Etikett: BMW

Hur visste han?

Av , , 4 kommentarer 7

Vi satt härute för någon dag sedan och det kom två killar gåendes efter cykelbanan, dom drog en barnvagn och sedan gick det en liten kille bredvid, jag gissar att åldern på honom var runt 3 år. Han får syn på Buicken och säger: Titta, raggarbil! Och pappan svarar: Ja, och du har ju åkt raggarbil!

Så undrar jag då, hur och på vilket sätt, en tre åring definierar just raggarbil? Han visste ju, innan pappan bekräftade att det var det. Storleken, visst, men det finns andra bilar som är stora och absolut inte räknas under raggarbil/jänkare.

487326_120781331411851_123252771_n

Sen sa jag, förstå om man redan då barnen är små, och så fort man såg en bil, talade om märket på bilen, modellen, kanske till och med årsmodellen, förutsatt då, att man själv visste vad det var, förstås 😀 Tänk vilka hejare på bilar, dom barnen skulle bli.

Mm, sa Nicco med lätt syrlig röst, som sagt, man måste ju veta bilmärkena då, du mamma, skulle inte fixa det utan det skulle låta, typ…ehh där är en folkvag…nä, en BMW, få se nu, nä, det var nog en Volvo…tror jag.

Nu har min mobil blivit helt galen, jag kan inte ens öppna den, och den är just nu inställd på offlineläge, vilket innebär att ingen kan ringa. Jag ska försöka få liv i den, under dagen, men jag kan inte svära på att det kommer att lyckas.

Jag har däremot beställt en ny mobil, och jag hoppas att den kommer på någon dag, sjukt irriterande då jag dessutom väntar på svar från mina vårdkontakter, jo, prova logga in med sms, då du inte kan öppna mobilen, det blir ju lätt, not!

Det blev en billig modell, jag vill eller kräver inte så mycket av min mobil, ringa och kunna bli nådd, är väl prio ett, sen är det väl kul om man kan knäppa skapliga kort med den, sen får vi se, Nicco sa nåt om att smsa blir ju inte på samma sätt som du är van, och redan där känner jag att då är det färdigt med att skicka sms, jag brukar vara högst motvillig till att lära mig såna där nya saker, jag har inte tid, jag vill bara att det ska fungera, jag har annat för mig…tänker jag i alla fall.

Önskar er alla en toppen dag! Och visste ni, om man sover en timme mindre, varje natt  så har man varit vaken, drygt 3 år längre, vid 80 årsålder. Oj och jag sover då minst, 5 timmar mindre idag, än då jag var tonåring…fast så kan man nog inte räkna 😀

019

Horv och haharoner

Av , , Bli först att kommentera 8

 

YEEESS, jag har vunnit… en BMW, och jag har inte ens varit med och tävlat 🙂 Kolla bara mitt mejl jag fick igår, från en Marie Svensson: You have won a BMW X6 Concept Car and £750,000.00GBP. with Ticket number: 7554-1189 and Serial number:BMWP/ E-W 7217-9501Contact Mr Larry Quester, bmw Agent with Name, Country, Age,Tel,occupation
Konstigt att Marie Svensson inte skriver på svenska, men hey, hon kanske vill vara lite internationell, vad vet jag. Nä, jag förstår verkligen inte att dom ids, varför skickas det sånt här skräp, ja, givetvis för att dom på ett eller annat sätt kommer att lura av en ett nummer till visakortet eller dylikt, i slutändan, men jag är ledsen, jag går inte på det, inte idag.
Jag pratade lite med Sally igår, barnbarnet ni vet, som fyller två år om 1½ månad. Hon skulle äta horv till middag, gissar på horv och haharoner då, sen berättade hon om hajapappa, vilket naturligtvis är Barbapappa. Det är nu det kan ploppa ut vad som helst ur munnen på dom och man får försöka gissa sig till vad det är dom säger.
Lillbrorsan tjatade om pillocka, då han var liten och inte en människa begrep vad han menade… ibland var han ytterst nära ett nervöst sammanbrott då alla stod som frågetecken och han upprepade pillocka, pillocka PILLOCKA, flertalet gånger. Tills äntligen, en dag, då mamma skulle upp på affären och han börjar återigen med sitt pillocka, och vid affären står en pojke och håller i en ishockeyklubba som han pekar på… jamen givet, det vara ju ishockey han ville spela. Hur enkelt var inte det, eller… ja.
Det som Theresé berättade att hon läst någonstans kan då inte missförstås, det var nämligen en kille som tyckte att keso (ostmassan som många äter) kan liknas med köttfärsås, hur då, tänker man ju genast, ja, det är ju färsen från ett malt mumintroll, moahaha…. Usch då, nu har Maria skrivit något grymt, över till nästa stycke.
Vi fick hem Buicken igår, men det var inte ”bara” att åka och hämta den. Först skulle den tjuras ett tag och inte gå igång, sen skulle den köras över ett våldsamt lerigt ställe och det gick fint men sen gick det hål på bensinslangen så det var också tvunget att åtgärdas, men nu så.
Vi tog en glidarsväng igår och den är verkligen skön att ratta runt. När vi kom hem, så kom Tord, Camilla och förste kattborstartjejen Ebba, gåendes. Vi stod härute och pratade och sedan fortsatte vi in i huset med lite kaffe och annat, som kunde värma upp frosten från kroppen, det var verkligen ingen värme ute i blåsten.
Ser ju betydligt bättre ut idag, men det får man väl inte skriva för då… kan det börja storma eller något sånt. Önskar er alla en fin söndag!

