Etikett: borren

Du är nu varnad, Öhman!

Av , , Bli först att kommentera 8

 

Jag gick till ”gammgården” igår, och där kom sedan hela gänget ut. Marianne bjöd på kaffe och det satt ju inte helt fel. Det var riktigt varmt därute.
Jan B, berättade om sitt gipspaket han hade haft någon gång i början på 70-talet. och nu ska alla som har ett sådant, inte, jag upprepar, inte, göra som han gjorde. Han hade brutit båtbenet, efter ett fall ut genom en lastbilshytt (det där känner vi ju igen Åke, men du föll ut därbak istället).
I alla fall, med detta handledsbrott så skulle hela armen gipsas, upp över armbågen, eftersom dom räknat ut att en vridning av armen inte skulle vara bra för läkningen. Nu bad Jan om att få armen gipsad med handflatan uppåt, för att han i sitt jobb, skulle kunna hålla i ett verktyg som dom använde sig av. Han fick sin vilja igenom.
Och det gick ju bra, sa han, tills det var sängdags och han skulle ligga och stirra in i handen och ont gjorde det också.  Nå, det rådde han bot på, och spände fast armen i skruvstädet och sågade sedan av gipsen, strax nedanför armbågen, problemet löst.
När han hade haft gipset ett tag så upplevde han att det luktade surt om handen och plötsligt blev han rädd att hela rasket höll på ruttna upp, då tog han borrmaskinen och skulle göra ett hål vid handleden, det lyckades han med men det var bara ogjort att han inte skulle ha fått stopp på maskinen och borrat sig rätt genom handen. Han tog då en finare, mindre borr och perforerade gipset så det blev luftigt och fint.
När det sedan var dags för ett återbesök återstod endast en bit av gipset, ungefär så det täckte handen och en liten bit uppåt. Läkaren tittade på armen, stirrade ner i journalen och kunde inte få det att gå ihop, är det inte ett båtben, sa han och såg uppenbarligen förvånad ut. Janne berättade sin historia och läkaren gjorde väl inga stora glädjeskutt och sa att dom nu skulle lägga om gipset, men det vägrade Janne, då tar jag bort det igen, så det är ingen idé, och han slapp hela proceduren.
Läktiden blev aningens längre men det tyckte han inte gjorde något. Han arbetade ju ändå. Jag vet att när Åke bröt båtbenet, så gipsades inte armen på det sättet, så dom kanske gjorde sig en lärdom av Janne, att man inte behövde slösa sådär med gipset, det skulle läka ändå, eller så beror det på något annat, vem vet?
Igår kväll, med det vädret vi hade, så var Gammlia ett ställe vi besökte. Och nu Öhman, måste vi höja ett varningens finger, inte var det väl så klokt att parkera just där:
Kanske bäst att du tittar en extra gång i baksätet så det inte är blött och luktar piss, folk kan ju ta miste, eller  :-)
Önskar er en fin dag!

Är det fler än jag som…

Av , , 4 kommentarer 4

 

Är det fler än jag som får ont i rygg och nacke då man varit till tandläkaren? Deras stolar är verkligen inte sköna. Jag är minst 20 cm för kort och mina knäveck får ligga en bra bit ovanför själva vecket i stolen. Armstöden, förstår jag inte ens att dom ids ha på stolarna. Du får vara glad om du når den yttersta delen med fingerspetsarna. Nack kudden hjälper inte heller då den är alldeles för högt upp och huvudet får vara lite lätt framåtböjt, under hela proceduren.
 
En annan sak jag brukar få ont i, vid dessa besök, är givetvis munnen. Men inte för att dom borrat eller grävt i någon tand, nä, det blir sår av den där j-kla sugen som nödvändigtvis måste vara i munnen under hela tiden. Den skaver och ibland lyckas den klämma åt någon nerv så man har lust att slita ut den ur munnen, kasta den på golvet och stampa…minst tre gånger på den.
 
Varför kan man inte få individuellt, utprovade plast sugar, specialgjorda för varje enskild patient, som vi själva får ta hand om och förvara, samt komma ihåg att ta med vid alla besök. Det skulle jag gärna betala en liten extra slant för. *Tipstips, nickar*
 
En vecka fick vi använda oss av den nya datorn, den havererade igår och skärmen är konstant svart, så nu sitter jag vid den gamla ”Bettan”, hon tuggar, knaprar och eldar på för fullt, men den funkar. Och nej nej, jag är icket förvånad, inte upprörd, absolut helt likgiltig inför det faktum att saker har en tendens att gå sönder hos oss. Tur att det finns garanti på sakerna, dessutom tog vi en extra försäkring mot kaffespill, knivar genom skärmen och guu´vet allt vad den försäkringen är giltig för. Men det kan behövas!
 
Igår kom så äntligen Niccos soffa, den passar som en smäck däruppe i hennes filmrum. Brälla kom och hjälpte till att få den upp för trappen, sen dök Lena in, hon var ute och gick med deras hund Tova. Bild kommer senare…ja på soffan alltså :-)
 
Önskar er alla en trivsam torsdag!