Etikett: bandspelare

En smurf i tuben

Jag är lite så där, att om jag ska köpa en sak, som vi behöver, till exempel tvättmedel, och dom har en nyhet och ett erbjudande på affären, så kan jag visst prova på, varför inte. Man ser på slanten och vad är det som säger att man inte skulle kunna börja gilla ett annat märke.

Så var det för några dagar sedan, jag passerade en skyltning med en ny tandkräm, såg flashig ut i sin förpackning, jag läste snabbt något om att man skulle få vitare tänder…med en gång. Jaja, jag går normalt inte på sånt där, och det gjorde jag inte då heller, men jag köpte i alla fall, det var ett normalt pris och det är kul att testa andra smaker.

Kvällen anlände och det blev dags att göra sig klar för natten. Jag sprättade den nya tandkrämen och tyckte den såg god ut, det var den också, inget fel på smaken men ni skulle se färgen!!! Knallblå, det såg ut som om jag käkat upp en smurf…seriöst. Alltså inte bara på tandborsten utan även då man spottade ut den.

Men så tänkte jag på det här med färger, blått är en rätt så fräsch färg, många tandkrämer har ju den färgen också, undrar varför? Tänk om den hade varit knallgul i stället, man hade ju fått hurven om man borstat sina tänder och det blivit alldeles gult i munnen, usch…

Fast grejen är ju då, måste den vara färgad överhuvudtaget, varför? Den kunde ju lika gärna få vara vit, eller genomskinlig, men vill vi ha färgen för at det ska se gott ut, eller vad beror det på. Är tandkräm i grunden, gul eller grå, och det är för att dölja det, som den ska färgas, eller beror allt på vår egen fåfänga, ja man kan ju undra över mindre.

Apropå smurfar, dom kommer för mig alltid att förknippas med min kusin Anna. Vi hade så mycket kul ihop då vi var yngre, jag hade en bandspelare, ni vet, en sån där stenålders sak, som man kunde spela in på, utan mikrofon till och med. Vi hade trängt ner oss mellan spisen och skafferiet i stugan, och där satt vi och spelade in.

Nu råkade jag trycka ner play-knappen, rec-knappen OCH spolknappen, då vi satt och sjöng, och det lät ju exakt som smurfarna då vi spelade upp den, så givetvis var vi tvungna att spela in deras sång, saft, saft hallonsaft, och vi garvade så vi tog oss inte därifrån, min kusin Robin kom in och undrade vad tusan vi höll på med, vi skrattade väl så vi började gråta…haha, litet minne så där, från ungdomen. Kul bandspelare, synd att den havererade till slut, kunde det ha berott på våra galna inspelningar, mm, det får vi inte veta :)

Hoppas på en bra dag, för er alla!

 

 

Mera *beep* och dåligt lokalsinne

Av , , 2 kommentarer 3

Apropå på ”what the *beep*”, jag skrev ju att jag är duktig på att prata med mig själv, inte alltjämt men ofta i lite mer stressade situationer och då jag tycker att folk inte begriper vad jag eller vad dom själv gör.

Jag har ett ganska dåligt lokalsinne, men får jag veta vart jag ska och kanske kolla in på Eniro så är det inga problem och Umeå har man snurrat runt i så många gånger så här vet jag vart platser ligger.
 
Problem eller lite stress kan jag däremot känna då man ska upp och tävla. För att ta ett konkret exempel så var ju banan i Fällfors alldeles ny ifjol med en helt annan sträckning än den gamla. Jag ville veta hur retursträckan såg ut innan jag skulle köra, och dom gav en kort beskrivning, rakt fram (Ja det tror jag att alla begriper) sedan typ 800 meter och kör ni för långt hamnar ni i en däcks hög, sen svänger ni ju höger och runt.
 
Ok, tänkte jag, det är väl bara att köra då. Men här blev det ett litet problem och jag är glad att det var fler än jag som upplevde det, för skulle man ha svängt höger vi den första svängen så hade man hamnat uppe på kullen där brandmännen och ambulansförare stod, så det hade blivit helt fel. Då skulle ni ha hört hur en Maria lät i bilen. Jag sa till Åke sedan, om man hade haft en bandspelare i Camaron så hade den väl brunnit upp av alla svordomar och dumförklaringar. Och varför, kan man inte rita upp en enkel liten karta över området och hänga upp på sekretariatet, då behövde man aldrig undra över såna här små saker. Men nu vet jag hur det ser ut där så det fixar sig.
 
Kubbe raceway var ett annat problem, där retursträckan var så lång att dom föredrog att köra tillbaka på banan. På morgonen, innan start, så gick jag och Åke banan ner för att jag skulle få se banslutet och hur dom hade tänkt att man skulle vända. Där var det också en del kringeli krokar och körde man vänstra banan skulle man ta svängen i mitten och högra skulle man få välja den högre eller mittersta. Ja, ni hör ju själv, det är inte så lätt alla gånger, eller så är det bara jag som inte begriper. Men som sagt, nu vet jag och det bör inte vara några problem då säsongen kör igång igen.
 
Jag får försöka *beepa* lite mindre. Och egentligen, varför ens prata för sig själv, det är ju ingen som hör en. Ha en fin söndag!