En till krasch…på Näckrosvägen

Av , , 6 kommentarer 7

 

Håller ni på vara less på att läsa om alla krascher nu, jag håller då på vara less att skriva om dom.
 
Kom från Vallmovägen och svängde in här på Näckrosvägen, efter att ha varit på Mariehem och fikat hos morsan, samt handlat på Ica hedlunda. I samma veva då jag svängt in så kommer en bil utfarandes från parkeringen, han har inte noterat att jag är där, vi ställer oss bägge två på bromsarna men det var liten idé. *Pang* lät det då jag knuffade undan honom. Det tog i fronten på bägge bilarna.
 
Jag körde undan och hoppade ut ur bilen. Han undrade hur det gick för cheven, ja, sa jag, förmodligen syns det nog ingenting, och det gjorde det inte heller. Men hur gick det för din stackars bil då, undrade jag. Nu råkade han ha en sån där plastig sak…hm, BMW hette den ju, i nyare årsmodell, och plasten på kofångaren höll inte. Men se tokigt (sa hon och skakade lite lätt på huvudet). Nä, sa jag, du valde fel bil att bumpa med.
 
Så var det med det, han trodde inte att han skulle bry sig om att göra något åt bilen, det syns ju inte så mycket på håll, tyckte han, så vi sa tack och hej.
 
Jag som aldrig under mina snart 26 år med körkort,  har varit inblandad i någon incident med fordon, överhuvudtaget, och nu har det hänt tre gånger, varav två gånger med jag bakom ratten, och en gång som vittne och skriven för bilen som var inblandad, nåja, det gick ju bra och sedan kan jag ju passa på att höja ett varnande finger åt alla er som nu vet hur cheven ser ut, passa er eller håll er åt sidan då jag kommer, man bråkar inte med den bilen 🙂

Apropå this and that

Av , , 2 kommentarer 5

 

Nu har Sally börjat göra önskelista, enligt Theresé så är detta vad hon önskar sig sedan:
 
Egentligen, från början, så var det inte den sparkbilen vi nu köpte till doppresent som jag hade tänkt mig. Jag hade nämligen sett i tidningen bil och bostad, en bild på en sparkbil föreställande en BMW, tyvärr fanns inget inköpsställe angivet och när jag sökte på nätet så verkade den inte finnas här i Sverige, så det bidde ingen sådan.
 
Coola leksaker finns i ett överflöd och man kan undra hur någon en gång i tiden kunde nöja sig med ett par kottar och några stickor att sätta in som ben.
 
Igår var det bastukväll, och det blev en liten lektion i hur man kan knappa in siffror på mobilen för att se sitt saldo. Ni vet, *120#. Marianne verkade nämligen ha fått sig en mycket konstig mobil i present, hon måste ladda den med minst femtio kronor, titt som tätt även fast hon har 400:- på den. Om hon inte laddar den så stängs den bara ner och ingen därnere kunde då begripa vad hon ha för mobil. Eller vad det kan vara för konstiga villkor på den.
 
Apropå Marianne så berättade hon i somras om en väninna som skulle bjuda på middag. Vem som blev bjuden kommer jag inte ihåg men hon hade i alla fall vid middagsbordet sagt att jag tror vi tar en lättare middag idag…vi tar ett äpple. Schysst bjudning!
 
Svärfar och svärmor brukade också, apropå enkel mat, ta med sig en termos med buljong då dom åkte ut på isarna uppe i kittelfjäll, för att fiska. Vid ett tillfälle då svärfar stod och kokade denna buljong så kom en tvättäkta Kittelfjällsbo intravade i köket, han tittade på när buljongen kokades och sedan hälldes upp i termosen –Du kokar enkel mat, sa han. Nja, svarade Nicke, vi ska bara ha med oss något värmande ut på isen, men han verkade inte riktigt tro på detta. -Koka enkel mat sa han igen och tyckte sedan att han skulle ta en korvbit och skiva ner, föreslog han och visade hur han skulle karva ner några korvskivor i buljongen.
 
Jag känner mig inte helt hundra, håller på att åka på en rejäl förkylning, men det kanske inte är så konstigt med tanke på vart jag tillbringar mina dagar. Får se hur länge jag klarar mig, nu är det i all fall dags att göra sig redo för en ny dag. Hoppas eran blir bra!

En ”riktig” Robinson borde…

Av , , Bli först att kommentera 2

Robinson är ett ämne som kan diskuteras i evigheter. I allra första början så var det intressant att följa med och man visste aldrig vad saker gick ut på, den näst sista Robinson följde jag med i lite så där, och denna omgången struntade jag totalt i.  Man ledsnar på hela upplägget och vinnaren är oftast den som slingrat sig ur alla jobbiga situationer och egentligen, om dessa vinnare verkligen skulle ha varit strandsatta på en öde ö, skulle dom då ha klarat sig?

Det är väl vad en ”riktig” Robinson vinnare ska vara, en överlevare och fixare. I alla program så har det funnits några sådana, men dom har bara fått hänga med en stund, man har sugit ur deras kunskaper och sedan skickat hem dom. Nä, om jag ska se en annan säsong av detta (om det nu blir någon fler) så får dom ändra på konceptet, rejält.
 
Skulle vara kul att se vilka som ställde upp om vinnaren av hela tävlingen fick stanna kvar, alldeles ensam på ön i en månad efter tävlingens slut, och där skulle han/hon få klara sig på egen hand, utan tv team eller annan uppassning. En kommunikations radio var det enda som fanns att tillgå och uthärdades hela tiden utan gnäll så fanns det en summa pengar att hämta efter månaden hade passerat. Fast med dessa regler tror jag inte att det fanns någon som ställde upp. Ibland har man ju verkligen funderat på vilka som sökt, när det första dom gör då dom landat på ön är att fundera på vad dom ska äta och blir förvånade över att det inte finns så mycket att välja på.
 
Från det ena till det andra. Jag och Jennifer åkte upp till morsan igår och drack kaffe. Åke mekade med bilen hela dagen och jag var sugen på att testa om Cheven nu skulle starta en gång till. Och ja, det gjorde den, det måste ha varit slut på soppa och inget annat. Nu finns det dock ett annat problem. Vindrutetorkaren på passagerarsidan gick sönder…i molekyler. Åkte förbi verkstan för att höra om Åke kunde fixa ihop den men det gick inte, den var för trasig, svängde in på Preem och där fanns det ingen att köpa. Han sa att det var en utgående modell men eventuellt skulle han kunna ta hem en om han fick regnumret på bilen. Eller så får man byta ut själva grejen på armen, så den passar dom nuvarande torkarna. Vi får se om Åke kan hitta någon i Vindeln, det är inte helt uteslutet.
 
Väl uppe på Mariehem så fick jag ett mms från Theresé, en bild på hennes BMW, stående i sidled i en stor snöhög vid sidan av vägen med texten, se vad jag har gjort idag. Hon var på väg in till Uppsala för att gå på en antikmässa, och fick sladd på bilen som snurrade tre varv och åkte sedan av vägen. Tur sa jag att det inte var en sten eller ett träd där, utan hon landade mjukt men hon tog sig inte därifrån på egen hand utan fick ringa efter hjälp från en kille som hon känner som råkade ha en traktor eller vad det var, ståendes en bit bort. Kom osökt att tänka på vad jag skrev i bloggen till henne då hon kommenterade våra bilar, säg inget skrev jag, nästa gång är det din bil det gäller. Och nu fick jag ju nästan rätt.
 
Nu vankas det frukost innan morgonpromenaden i kylan…brrrrr, det går kalla kårar efter ryggen bara av att tänka tanken. Men det är väl bara att ta på sig dubbelt av allt. Ha det gott!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten