Etikett: bilden

Dom missade den lektionen!

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag vet att man inte ska reta upp sig i trafiken eller leka trafikpolis, men ibland…alltså, eller rätt så ofta, faktiskt, så händer det ändå. Ja ni vet dom där vänstersvängarna, där man fått lära sig, att man ska ligga så långt ut till mitten, man kan, så släpper man fram bakomvarade trafik, trots att man själv står still.

Jag har konstaterat att många bilister, verkar ha missat den lektionen!

Så gick jag då och tänkte på dom här som saknar viss, simultankapacitet, att göra två saker samtidigt eller att läsa in omgivningen och vad man kan förvänta sig. Finns en hel del såna också.

Om jag närmar mig ett övergångsställe, och det kommer en bil, om jag tänkt släppa fram bilen, så stannar jag, 5 meter ifrån, så undrar jag hur dom kan ”tro” att jag vill att dom ska släppa över mig? Jag står ju lååångt ifrån, dom hinner köra innan jag ens tagit mig upp dit, men nej…dom står där och väntar så vackert *suck*

Tror dom verkligen, att jag plötsligt, ska speeda upp, så om dom kör, så kommer jag att springa allt jag har för att dom ska måsta tvärnita…seriöst!

Det hade varit ett kul, dolda kameran avsnitt, där man har med sig såna där startmojänger, som dom använder vid sprinterlopp. Bilen stannar, jag står jättelångt bort, vi stirrar på varandra…bilisten blir lätt osäker…då, slänger jag fram startplintarna, sätter ner fötterna i dom, och gör mig redo för klara, färdiga…SPRING!!! Haha…jaja, kanske dumt att göra så, jag åkte väl in på nån låst avdelning ”långtbortistan”.

affrsfolk-p-startgrop-29665085Bilden lånad HÄR
Och apropå övergångsställen, ni har väl inte missat, att en del onödiga sådana, håller på tas bort. Varför man ens ids göra det? Ja, Nicco hade läst eller hört att det var för att vissa övergångar var mer riskabla att ha kvar, än att ta bort, då vi måste tänka oss för lite bättre, innan vi går över.

Ok, men då undrar Nicco varför detta övergångsställe finns kvar:

2016-10-26 08.23.54Det korsar inte ens en bilväg…weirdos!

Projektet städa upp i källaren är i full gång, och jag har rensat hela källartrappan, flyttat kattklösträd och andra saker. Har lite kvar att göra, måste hitta plats för 2 små byrås som står i gången, men sen…ja, då får det bli inköp av pistol…kanske på lördag, kul! Ha en bra dag, allihop!
2016-10-26 20.24.24Åke har fixat utsmyckningen, hängde där då jag kom hem igår.

Höger eller vänster…eller…

Apropå gårdagens korta beskrivning, av hur olika vi är till utseendet, så finns det ju miljarders olika sätt vi är på.

Theresé gjorde en test hon hittat på nätet, Nicco gjorde en också, och jag kunde ju inte låta bli, så här ser min bild ut, och jag lovar, på mig stämmer den in rätt så väl. Både Theresé och Nicco, fick tvärtom.

Skärmklipp 2016-03-12 09.03.52Så tänkte jag på hur jag lägger upp mina dagar, oftast lite oplanerade, jag gillar det mest. Medan det finns dom som vill ha sin kalender, full klottrad med ”to do stuff”. Jobbigt skulle jag tycka, jag vet ju att jag får spader då jag har en tid hos tandläkaren och ni kan ge er tusan på, att just den dagen dimper det ner ännu en tid att passa och den blir typ, en timme innan jag ska på jobbet…me dont like!

Att ha sitt schema, över jobbet, är en sak, och utifrån dom dagarna, kan jag sedan göra vad jag vill :D

Men så ha vi dom som vill planera, minutiöst, sina dagar, med en början av att det ska borstas tänder, till gå ut med sopor och avsluta med tandborstning, igen, och jag undrar om det egentligen är så nyttigt? Ok, om man lägger in dom stora sakerna, men jag tänker att det lätt kan kännas övermäktigt, om kalender blir full.

Kalender_01
Samtidigt förstår jag också att det är många som gillar struktur, att veta, vad som ska hända, men jag undrar också vilka känslor som kan väckas, om nåt som står nedskrivet, faller…det skjuts upp eller tas bort.

Känner den personen då, glädje…det blir som en paus, eller blir det kaos, vad fyller man nu ut tomrummet med. Jag blir alltid glatt överraskad då en inbokad tid, ändras, härligt, då kan jag göra nåt annat. Men lite beroende på vad det handlar om för ”tid” och när man får veta att den inte gäller längre.

Ja jag vet inte, jag ska inte spekulera mer i det heller, utan jag tänker som jag började att skriva, vi funkar olika, och förhoppningsvis trivs vi med hur vi har det själva.
Här ska ni få länken till testen, om ni själva vill testa hur ni egentligen tänker, eller rättare sagt, med vilken halva ni tänker mest med :D Frågorna är på engelska.

Vänster eller höger hjärntest

11292747_10204288758806128_2064447301_n

Ha en fin lördag, allihop!
2016-03-10 12.53.44

Hon gjorde ett bra jobb

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag höll på att feja lite i huset igår, kom upp från källaren och får syn på en tjej, gissningsvis i 9-10 års åldern, som är inne på vår gård, och håller på med nåt, borta vid tallen. Jag står och försöker se vad det är, men förstår inte, vad hon gör.

Till slut böjer hon sig ner, och lyfter upp något i tallen, hoppar över staketet, där hon parkerat 2 små hundar och springer iväg, men först, en liten titt i tallen.

Jag tar på glasögonen men kan inte se något där, fast jag är aldrig rådlös, så jag plockar fram kameran, och förstorar bilden rätt så mycket och ser då detta:

2016-02-26 14.42.02 2016-02-26 14.58.18Det är alltså en liten fågel, jag vet inte viken sort, och antar ju att den är skadad på nåt sätt, eftersom den gick med på att lyftas upp dit. Svårt att veta vad man ska göra en sån här gång. Den kan ju ha kraschat och bara är tillfälligt chockad.

Jag ringer mamma, för att höra om hon vet vad det kan vara för fågel, hon gissar på en gråsparv, av min beskrivning, men hon vet ju inte heller vad man ska göra. Medan jag pratar med henne kommer tjejen tillbaka, nu med en kompis, och dom hämtar fågeln. Så jag antar att dom tar hem den till sina föräldrar och dom får avgöra vad som ska göras.

Jag skulle i alla fall vilja säga att tjejen gjorde ett bra jobb, hade hon inte lyft upp den i tallen så hade förmodligen skatorna varit på den och gjort ett snabbt slut.

Fåglar är verkligen roande att se på, och vad jag hört om just gråsparven, är att dom inte finns i lika stor utsträckning idag. Och här på vår gård, stämmer det. Då Åkes föräldrar bodde här, så formligen kryllade det av gråsparvar.

Vissa så bortskämda av all matning att dom satt och pickade på köksfönstret då dom ville ha mer mat.

Men under dom åren vi bott här, så har vi knappt sett till någon sparv överhuvudtaget, dom dominerande fåglarna här, är kajor, skator och sibiriska nötkråkor. Fast dom är roliga att se, dom också.

Tina kom hit igår, vi drack kaffe/te och surrade bort en stund. Ska bli mer Tina idag, då vi ska träffas nere på stan. Åke for redan innan 8  i morse, han har en kurs via jobbet, som ska göras. Önskar er alla en fin lördag!
2016-02-25 08.45.31 2016-02-25 08.45.46

Det tror jag inte på

Av , , 2 kommentarer 8

Och solen fortsätter skina, vad glad jag är att sommaren kom, om än, något sent. Sen är det dessutom Gamlia ikväll, och blir dagen lika grann som igår, kan man nästan förvänta rekord däruppe, det tror jag. Både vad det gäller bilar och dom som vill titta.

