Etikett: blommor

Jag är som vanligt lost 😜

Av , , Bli först att kommentera 13

Från Nelins fick 4 blommor följa med hem. 3 lila, likadana plantor och en outsider.

Nu ska jag bara se till att numero 1, jag kommer ihåg att packa med dom hem. Numero 2, ställa dom på en plats i bilen där dom kommer att stå heeela vägen hem.

Nelins tillhör btw något som heter matrebellerna. Det är ett 70-tal butiker med stark lokal förankring som gått samman i en gemensam
inköpsorganisation. Dom utmanar dom stora blocken i handeln, med gemensamma kampanjprodukter, en bättre prisbild och ett brett sortiment.

Inte göra som jag gjorde igår. Då jag propsade på att ta med mindre förvaringskärl för glasflaskor. NI vet, såna där, en för genomskinligt glas och en för färgat, som man tar med till återvinningen. Theresé sa nej, 3 gånger, hon skulle ta dom idag då dom återigen kommer att köra in till Uppsala för träning.

Men mamma sa jo, och tryckte in dom där, längst bak i bilen. Fick höra att man inte svänger in på återvinningen på väg mot Uppsala för då tar man sig knappt ut på vägen. Man försöker undvika vänstersvängar så långt det går. Jag kontrade med att då tar vi dom på hemvägen.

På Erikshjälpen började Theresé med att lasta av gåvor som hon hade där, längst bak i bilen. Vi parkerade och gick in i själva butiken. Hittade porslin som jag vet att Nicco fått av min mamma. Dessa delar trodde jag inte att hon hade så jag slog till.

Hittade även 2 kaffefat till Blå ranka. Dom har vi ju hemma och jag tror att vi har ett fat som ser sämre ut, så, why not. Dom tog jag också.

Vi hann sedan ut från parkeringen och upp på vägen mot Nelins så tippade en av glaskärlen och då kan ni gissa att det lät som bryggeri bilen hela vägen fram. Dom plingade på där bak så folk på gatorna måste ha hört oss komma.

Jodå, jag fick minsann veta att jag var en tjurskalle som inte velat lyssna på Theresé, haha. Fast…var det inte hon som framförde bilen och man ska inte köra som en biltjuv…

Nåväl, vi blev av med flaskorna och allihop var intakt. Då vi kom hem var Åke och Anders tillbaka.

Dom hade träffat på Ola Åbergh med fru (eller om det är sambo) Eva Robertsson, i Spånga. Kul att man kan träffa dom man känner, så långt hemifrån. Ola är en av få av Åkes bekanta som jag har lite koll på. Han kör nämligen Pro Et klassen, precis som jag. Har till och med nåt tidkort från den tiden

Såg ju lovande ut där, fast jag körde för fort och den tävlingen slutade faktiskt med vinst för Ola.

Anders grillade hamburgare, med assistans av Sally, som fick hålla i paraplyet. Det råkade komma en störtskur, precis då. Han invigde ostsmältare han och Theresé fick av oss i present. Måste ju säga att den funkade ypperligt bra. Osten smälte perfekt där under locket. Tog ingen bild på den men den ser ut så här.

Sen hoppade Theresé på en förfrågan hon fått av en vän till mig. Om hon möjligtvis, kunde lokalisera lite släktingar bakåt i tiden. Här var det inte alls så lätt. Om man är adopterad, antingen själv eller i nåt led bakåt i tiden. Så finns inte uppgifter att tillgå ifall den adopterade inte hunnit bli 70 år.

Och har man flyttat runt så är risken stor att man måste in i olika kyrkoarkiv. Man måste nästan få tag i en tråd man kan följa. Gissa att hon arbetade på högvarv.

Men så, äntligen, en breakthrough, hon hittade början till en tråd, i alla fall.

Så här lägger hon sedan ut lappar och påbörjar ett typ av träd.

Jag är som vanligt lost redan i starten. -Men men…är det dennes farfar eller var det pappa, eller va??

Nopp, jag ska inte hålla på med sånt. Inte idag i alla fall och inte i någon närtid. Kanske sen, då jag blivit pensionär och ska sitta ute i en hammock, i trädgården, och drick sherry och äta frukt. JAG VET, jag spårar igen.

