna, en kvinna som är 8 år äldre än jag, och kanske vi var närmast. Och nu handlar det inte om det jobbmässiga, men livserfarenheter. Det får man aldrig utan att ha hunnit uppleva det, och som 20-25 åring, har nog dom flesta inte hunnit med alltför mycket.

Här sa kvinnan nåt om att kroppen inte orkar lika mycket som då man är yngre. Och jag svarade att vi istället, sållar bort sånt som känns onödigt, och det gäller även människor omkring oss, som inte ger något tillbaka. Man sållar bort dom också.

Men som ung, gör man nog inte det, man köper det mesta man hör, man vänder in och ut på sig själv för att vara andra till lags, fast man ger, mer än man får tillbaka, och det är slitsamt, på sitt sätt.

Nu kan man ju aldrig säga att detta, gäller allt och alla, så är det aldrig, vi är ändå olika individer, med olika bakgrunder och uppväxter, men jag tror att många, kanske går igenom detta. Och jag vet inte, men det kan vara en tröst att veta, att det kommer att vända, det kommer en dag, då man säger ifrån, och då man står för det man gör och säger utan att tveka, en sekund. Och först då, kan man känna att ålder och erfarenheter inte är så dumt.

d34a8415f58458ff2b3b936659ab6b89

Så…det var bara en liten reflektion, så här på fredags morgonen 😀

Nu har Vännäs plåt påbörjat sitt arbete. Dom kom hit igår och lämnade en liten arbetsbarack på gården, typ en tredjedel av bussen, ser lite pjurtigt ut. Och idag ska ställningen upp. Men det är bra att det händer saker och att detta kanske få hinna bli klart innan snön är här.

På tisdag, får vi gediget besök, Theresé sa väl kanske mest på skoj, att hon tyckte att Nicco kunde flyga ner och hämta Sally. Det är ju höstlov nu till veckan. Men så undrade Nicco igår, om man inte kan skicka en 5 åring själv, och vi kollade, visst får man det. Man betalar en slant extra och då får hon en ledsagare med sig.

Jag skrev då till Theresé att det var bara att skicka hit henne, hon föll för idén och frågade Sally vad hon tyckte, hon hade börjat hoppa upp och ner, visst ville hon flyga hit, nemas problemas. Så nu är biljetten bokad och det ska bli spännande att höra vad Sally kommer att tycka om sitt lilla äventyr. Fast vi vet ju att hon är en hårding, så det kommer säkert att gå bra 😀

DSC04821(1) 0301-1024x76811822633_10153021989882060_236555022493748823_n

Önskar er alla en toppen fredag!

Jag är bara glad :D

Av , , 2 kommentarer 12

Jag kan säga att det inte var plogat på parkeringen då jag kom ut på jobbet igår, fast den större vägen in, var det, med den följden att jag först fick ta mig genom en halvmeters plogkant, sladda runt för att hamna på min ruta, och sedan provade jag att lägga in backen också, för att se om jag skulle ta mig därifrån sedan, och jag är lika glad idag, som igår som i förrgår, att jag sitter i en Jeep, det kändes inte ens att det var snö därunder 😀

Och lite glad är jag för att Winstone fick sig en lastbils tur idag, med Åke, så jag ska hinna göra lite småpyssel innan jag börjar jobba, börjar dessutom tidigare, så detta blev ju bra för Winstone, att slippa bli lämnad ensam en längre stund, även om han är otroligt duktig på att klara sig, han hittar inte på några dumheter alls…till skillnad från våra katter.

Så det stämmer ju bra, vad uppfödaren sa om just den japanska spetsen, dom är otroligt bra på att anpassa sig för hur det ser ut. Är man sjuk en dag, så håller sig hunden lugn han klättrar inte på väggarna, och blir det mycket uteliv, så köper han det också, rakt av, vill följa med på alla äventyr fast han kan lika gärna ligga och softa i väntan på att det ska hända saker.

002 003

Nu ska jag ge er ett tips om vad man kan göra med använda tepåsar, nä, inte ett tips, ni får flera stycken, om ni klickar på länken: Expressen tepåsar

Och här får ni ett av dom: En del växter älskar sump och gamla teblad. Speciellt salladsplantor och rosor. Stoppa ned teet i jorden utan påse (alla är inte komposterbara), och ta bort klammern, för att gödsla jorden och avskräcka skadedjur som möss. Eller så kokar du upp påsarna på nytt i vatten och använder det svaga teet för att vattna dina plantor och skydda dem från svampinfektioner.

Det enda jag visste att man kunde göra med tepåsar, fanns inte ens med på listan 😀 Det är om man har ett bord, kanske i teak, som fått en rispa, så kunde man ta ett mörkt te, och gnussa påsen på bordet, så ger det ifrån sig lite färg och täcker repan. Har dock inte testat själv, däremot kan jag tänka mig att köpa en sån här fin blomma igen, nu kommer jag inte ihåg vad dom heter:

025

Och prova att vattna den med tevatten, eftersom jag vet att dom lätt får svamp, kanske därför jag inte klarat av dom en längre tid, men ändå så pass att man fått se dom blomma ordentligt.

Hoppas på en bra tisdag, för er alla, nu ska jag sätta fart…

 

Maria Lundmark Hällsten