Rekord i skitiga fönster, det tror jag att vi besitter här på Ettan, och det blir ju ännu mer synligt då solen lyser. Jag ska ta mig i kragen och kolla upp vart man kan beställa fönstertvättning, för det är något jag inte tänker ge mig på, inte med mina armar. Kanske någon här som kan ge ett tips?

Fick kort från familjen Hällsten-Söderberg och nu har dom varit i Niagarafallen och duschat, minsann, i fallet, alltså :D Och slutdestinationen Boston, borde idag, vara nådd.

001

Jag ska ha en glass dejt nere på stan idag, Helena har en stund över så vi hinner träffas. Och det kunde ju inte passa bättre än med glass, en sån här dag. Saknar dock den legendariska mjukglassen med blåbärssmak, som man köpte på torget i början av 80 talet. Någon påstår att den finns idag, men jag är ledsen, jag tror inte att den är exakt likadan som den, ”alla pratar om”, den var verkligen specially!

Man hängde in genom luckan, där man köpte glassen, ja, så här såg huset ut:

10170864_10152357723303637_1265783215456924625_n

Bilden har jag hittat på FB och är från ett vykort, dock verkar detta vara taget innan jag ens var påtänkt, men inte så långt innan :D

Nä, nu har jag inte tid med detta längre, måste ut…i solen. Ha en bra dag, allihop!

Det ville sig inte!

Av , , 4 kommentarer 8

 

För några dagar sedan då jag satte igång datorn för andra gången så blev den knäpp (ovanligt). Jag kom inte ut på något nät och datorn ”trodde” att den inte hade något nätverkskort. Det spelade ingen roll vad jag klickade på, hur mycket jag än tjatade på datorn och talade om för den att den faktiskt har ett kort i sig, eller vilka inställningar jag nu än valde…den vägrade i sten.
Jag lyckades fippla bort alla nätverk som fanns tillgängliga, jag plockade ut batteriet, jag ringde till Theresé, jag slet ut alla tänkbara kablar och sladdar till alla dosor som finns och jag drämde igen locket, skulle starta upp den igen och då höll inte ens det på gå. Till slut valde jag att återställa datorn. Ingenting… då smällde Maria igen locket igen och gick ut från rummet.
Åke kommer in, sätter sig i soffan, slår igång datorn och allt funkar som förut, say no more! Nu hade det förmodligen med återställningen att göra, jag visste inte att man skulle starta om datorn efter ett sånt val, men så var det väl förmodligen.
Nå, detta var väl i samband med den efterlängtade starten av serien Dallas. Jag hade förberett att spela in första avsnittet eftersom jag hade annat för mig. Stiger upp på tisdagsmorgonen, sätter igång videon och håller på få krupp, jag har spelat in tre timmar, av tv24, tack för den du… televerket.
Så sätter jag mig vid datorn och letar upp tv4 play, och sätter mig tillrätta i soffan och ska kolla in första avsnittet (skam den som ger sig, tänker jag), efter 3 minuter laggar datorn fast, bilden är frusen, jag startar om, får börja se avsnittet från början, samma visa, men denna gången hörs ljudet men bilden är svart. Ja, så blev det med den serien, nu skiter jag högaktningsfullt i den och går vidare med mitt…sådeså.
Önskar er alla en fin torsdag!

Kommer ni ihåg?

Av , , 4 kommentarer 6

 

Kommer ni ihåg bilderna jag lade ut i februari, på folkabussen som såg något översnöad ut? Så här såg det ut då:
 
Nu håller den på tina fram, och jag förstår nu varför all snö låg kvar där och ingen iddes ta bort den, den har förmodligen stått där ett bra tag, då det håller på växa upp en björk mellan kofångaren och dörren, vet inte om det syns så bra på bilden, men så är det då i alla fall:
 
Jobbar idag, från klockan 14-21, är nu i lägenheten och tar hand om bottenskrap, sånt där som man egentligen inte ens vill ha kvar men som måste ut i alla fall, fyyyy, vad less man är. Men som jag sagt hela tiden, det kommer att bli så bra…då allt är klart.
 