Idag åker vi hem. Vi har ätit god mat, det har grillats och tillverkats glass. Vi har bakat blåbärskladdkaka, och vi har pratat gamla minnen. En bra resa söderut. Får se då det blir av, nästa gång. Flyg…eller kanske till och med tåg, hehee…och vi hamnar i Karesuando istället.

Ha en fin söndag, allihop!

Kan detta vara ett anagram 🤔😅

Snart dags för årlig partytältsfest på Ettan. Hm…har grubblat över vad vi ska fira. Jag fyller år, närmare bestämt 56, och Åke fyller 65 och går i pension. Mja, vi fyller alltså samma siffror fast i omvänd ordning.

Som den matematiska termen, anagram. Som är en ordlek där man byter plats på bokstäverna i ett ord eller en fras för att skapa ett nytt ord eller en ny fras. Om vi tittar på siffror istället för bokstäver så är det samma sak.

Detta händer jag och Åke, 2 gånger under vårt liv men bara 1 gång under vår tid tillsammans. Första gången var jag 12, och han fyllde 21. Andra gången blir nu, och sen borde det då, rimligtvis bli då han fyller 121 och jag 112, fast jag vet inte om vi är i skick att ha så stora fester då.

Men man ska ju aldrig säga aldrig…


Satt och filurade på inbjudan, och nej, vi firar att vi har goda vänner, tänker jag. Det blev mer att klura på hur jag skulle få ut det snyggt, från skrivaren. Det blev inte alls som jag tänkt mig.

Jag tillhör den skara av människor som inte har ett Office paket till datorn. Vilket innebär att mina dokument och annat, läser inte in rätt då jag ska öppna dom på mobilen. Ja, ni läser rätt… jag kan inte ens skriva ut från datorn, för den säger att den inte hittar skrivaren. Men det gör mobilen, fast den samarbetar bara med datorn då den vill, själv.

Och japp, jag har registrerat skrivaren, fått kod och skrivit in, den syns på displayen, men den vägrar att hitta igen den ändå. Jadå, blåtanden är också på…


Nåväl, fest blir det i vilket fall som helst, nu hänger det bara på ifall det kommer hit nån. Annars får jag och Åke fira själv. Apropå anagram, undrar om detta räknas som det också…hahaa…

Gick en sväng runt ankdammen, över til Ålidhem, ner på Sofiehem och ut på Strandpromenaden igår. Såg ett gäng fina blommor i en rabatt för allmänheten på Tunnelbacken.


Finns så mycket man kan se om man bara vrider och vänder på huvudet. Ibland kan dock bilder, bli nalta skev om man inte tänker på hur motivet ser ut från en viss vinkel.


Med det önskar jag er alla en fin tisdag!

Its a sign, skrev Nicco och skickade en bild 😬

Av , , Bli först att kommentera 15

Its a sign, skrev Nicco på messenger och skickade en bild på hennes Sambo.


Hahaa, jag tillåter mig att asgarva. JA, jag tror att hon kan vara något på spåren där.


Kolla vilket sign, jag fick från Kvällspasset i P4 igår då.


Dom efterlyste den roligaste eller bästa bilden man hade i mobilen, från mars månad. Jag hade ju Winstone bredvid snabeldraken, angående Dammsugarensdag/Punschrullens. Och den gick hem….kul!!


Ni vet min, skelettlampa, utan glödlampa. Den kanske inte längre är helt körd. Efter en del mejlande fram och tillbaka, så fick jag veta, att glödlampan skulle följt med i leveransen. Inbakad i frigoliten 🙃

Jag skrev, då jag fick veta det, att då är det ju inte så mycket jag kan göra åt saken. Jag hade redan sorterat bort frigoliten och Åke hade till och med åkt med ett lass till återvinningen. Dessutom, la jag till, att jag inte ens visste, att glödlampan skulle ingå. Så felet eller misstaget, ligger ju absolut på mig.

Idag fick jag detta i inkorgen.


Vad roligt att få uppleva, att även om man inte sitter i samma land, och egentligen, kunde ge tusan i andras problem, så engagerar man sig och är såpass serviceminded att man löser problemet ändå. Jag är mycket tacksam för det, och det har dom fått veta också, tro inget annat.

Men vad ska vi tro om detta?


