Etikett: Bräntbergsskolan

Vårt place, uppe vid vattentornet!

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag och Winstone, bjöd in oss på kaffe hos mamma på Mariehem, igår. Och då vi lämnade henne så tog vi en promenad upp till vattentornet. Det var längesedan jag var där, och min skolväg, gick ju där i skogen, under 3 års tid då man var stationerad på Bräntbergsskolan.

Jag hade ju även en hund, på den tiden, då man var Mariehemsbo, Lady, eller Tolletott, som hon också fick heta:

fdf 010 fdf 013Så med henne var man åtskilliga gånger däruppe och vandrade på.

Vattentornet var också en samlingsplats, för oss, ungdomar. Vet inte om jag skrivit om detta förut, inte otroligt, men här kommer det i så fall, ännu en gång :D Jag och min bästa kompis på den tiden, Urban, gick runt där för x antal år sedan och var nyfikna på den där kullen, på baksidan av vattentornet. Det finns ett rör som sticker upp där, och gör så, än idag:

2016-10-17 14.00.06 2016-10-17 14.00.45 2016-10-17 14.00.48 2016-10-17 14.01.32Av någon anledning, var den lilla fyrkantiga pansardörren öppen, och detta fick vi ju naturligtvis se. Man kunde krypa in i en liten gång, det var inte ståhöjd därinne. Kröp man fram, låt oss säga 2 meter, så öppnades det upp lite och där var som en rund kula, om man kikade ner, med 3 bänkar som gick runt där man kunde sitta och en hylla på ena sidan.

Kulan var vattenfylld upp till bänkarna, det luktade rost och vattnet var rostfärgat. Det där, mina vänner, blev ju jätte spännande, vilket fynd!!!

Jag och Urban fixade hinkar, trasor, säkert nåt ”luktagottmedel” och begav oss dit upp, värsta städpatrullen…och rensade upp i kulan, tömde ut allt vatten och donade på. Vilket mys ställe det blev :D

Ryktet spreds, givetvis, och avundsjuka, väcktes…vi hade satt på ett eget hänglås, på den där dörren. Så det var liksom vårat place, tyckte vi. För ett tag, i alla fall. En dag då vi kom upp dit, så hade låset bytts ut. Och ett annat gäng hade tagit över. Deras lycka över att ha ”stulit” vårt place, blev dock kortvarig. Deras lås byttes också ut, och nu var det nog allt kommunen, eller vem som nu äger detta, som låg bakom och hade återställt ordningen.

Ja, vi fattade nog då, att detta inte var nåt som vi fick göra, men tyckte väl att det var onödigt att ha ett sånt där ställe, utan att det skulle kunna användas :D Nåja, jag gissar att det vi gjorde, numer är preskriberat. Och jag kan meddela att kulan, inte finns där längre, nu är i alla fall dörren övervuxen, …eller borttagen, vem vet, jag tänker då inte ta med en spade och kolla om jag hittar dörren igen.

Avrundar med 4 bilder som min pappa tagit, 67-68, från vattentornet. Och med dom önskar jag er en trevlig tisdag!

011-1024x768 012-1024x768 013-1024x768 014-1024x768

Ingen ny företeelse, det har hänt förut, tyvärr.

Av , , Bli först att kommentera 12

Det blev som Birgitta Adolfsson sa, det ordnade sig för Nicco, som hann gå på Apoteket på Arlanda och hämta ut medicin och kan då påbörja behandlingen. Hon och Olivia tog sig iväg till Budapest och njuter förmodligen, i fulla drag.

Någon kommenterade på FB och skrev, att tyvärr, det är så där det ser ut idag, inom vården. Ja, tänkte jag först, det har man ju både hört och upplevt, men det är nog ingen ny, företeelse, kom jag på.

Jag var ung, (ja, jag tycker inte jag är lastgammal nu heller, men…) 16 år och hade jätte problem med min rygg. Fick ta kortison sprutor, då jag fick muskelknutor vid skulderbladen på grund av snedbelastningen som kom av det onda. Jag sökte hjälp, hos en sjukgymnast…

Denne professionella sjukgymnast (kan man ju tycka att den skulle ha varit, i alla fall), föreslog att jag skulle gå ner på Bräntbergsskolan (skolan jag gått ut ifrån, ett år tidigare), och delta på gymnastiktimmarna. Döhh!!!

Säga det till en 16 åring, som dessutom hatade alla lektioner där man får betyg, efter hur bra du kan prestera, men där man inte utgår ifrån, vad du har för förutsättningar innan. Såsom bild, musik, slöjd och gymnastik.

Hon avslutade med att fnysa åt mig och säga: -Du kommer i alla fall aldrig att kunna få några barn!!!

Japp, det var ju ännu ett professionellt uttalande, som inte stämde så väl, ehh, vi har ju 2 barn, och vad jag vet är jag dessutom mamma, till bägge två.

Däremot satte hon förmodligen ribban, jag söker inte hjälp, även om jag säkert borde, ibland. Nej, jag får ju skylla mig själv, det är ju vad jag har fått höra. Numer, efter att ha varit rökfri i snart 10 år, så kan dom i alla fall inte skylla allt på rökningen, längre, inte heller så mycket, på min vikt.

Tänker mest på deras sätt att agera, vad i deras bemötande, gör att du vill höra av dig till dom igen…av vilken anledning ska du ringa dit, om du tror att det du får höra är att du är inte tillräckligt sjuk, du kan allt vänta några dagar till…jamen, då gör du ju det, utan att ringa först, för att få det rådet, eller?

Nog om detta nu, det gick ju bra, den här gången, men jag tänker inte tacka sjukvårdsupplysningen för det, inte heller akutsköterskan på Capio hälsocentral, sådeså!

f7f07433754799abea323abfd9948562Vi hade en trevlig middag igår, jag och mina kollegor, vi käkade middags buffé på Droskan, det var absolut gott och kan rekommenderas varmt. Idag har jag en oplanerad dag, nämeh, fast jag tror inte att jag kommer att sitta inne ändå, nej, Winstone lär ju vilja komma sig ut, så det är bara att göra som han vill.

2016-08-16 14.11.34-1Önskar er alla en trevlig onsdag!

Bräntis is best, fuck the rest!

Av , , 2 kommentarer 4

Över en kopp varmchoklad, igår kväll så diskuterades att barns idéer, oftast inte tas på allvar. Nicco tycker att dom ibland dumförklaras av äldre och deras tankar inte räknas. Men sen, om det trots allt är en bra idé så får dom ingen kredit för det.

Ja, det kan ju vara så, ibland, och det kan också vara så att det är på det sättet det känns men många gånger kanske inte idéerna är genomförbara för dom har inte förmågan att kunna se vad som skulle kunna hända längre fram, om det skulle gå igenom.
 
Men jag känner igen det där tänket. Jag berättade för henne vad jag ställde till med då jag gick i sjuan. Jag var stationerad på Bräntbergsskolan där jag gick sjuan, åttan och nian. I sjunde klass fick alla som ville, rita en teckning som sedan hängdes upp till allmän beskådning och alla elever samt lärare fick rösta på dom. Vinnaren, teckningen med flest röster, skulle få bli trycket till våra nya skoltröjor.
 
Klart man ställde upp. Jag ritade en hand med långfingret uppe, det tror jag att ni, dom flesta vet hur det ser ut, ”att ge någon fingret”, ovanför skrev jag texten: Bräntis is best, och under handen: Fuck the rest.
 
Ehhhh, nu vet inte jag vad jag tänkte egentligen, att det såg fränt ut och var lite kaxigt sådär. Vår mattelärare, en mycket sympatisk herre, kom in i rummet där alla teckningar hängde, tittade sig omkring och fick syn på min teckning, ja, sa han, jag vet inte vad det betyder men jag röstar på den. Tror ni jag var lycklig, att han la sin röst på den, var ju hur coolt som helst.
 
Nå, efter alla röster var räknade så framkom det att min teckning vann. Jag var överlycklig och dessutom skulle vinnaren få sin tröja gratis. Tror ni att det gick som beräknat? Nejnej…Maria blev nerkallad till en sur rektor, hon slängde upp teckningen på bordet och undrade vad den betydde. Ehhhh…typ Bräntis är bäst, strunta i alla andra, sa jag och visste inte riktigt hur jag annars skulle förklara den.
 
Ja sa hon, vi har blivit uppringda av massor med upprörda föräldrar och det begriper du väl att den här kan vi inte använda till tröjorna. Så tog hon min teckning och samtalet var över. Jag fick inte ens behålla den. Snacka om att känna sig överkörd. Nog förstår jag idag av vilken anledning den inte fick bli en skoltröja men, varför hängdes den ens upp i rummet, jag skulle väl ha blivit stoppad mycket tidigare, det var inte heller någon hemlighet, vad jag höll på at rita för någonting.
 
Så jag förstår hur Niccolina kan känna det ibland, att ingen lyssnar eller bryr sig, men många gånger är det precis vad man gör men det misstolkas. Med åldern förstår man sedan hur det låg till, synd bara att det tar ett tag innan man kommer sig dit.
 
Ha en underbar fredag!