Jag äter just nu en inflammatorisk medicin, för mina händer, och om det inte skulle bli bättring på 14 dagar så får jag en remiss upp på EMG, då är det förmodligen karptunnel syndromet, jag har… i bägge händerna dessutom, jaha, vi få se vad det lider, hur detta kommer att gå.
 
Näpp, nu ska jag jobba vidare, ni får ha en bra måndag!
4 kommentarer
Etiketter: , ,

Hm…???

Kolla in mina örhängen:

Dom är identiska förutom själva hänganordningen, och då undrar jag av vilken anledning, detta par, bara kan användas på ett sätt? Det högra örhänget på bilden måste sitta i mitt högra öra annars står det ena örhänget rätt ut, och varför gör det inte det om man byter sida? I know nothing (och det är retfullt)???

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Fuska eller inte

Av , , 2 kommentarer 3

Nä, siffrorna som Kerstin hade höll inte hela vägen, synd, men det var på håret. Det var nämligen så att när jag och Kerstin var ute i fredags, så köpte hon en Harry Boy och sa att om det blev vinst på den så skulle vi dela lika. Så jag och Åke satt bänkade framför teven igår, Åke med en andelskupong och jag med Kerstins siffror skrivna på ett papper.

Vi stöp i sjätte loppet, även Åke, som hade liknande hästar på hans rader. Så det blev sex rätt med en utdelning på 18 kronor. Åkes vinst blir dock ännu mindre, då han ska dela den med tio stycken.
 
På promenaden igår blev det prat om hur människor kan eller är bra på olika sätt. Någon kan vara expert på vissa ämnen men vara värdelös på allmänt vetande, en har fotografiskt minne ,medan en annan inte vet vad som är fram och bak på en elefant. Jag vet att jag har ett jättebra sifferminne, det kan också var lite irriterande för jag kommer ihåg, i princip, alla priser på leksakerna som fanns på grossistlagret där jag jobbade för tjugo år sedan.
 
Det som är irriterande är att jag behöver ju inte veta dessa priser, men att sudda ut dom, går inte. Men plocka fram ett pistol set, en bil, en docka eller vad som helst, så ska jag tala om hur mycket dom kostade, då.
 
Åke har en släkting som är autistisk, jag vet inte så mycket om just det, autism alltså, utan att dom gärna vill ha saker på samma sätt, och helst inga förändringar. Denna killes farfar, ringde för några dagar sedan och vi satt och pratade en hel del, han berättade då att han skulle passa pojken en gång då han var liten, och dom hade plockat fram ett stort pussel som var ganska svårt, med taktegel på en byggnad osv. Farfar skulle bara tvärt gå över till hans sons hus och hämta någonting och han var inte borta mer än tio minuter, då han kom tillbaka så var hela pusslet lagt.
 
Han kunde för sitt liv inte begripa hur han hade hunnit göra detta, och han sa att själv hade han kanske hunnit lägga tio bitar på den stunden och pojken måste ha haft flera bitar i varje hand och bara lagt ut dom. Men han har förmodligen ett minne eller ett tänk, som gör att han bara behöver se biten för att veta till vilken annan bit den passar. Farfar sa nu att han inte vill  ha locket med bilden på heller, för att se hur pusslet ska se ut då det är klart, det är fusk säger han. Ganska fascinerande och man kan undra varför vissa kan det här, medan andra är helt oslög, vad det gäller pussel.
 
Och apropå pussel, jag gav ett åt Åke i julklapp som han la sista biten på, i fredags. Pusslet är inte ett vanligt ordinärt, utan bilden visar hur det såg ut några år tidigare och nu skulle man lägga hur man trodde att framtiden skulle te sig. Så vi har hört några högljudda ord från köket, med jämna mellanrum och ibland har han frågat högt vem som kom på idén att ge detta till just honom, men nu är det klart och jag ska ”fuska” lite innan jag river upp det, och ta ett kort på det färdiga pusslet.
 
Ha en fin söndag!