Jo vi tror och hoppas att det ska komma ett litet träd som heter Hästkastanj. Nöten har redan gått igenom proceduren med frysen och sedan några kylskåpsveckor för att äntligen få hamna i jorden. Nu ska jag bara komma ihåg att det där är trädet, och det här är…tadaa, fröer jag fick av Nicco, som hon köpte på Gran Canaria. Ska bli några fina blommor.


När jag ändå hade framme jordpåsen så tog jag upp pelargonerna jag haft i tvättstugan i vinter. Och dom fick ny jord så får vi se om dom överlever. I tvättstugan har dom inte haft en mörk vinter, däremot kyligare omgivning. Jag trodde aldrig att dom skulle överleva, men så plötsligt, började den få blad. Sååå, vi får se. Den Större av dom får stå på övervåningen, där är det kallare då jag dragit ner på elementen, och den andra får stå i köksfönstret härnere, tills vidare.


Ha en fin torsdag allesammans! Och ps, Grattis till min väninna Ulla i Göteborg, jag råkar ju veta att hon fyller år idag. Hipp Hipp, HURRA!!

Dom berömda kulorna, fick ta smällen 🤭

För ett tag sedan gjordes en efterlysning av personer som kommer ihåg nåt raggaruppror som skulle ha tagit plats i Åsele, 1969. Efterlysningen gjordes i Umeå Cruisinggrupp men ingen tycktes ha åldern inne för att veta.

Jag frågade Åke, då vi satt här ute igår och inmundiga kaffe mellan alla arbetsuppgifter, om han möjligtvis, hade hört talas om det. Åldern hade han ju dock inte, 1969 var han bara 11 år, och han var, kanske till och med okysst.


Nä, det visste han inget om, däremot berättade han om ett annat litet uppror eller kravaller kanske det heter. Jag skrev upp det han berättade och la ut texten på Umeå Cruising.

Apropå Umeå raggarnas härjningar som dom ville göra reportage om, så frågade jag Åke, ifall han hört talas om det. Jag visste att han inte skulle ha åldern inne, men man kan ju hört nåt ändå. Nää, det visste han inget om, men han berättade om ett annat sådant, haha.


Han tror att det var 1975 och det var ett antal bilar som körde karavan härifrån Umeå till Skellefteå, där det var Barnens dag. Kvällen slutade med kravaller och en Polisbil hamnade på taket. Mycket skrik och skrän, nån fick sitta i finkaburen, som uppviglare till det hela.

Gissningsvis då, 1976, året efter, så följde Åke med till Skellefteå. Den här gången stoppades alla bilar i Bureå. Där togs det namn på chaufförerna samt regnummer på bilarna. Inga kravaller den gången annat än Åke, som riktade en spark i skrevet på nån Lasse, för att Lasse stal popcorn av honom, hela tiden.

Åke trodde inte att han skulle få upp benet såpass högt som han fick och dom berömda kulorna fick ta smällen. Åke fick åka med nån annan bil hem, sedan, hahaa…

Mja, sa jag då han berättade det där. Att Polisen skulle stå och stoppa alla bilar idag, skulle ju vara en omöjlighet, med tanke på hur många bilar det finns rullande. Å andra sidan, tänker jag, utan att egentligen veta, att dagens, sanna raggare, med benämning på sanna, inte är ute efter att ställa till med så mycket ofog…eller?

Nja, det finns ju alltid dom som är värre än andra och det är nog bara en bråkdel av hela högen, tyvärr är det ju skrikhalsarna man kommer ihåg. Eller som uppmärksammas.

Vi möblerade om lite på gården igår, eller vi och vi, det var nog jag. Åke shoppade jord och for med sopor till återvinningen, och klippte gräsmattan på husgaveln, där växer det snabbast.

Satte lite blommor.

Flyttade stenar och cykel.

Eldstaden fick ny plats, och storsjöodjuret hamnade i åkerbärsplantaget…

Det blev lite mer space, känns det som.

Avrundade arbetsdagen med grillmiddag, och sedan chill i värmen.

Noterade en sak på burken och var tvungen att googla.

Visste ni det här om Norrlands Guld. Och nu citerar jag text från deras hemsida.

”Den nordsamiska legenden säger att när solen glittrar som guld i horisonten då vandrar den isblå älgkon över älven, i evig jakt på sin förlorade kalv, och får du syn på ’na då kan du önska dig något.

