Så var det dags för julpyntets vara eller icke vara. Jag funderade över julgranen, skulle den upp eller skulle man strunta i den, i år, eftersom vi inte är hemma just på julafton. Men jo, vi är ju hemma alla andra dagar, klart den ska upp.
Nu ville jag investera i nytt glitter, det jag har, är flera år gammalt, ihop knytt och olika varianter, så granen står på plats, med belysning, men inget mer. Ska fixa det idag. Och placeringen blev lite annorlunda, jag har klämt in den i tv rummet istället för matrummet, enbart för att vi skulle få se den oftare än i vanliga fall.
Nu är det bara katterna som kommer att bekymra mig, vad kan inte dom hitta på…med en sån där stor leksak, med massa grejer och glitter i, mm, tål att hålla koll på detta och hur det fortskrider.
När man var barn så åkte pappa ut och högg en gran, sen klädde vi den några dagar innan jul. Julen firades alltid uppe i Malå, och själva julaftonen hemma hos farmor och farfar. Det är verkligen glädjefulla minnen. Huset, lukterna, förväntningarna, alla som var där, klapparna och allt godis 😀
Ibland skotersafari över sjön, med ihop knutna pulkor och bobar, och färden gick från stugan till farfars. Det var tider, det. Och samtidigt som Ullis sa då jag var där, det är bra att barnen sedan skapar egna seder, och man fortsätter på annat plats, med dom förutsättningar man har. Inget är ju för evigt.
Och från jul till björnar, jag hann nämligen se ett klipp från AFV nu på morgonen, killen som klätt ut sig till en björn och håller på att skrämma livet ur sin arbetskompis som försvinner, springandes, i fjärran. Jag tittade om jag skulle hitta klippet så jag skulle kunna visa er, men inte. Nå, det här är ju nästan lika roligt, fast här är det inte en utklädd björn och det roliga är väl reaktionen från frun 😀
Ha en fin lördag, allihop, själv ska jag ju ut på glitterjakt och fortsätta pynta granen.
Senaste kommentarerna