Vi förstår förstås att legenden om den blå älgen blått är en skröna från förr, men vi önskar oss alltid att ölen är kall. Så, vi bestämde oss för att göra historien till verklighet och med hjälp utav toppmodern teknologi utrustade vi våra burkar med en älg som siar om ölens temperatur – när älgen är blå då är ölen riktigt kall, då har vår önskan gått i uppfyllelse.

Efter den blå älgen har jakten på det perfekt kylda ölet fortsatt. I vårt forskningsprojekt #shitvakall tog vi vara på den den samlade kunskapen hos våra fans och lät Jon Holmlund, forskare vid Norrlands Guld Cold Tech, resa land och rike i vetenskapens namn. Projektet resulterade i en rad prototyper som kan komma att revolutionera ölkylning för all framtid.” slutcitat

Hade jag ingen aaaning om, å andra sidan så var det ju det här med öl drickningen. Blir ju inte så många på ett år. Och inte alla är en Norrlands heller.
Hade inte heller nån aning om att dom till och med sålt jeans…haha. Klicka på bild för att komma dit.


Ha en underbar söndag, allihop!

Finns inga alternativ, just do it!

Av , , Bli först att kommentera 15

Ångrade inte en sekund att jag gick HLR kursen i förrgår. Verkligen nyttigt och vi fick alla prova på att använda hjärtstartaren, så även den, känner jag mig trygg med. Fast jobbigt var det, rent fysiskt, att försöka hålla igång någons hjärta med kompressioner. Jag sa att en sån där docka skulle man haft hemma, värsta träningsredskapet.


Vi fick även lära oss hur man gör en heimlich på person som sitter i rullstol. Inte alla rullstolar är såpass smidiga att man kan stå bakom och nå, runt om.

Där ställdes också frågan, ifall någon kände sig tveksam till mun mot mun metoden. Du vet ju aldrig vem det är som ligger där, och vad den människan kan ha för smittor. Men, sa någon i gruppen, om det väl gäller, så tänker man väl inte, utan bara agerar.

Mjae, fast… gör man det, sa utbildaren. Tänk er scenariot Vasaplan för att ta ett exempel, där ligger en utslagen människa med kanyler och ölburkar, runt omkring. Det är absolut många som skulle tänka, både en och två gånger. MEN, om man inte fixar mun mot mun, kör kompressioner om det är hjärtstillestånd, fast syre behövs också, för att undvika hjärnskador, så långt det går.

Nu är det så finurligt, att det faktiskt finns hjälpmedel som man kan bära med sig. Nämligen dessa.

Klicka på bild för att koma till den hemsidan, annars… Googla för fler alternativ, det finns att beställa med lite olika utseenden och priser. Ett billigt hjälpmedel, om det skulle falla sig så att man råkar ut för nåt missöde.

Med all denna info och övningar, så väcktes även minnen från pappas olycka. Jag vet att man ställer sig frågan, hur mycket skada gör man inte med kompressioner på en redan trasig bröstkorg… Ja, man skadar, men…vad är alternativet? Är det ett hjärtstopp, så är det ett hjärtstopp, och utan hjälp, dör man i vilket fall som helst.

Att utföra en heimlich, hade vi ju kunnat göra, jag och syrran. Den gången vi var hos pappa på lasarettet, och mamma blev erbjuden en lunch. Hon valde kalops och i den fanns ett helt, lagerblad. Detta fastnade i halsen och det blev stor uppståndelse.

Jag hämtade hjälp, då varken jag eller Emma, kände oss trygga att utföra heimlich. Man var ju rädd att man skulle göra helt fel och trycka sönder henne. I rummet strömmande det till folk och till slut stod där, 6-7 stycken sköterskor och möjligtvis en eller två läkare. En av dom, stod bredbent med armarna i kors. Det diskuterades om färd ner på Akuten, för inget fungerade.

Men plötsligt, efter ett till tryck, så släppte det. Med det i bagaget, så kanske man ändå känt att det där… skulle jag aldrig, velat göra. Jag ser ju hur vi skulle haft panik, och näää. Fast som sagt, idag, japp, inga problem.

Apropå hälsa, leva och må, så har jag mejlat Svea Vaccin. Tänker att vi ska på börja vaccination mot Bältros. Har nu läst en del om bältros och vad den kan ställa till med, så…varför chansa.

Ska nog gräva fram den andra resväskan och börja se över vad som ska med imorgon. Köra nån tvättmaskin och så där. Tur att huset inte kommer att stå tomt, för då hade jag nog fått vinka good bye till mina 2, blommande blommor som vill vattnas var tredje dag med vatten, underifrån.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Nä nu blommar det…🌺🌼🎋

Av , , Bli först att kommentera 13

Nu säger man plötsligt, vad ljust det håller på vara på kvällarna. Fast då har man redan förträngt att vi ställt om till sommartid för drygt en vecka sedan. Klart att vi har ljusare en timme längre då, innan mörkret sänker sig ned.


Men visst känns det roligare då man verkligen känner skillnaden. Eftersom mina jobbpass, slutar 20,30 varje kväll så ser jag ju definitivt förändring. Nu har man en någorlunda ljus himmel, på vägen hem.

Apropå ljus, får se om min nya hortensia går en ljus framtid till mötes.

Den ska absolut inte, få komma sig ner i nån själv vattnande kruka. Det misstaget görs inte om. Eventuellt kan jag tänka mig att fylla på med jord. Blommor man köper ser aldrig ut att ha jord i krukan, utan är mest bara nåt torrt material som inte suger åt sig vatten.

Fick hett tips av min vän Ullis, för en massa år sedan. När man köper en ny blomma, låt den acklimatisera sig där du tänkt ha den, under en vecka eller två. Sedan åtgärdar man jorden.

Ställena man köper blommorna ifrån, gödslar oftast blommorna såpass att dom blommar och ser fina ut, men det är gödsel eller näring som försvinner ganska omgående. Därför tror man att man gjort världens kap, då man åker hem med den finaste blomman, men det är nu, ansvaret hamnar på dig och hur du tar hand om fortsättningen.

Sen är ju jag lustig som VET detta, men som glömmer bort mina goda intentioner rätt fort. Ibland man kan dock ha tur, och fått tag i en överlevnadsplanta, som kämpar för sitt liv, dagligen dags, utan att skrika eller väsnas.

Dom rackarna är inte kul, dom heller. För den dagen man vill vara snäll och ta hand om dom, så gör man för mycket och dom knasar ihop. I alla fall mina blommor.


Får se om jag ska gå ner i källaren idag och kollar om jag kan gräva fram nån gammal tupp som kan få komma upp nu då vi går in i påskveckan. Själv jobbar jag, alla dagar utom skärtorsdag och annandag påsk. Men…nån ska ju göra det också.

Vi drar ju söderut i slutet av april, så det kompenserar lätt, en påskjobbarvecka.


Ha en fin söndag, allihop!

Nu vet jag… 😏

Av , , Bli först att kommentera 13

Det blev några timmar i skogen igår, för Rally gänget. Sally fastnade på 2 bilder som publicerades på vk.se. Åke och Anders skymtar på ena bilden.


Theresé tog med sig mormor och handlade sedan åkte jag dit och vi lunchade tillsamman. Fick ju en kommentar om att det är en liten utställning på Mariehemsskolans bibliotek, som ligger mitt emot gympasalen på Bräntbergskolan. Så jag tog en sväng förbi dit.

Vad coolt att detta urklipp hängde där.


Då vet jag ju nästan på dagen, då min pappa var dit upp och fotade uppbyggnaden av Mariehem.


Sen stod det lite om husen, samt Mariehemscentrum. Det fanns lite mer butiker än dom skrivit upp så jag ska mejla dom så kan dom uppdatera lite. Dom efterlyser ju mer info, ifall det är någon som kommer ihåg saker från 60-70 talet.

Efter middagen for vi, Theresé, Emma, Sally och jag till Avion. Jag köpte lite blommor, och hoppas jag slipper blomflugor och elände den här gången.

Visade ett TikTok klipp för Sally, och hon testade att göra en liknande med samma musik. An nån anledning funkar inte länkdelningen så man måste klicka på bilden för att komma till filmsnutten.

Och nu ska vi se om hon kan göra en ny, med andra figurer och annan musik i bakgrunden. Vi klurar på den.

Ha en fin lördag, allihop. Vi laddar för mat och pub häng på Rökstugan BBQ ikväll, trevligt!

Framåt är det AUTOBAHN.. 🏎😱

Av , , Bli först att kommentera 13

Hade en fikadejt igår, med Anna, tjejen som skolade in mig på den plats jag är på, än idag. Om en månad, blir det hela 11 år. Känns som om det var i ett annat liv, så tittar man bakåt, är 11 år en lång tid. Tittar man framåt.. AUTONBAHN!!


Vi satt på Victoria och det passade alldeles utmärkt, för Nicco ville ha hämtning, då hennes bil, inte hade startat på morgonen. Vi begav oss till IKEA. Hon skulle köpa såna där tråkiga saker, som gardinupphängningssystem. Medan jag koncentrerade mig på blommor.


Skjutsade sedan henne till Rökstugan BBQ, och vi gick in, så jag fick se hur det ser ut där idag. Kolla rutan som dom fyllt med grillkol. Fotnot, inte rutan ut mot yttervärlden, utan en invändig ruta för att skärma av lite.


Ser riktigt fint ut därinne, så jag ser fram emot att prova på vad dom har att erbjuda. Ska bara invänta rätt tillfälle.

Jag kanske skulle anställning som mästerkock 🤔 För visst ska man kunna trolla lite med knäna för att kunna vara det 🤪 Fixade till en vegetariskt lasagne igår, Maria speciale. Hade gjort allt klart, perfekt smak på röran, som innehöll, allt från paprika och vitlök, till wokgrönsaker, champinjoner och zucchini. Allt upphettat med Davids specialketchup stark Mrs Chens chilisås, spanska kryddorna och pastasås.

Bechamelsåsen klar…check, osten riven, mozzarellan framtagen, ugnen uppvärmd, och formen insmord. Och vad händer.. dom färska lasagneplattorna hade fastnat what the f.. Och det blev första gången i mitt liv som jag stod och fileade, lasagneplattor.


Nåja, slutresultatet är ju det som räknas och lasagnen blev så god som jag hade tänkt mig. Fast egentligen skulle man ha gått tillbaka med plattorna och krävt ersättning för dom och fått ett plåster på såren…typ.

Hann också med ett besök på Happy Home, där jag fick tips och råd om källarväggarna. Det är mer pyssel än jag tänkt. Färgen måste bort, och man kan inte använda samma färg på alla väggar. Innerväggen som är en yttervägg på andra sidan, måste ha en färg som andas. Och den kan man inte blanda hur som helst. Men jag fick bra råd, och jag fick även med mig prover på färgnyanser.

Har hämtat ut kakeldekoren och jag försöker se vilken färg som matchar bäst. Men jag tror mig ha hittat den.


Nu är det mer en fråga om hur jag ska sätta dekoren, för det blir inte på en rak rad, utan förmodligen ska dom få sitta ihop, 4 och 4. Nå vi får se, man kanske får plocka fram trollspöet där också.

Hoppas på en fin tisdag, för er alla!

Kort men förhoppningsvis lyckligt liv

Av , , Bli först att kommentera 15

Fikade med min kusin Anna igår. Hon hade införskaffat en massa växter och blommor. Visst är det kul då man får inreda med grönt och vad mycket en kruka kan göra för helhetsintrycket.

Jag är dock van vid att mina plantor inte brukar vara bestående, utan dom får oftast ett kort, liv, men förhoppningsvis lite lyckligt ändå, haha. Man kan väl låtsas, i alla fall.

Den enda roliga blomman just nu, är fortfarande min hibiskus. Snacka om att se ledsen ut i bladen, men glad i blommorna. Och nu har den två blommor på samma gång.


Fick veta för längesedan att då en blomma blommar, är det egentligen ett skrik på hjälp, den är döende. Om det stämmer så har den där stackaren fått ett långdraget, plågsamt liv. Den har skrikit så högt att rösten har tystnat. Nu försöker den visa, syn-mässigt, att den är i en krissituation.


Fast nej, det stämmer nog inte på alla blommor. Men kan köpa att vissa behöver vila från vattningen för att sätta fart med att blomma.
Pelargonian har inte gett upp helt, den kämpar på, och purjolöken jag har i glaset. Sparade roten och byter vatten en gång per dag, och den växer…från ingenting, knepigt.


Den här är min favorit, både krukan och blomman, som jag inte vet vad den heter.


Trodde att den givit upp, då bladen plötsligt blev väldigt bleka, den genomgick också ett ohyreanfall, som kom med några nya växter jag införskaffade. Men så planterade jag om den och nu börjar färgen återkomma…så jag hoppas den klarar sig.

Slog på stort och bakade bullar fyllda med blåbär och återigen en hemkokad vaniljkräm. Denna var något lättare att koka än den jag gjorde sist, och ja, nu undrar jag varför man ens köper sås man vispar ihop 🤔 Gör den själv istället, vettja.

Nu finns det bullar i frysen, och blir det en Järlåsa resa nästa vecka, så kan det tänkas följa med en påse eller två.

Visste ni, apropå ingenting, varför vi har en lilltå? Jo den är till för att kontrollera att alla möbler i huset, står på rätt plats. Här vill jag tillägga att den även kan kolla, att dörrposter och trösklar, sitter fast som dom ska.

Ha en fin onsdag, allihop!

1200 på 2 miljoner, det är tufft 🙃

Maskrosorna tar över vår gräsmatta. Var det mycket ifjol, så är det mer i år. Tillfredsställelsen då man får tag i en knippe och faktiskt kan dra upp hela alltet med en lång, morotsliknande rot i slutet, är som att vinna på triss.

Tyvärr är det ungefär lika stor vinstchans på 180 kronor, som att få upp en hel sådan växt. Med andra ord får man upp 1200 stycken på 2 miljoner plantor.

Mja, så där vi satt och drack kaffe och pratade om dessa fina blommor men ack så besvärliga så berättade jag att det finns en speciell maskrosupptagare. Och då kom Åke på att han kunde åka och köpa en sån. Why not!

Visserligen bor vi på Blomstervägen, men det ska ju inte bytas ut, mot Maskrosvägen. Den är effektiv, den där saken, kolla bara.

Ehh, nä, det var inte roten till maskrosen, haha, utan roten från den fällda tallen. Jisses, vad långa dom rötterna är. Det var inte enda stället jag drog i dom rötterna. En av dom, precis vid husknuten.

Jag åkte ju på Blomsterlandet och införskaffade nya blommor där jordgubbsplantorna la ner. Och den här byttan hoppas jag ska växa till sig under sommaren.

Eller med min tur så dör några av dom för att jag säkert har köpt nån som bara står några veckor. Jaja, thats life, i så fall, eller thats my life.

Plingade i alla fall till i min mobil på kvällen, och jag såg att jag fått 500 kronor att handla mer blommor för, på Blomsterlandet. Ehh, bluff, tänkte jag, vilka jädra sätt, nu får alla som varit där idag ett sånt där sms, men det är bara lurendrejerier. Fast innan jag raderade kastade jag iväg en fråga till Nicco, om det kunde ha varit en mors dags present från henne, och japp, det var det.

Så det finns ekonomi att köpa mer, om dom där skulle gå hädan. Tack Nicco 😍

Gårdagen till ära så bjöd vi hit mamma och Bosse på grillmiddag. Vi hamnade i hörnet bakom huset. Det vägrade sluta blåsa, men därbak, gick det att sitta. Och givetvis kan man då inte undvika att spekulera i om det kunde vara värt att göra en liten altan, där med.

Middagssol finns det då, och framförallt lä. Det är inte kul att sitta och äta ute med några större vindar. Man blir ju bara elak…eller ja, kränkt är väl det rätta ordet. Jaja, vi får se, det finns annat vi borde göra innan det kommer upp på ”the to do list”.

Såg finalen på Robinson och det var absolut en värdig vinnare. Satt och var förbannad då man ett tag trodde att han var lost. Men han kom igen och fick vara den som tände facklan. Jag önskar ju, att dom kunde göra om Robinson. Där utröstning, inte var en del i detta tävlande. Utan man åker ut om man kommer sist i tävlingarna, och man vinner utefter prestation, punkt slut.

Då är det inte på taktik och skitsnack, man kan gå vidare på, utan den som faktiskt är bäst av dom som är där (bäst med viss modifikation), är dom som tar sig till slutet. Tur ska man väl också ha.

Nåja, det är som det är, och nu, mina vänner, ska jag ut med vovven, på en prommis.


Sen får vi se om det är tillräckligt varmt och fint ute för att kunna få till lite altanhäng innan jobbet kallar. Ha en fin måndag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten