Etikett: brevlåda

Spännande värre!

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 september 2018 kl 07:15, Bli först att kommentera

Har nu påbörjat nedplockning av gardiner, stångar, fönsterbänkar, bära bort blommor och göra plats runt fönstren. Och guees what, det är fler än ett fönster. Puh!!!

Och det är inte bara insidan som behöver röjas, dom ska ha tillgång till fria ytor på utsidan med, alltså, vad dom begär.

Vi fick ett spännande brev från NUS:

Svärfar gick ju bort för 7½ år sedan, så jag trodde först att dom skrivit fel namn, och att det egentligen skulle till Åke. Men nej, det var till Nicke (Nils). Så nu lägger jag det på lådan igen:

Efter middagen blev det då en tur till Ikea, där vi möttes upp på parkeringen för vidare färd ner till Klabböle energicentrum. Och ja, vi blev några bilar igår också, trevligt!

Camaron fångad i farten, på väg ner dit, av Larsa Berggren, snyggt fotat, må jag ju säga, och jag är inte ett dugg jäv 😀

Har nu jobbarhelg i sikte, så jag laddar även för den. Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Vad är hans mission?

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 juli 2018 kl 08:43, Bli först att kommentera

För cirka 2 månader sedan, kom det en äldre herre, cyklandes till vår brevlåda. Han höll på i säkert 10 minuter, med att ta sig av cykeln, ställa upp den på stödet. Ta loss kaschen som satt fast på pakethållaren, ta bort snodden runt påsen, linda ut den för att äntligen kunna plocka fram ett papper som han la på lådan.

Sedan samma procedur med att lägga tillbaka alltihop som det såg ut innan. Och upp på cykeln och iväg. Allt detta jobb, för en gammal turistbroschyr från 2011, tryckt i 3000 exemplar…och håll i er nu, den är tryckt på Tyska.

Jag hoppas verkligen att han inte behöver göra om detta vid varje brevlåda, sa jag då, och vårt liv lunkade vidare.

I lördags dök han upp igen och historien upprepade sig, och guess what. Det var samma broschyr nu, som då. Vad håller han på med? Kan han ha fått det resterande lagret av dessa broschyrer och hans mission är att dela ut dom.

Med en Mercedes och en Audi på gården kanske han tror att vi är tyskar, som bor i huset. Hoppas att den där påsen är det enda han har kvar av dom.

Den här gången, då han plockat ihop allt och var på väg att fara, så ställde han plötsligt ifrån sig cykeln igen. Tog några steg mot Lennart i vagnen, tittade på honom under några sekunder och sedan tillbaka till cykeln och iväg. Undrar just vad han hade för tankar om Lelle?

Blir en varm dag idag, på gott och ont. Ingen blåst ser det ut att vara, och det är väl också så där typiskt, då man vill ha fläkt då finns det inte på världskartan. Nå hunden vill ut i vilket fall som helst, och jag ska tvärplocka undan lite saker. Avrundar med lite reklam om helgens aktiviteter och önskar er alla en fin dag!

Av barnen får man höra sanningen :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 november 2017 kl 08:40, Bli först att kommentera

Jag läste en väns inlägg igår, på FB, hon hade överhört ett barn, i kassakön, som talade om för sin mamma att hennes storebror (flickans bror) minsann hade en glögg i hans garderob. Nu kan vi ju bara spekulera, varför han hade den i garderoben.

Kan ju vara för att föräldrarna inte skulle veta det…Oooppss!!! Eller av någon annan anledning, historien förtäljer ju ingen ålder på sonen.

Då jag läste det där så kom jag osökt att tänka på då Nicco gick på förskolan där dom ibland har besök av polis eller brandkår, för att barnen ska få titta närmare på deras saker. Detta förevigades också med bilder som togs och sattes upp på anslagstavlan.

Jag stod och gluttade på den då jag plötsligt fick syn på ett par handbojor, och med texten under: ”Kalle (fejkat namn) tittar på handbojorna och utbrister, såna där har vi hemma!

Här fanns den bilden

Hahaa…

Jag kunde inte låta bli att kommentera bilden och fick med ett skratt tillbaka, höra att ”Kalles” pappa, var också polis…men visst kan det lätt missuppfattas 😀 Sen är det ju så med barn, dom är oftast ärliga och säger det som faller dom in. Take it, or leave it!

Såg ett tips på FB, nu på morgonen Jan A har delat en länk. som jag tycker ni ska gå in på och göra er en anmälan där, om att din adress är din, och ingen annans. Har nämligen hört av en gammal kompis, att på deras område, hade detta precis hänt.

Någon har skrivit sig på en adress där dom inte hör hemma, och länsar brevlådan med jämna mellanrum, eftersom dom får sin post, till den lådan där dom skrivit sig. Förmodligen papperslösa människor.

Detta kan få katastrofala följder. Ponera att den som skrivit sig hos er, går i personlig konkurs, vad händer då? Eller om du uppbär bostadsbidrag eller andra bidrag beroende på hur många som bor i ditt hushåll…räkna ut vad som då, kan hända…illa!

Klicka på SKATTEVERKET så kommer ni in där anmälan kan göras.

Och med dom orden önskar jag er alla en fin onsdag!

Silvertejpskonsulent…

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 oktober 2017 kl 09:23, Bli först att kommentera

Igår, var det 7 år sedan jag började jobba hos min brukare…otroligt, känns som ifjol…fast ändå inte. Konstig känsla, det där! Precis som när vi gick över till Jan A och Ingegerd igår kväll. Nicco och Winstone följde med på promenaden över och då vi kom in på ”vår” gamla gård, sa Nicco att det kändes som vant…hur mycket har inte hon gått där.

Fast för mig, finns det ingen känsla över hem överhuvudtaget och det kanske är ännu konstigare, vi bodde ju ändå där i 17 år…ish. Men, hem är väl förmodligen vart jag lagt min hatt, eller vart man har sin familj och sina saker. Eller viktigast av allt, vart man har sitt hjärta!

Vi fick oss en fördrink då kommit oss innanför dörren, hos Jannes, god var den:

Bananlikör, Vodka och Champis. Maten var precis som vanligt, jättegod, kött med en gratäng och sallad till, och efterrätt…en smarrig paj med hallon och vit choklad, jojo!!! Och vi fick testa en apöl:

Fast betyget blev nog bara 2 apor av 5, den var lite speciell i smaken, inte så där rund och mjuk så det rullade runt i munnen, utan mera åt det spetsiga hållet, men det är kul att testa nya saker 😀

Ska ni gissa vad vi gjorde mellan rätterna och efteråt?………………..Pratade, och här var ämnena blandade, silvertejp, kom upp på tapeten…ja inte bokstavligt talat, men jag tänkte att man kanske skulle starta upp en liten ambulerande firma som silvertejpskonsulent.

Jag kan åka runt och tejpa igen ventilerna där det drar kallt, och vid sidan om kan jag sälja måttbeställda plastpåsar att fästa i köksfläkten…jo, jag är allvarlig, dom har såna problem i huset att det drar överallt och det är ingen sak att känna vad grannarna lagar för mat, oset kommer in via fläktsystemet.

Jag kommer ju osökt ihåg hur det var då vi bodde där…jisses. Ja vi hade ju den där brevlådan som satt på insidan dörren, för att våra katter inte skulle käka upp posten, nåt som dom annars roade sig med:

Och det var sånt jäkla drag i lådan då man öppnade den, så var det som att åka 120 efter E4:n, ner cabbat…och sedan var det ett evigt visslande inne på toaletten. Det var tider, det! 😀

Sen gjorde vi faktiskt mer än att bara prata, Janne körde igång musik och vi gissade hej vilt, vilka låtar eller grupper som spelades. Jan B och Kerstin, var också med…en mycket trevlig kväll, med andra ord. Och idag, händer det nog inte så mycket gissar jag, vi kan behöva vila lite, tänkte jag 😀

Hoppas på en fin söndag, för er alla!

Skåda ljuset men bli inte bländad!

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 november 2016 kl 07:30, Bli först att kommentera

Åke plockade bort det sista från gården igår och skulle böka med nåt annat därute också. Så antydde han nåt om att det alltid är mörkt då han kommer hem från jobbet, så han kan som inte invänta nåt ljus. Nähä, sa jag, men nu har det ju snöat….det är JÄTTE ljust ute…eller? HA!!!

Jojo, säger jag, och betänk nu, om det är som dom flesta säger, att snön som är vit, gör att det blir så ljust, så har då vi ett ständigt ljus härhemma….gissa vem eller vad? Winstone, förstås 😀

Han kom ut och mötte mig vid bilen igår kväll då jag kom hem från jobbet, och hm…han såg lite annorlunda ut:

Nicco hade roat sig, och tänk, vi hade en till här, som inte undgått att ha fått nåt på armen:

Sally flög hit och allt hade gått bra. Hon hade dock inte fått suttit bredvid nåt barn utan det var en stor man, sa hon, och han sa inte ett ord…inte hon heller, sa hon, hon vågade inte. Nå, det kan ju inte hjälpas. Tur att det inte tar så lång tid att flyga hit.

Halloween kom och gick, vi hade några påringningar, och Winstone blev galen, som vanligt. Första gänget var 3 killar…godis eller bus, sa dom. Ja, då väljer jag nog godis, svarade jag. Bra, sa en av killarna, för annars hade vi tejpat igen brevlådan! Hahaa…han hade svar på tal 😀

Idag blir det nog att hälsa på hos ”gammelmormor”, hundpromenader och kanske nåt lekparks besök, vi får se, det är oplanerat, än så länge. Önskar er alla en toppen onsdag!

Dolda budskap?

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 juli 2016 kl 09:23, Bli först att kommentera

Ja, i förrgår, åkte jag och Eva-Marie ut till Berttjärn, där vi blev flådigt bjudna på goda frasvåfflor, med kaffe. Och givetvis, trevligt sällskap! Det är inte ofta vi träffas, och för Annicas del, kan jag förstå, att hon har fullt upp. Hon har pluggat…ordentligt, dessutom har hon 2 tvillingojkar i lagom bus ålder, så hon har gjort det, otroligt bra.

Vi berättade om året som gått sedan vi sist var där, och visst, vi har alla våra historier, när man lever med sig själv, varje dag, så tänker man nog inte mycket på hur ens egna värld ser ut…man är van. Och för en annan person, kan det verka helt galet, hur orkar man, hur fixade man det där, hur kunde det där hända…ja, ni vet nog allihop, om ni tänker efter, hur det kan vara och säkert är, för dom flesta, det gäller bara att ha något att jämföra med.

När vi satt uppe på Gammlia så noterade jag att Åkes T-shirt. såg annorlunda, ut:

Så här:

Vart tusan tog budskapet vägen??? Så här så ju märket ut, då den köptes:

Ja, nu är det verkligen att fundera och klura, vad som menas med den där röda rutan med texten till 😀

Och titta, plötsligt upptäckte jag bokstäver på köksbordet…vad vill detta säga, är det någon som vill framföra något, från andra sidan…eller är det bara Ica Maxi som vill göra reklam för sig?

Jag tänker att det är det sista som stämmer, stark färg dom har i reklambladen, men nu är det slut med sånt, jag satte en ”Reklam nej tack” på brevlådan, och nu får vi ingen, skönt, det blir mindre att bära bort till pappersinsamlingen, och kan hända, inga fler dolda budskap på bordet.

Nu väntar vi bara att regnmolnen ska dra bort och att det ska bli så där fint som dom nyss lovat på vädret, så ska vi gå ut och sätta oss. Jan B, kom förbi igår, han grunnade på tallstubben, och planerar att komma hit efter lunch, för att ge den en omgång igen, förutsatt att det inte regnar, förstås. Önskar er alla en trevlig fredag!

Liv i luckan…

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 november 2015 kl 08:25, Bli först att kommentera

Igår fixade jag en tacogratäng, hämtade mamma så hon också fick testa denna goda maträtt. Dagen till ära, ni vet, söndag, Allt för Sverige på tv, och pannacotta tajm, och då hade Nicco ordnat en sådan, med Daim. Försvinnande god, men tyvärr lite för mäktig, för mig.

När jag skulle skjutsa hem mamma stannade vi på Preem, Jeepen ville ha lite soppa för att inte riskera uttorkning, och mamma passade på att lägga sina räkningar på lådan. Hon rundar hörnet och kommer tillbaka efter uträttat ärende, hoppar in i bilen och väntar på att jag ska bli klar.

Då kommer plötsligt en farbror med en hund efter sig. Har hon postat ett brev, frågar han, njae, svarade jag, inte jag, men min mamma la ett brev på lådan. Ja, det föll ner på marken, sa han. Ojdå, sa jag, men du, då ska jag hälsa henne det…typ.

Han var som tvivlande, och funderade vart mamma var, ja, hon sitter ju i bilen, sa jag. Då ville han prompt prata med henne. Då jag betalat, och hoppade in så frågade mamma om jag hört, om brevet. Jo, fast det var inte bara att brevet hamnat på backen.

Farbrorn berättade för henne att han sett hur brevet föll ner, Han gick fram och plockade upp det, la det på lådan igen, men brevet föll ner på marken en gång till. Då såg han att botten på lådan, inte var stängd. Förmodligen har brevbäraren glömt att låsa igen efter tömning.

Nå, han la hennes brev på lådan intill, men ville väl informera om detta. Mamma satt sedan och retade upp sig på hu slarvig brevbäraren varit. Och visst, alla kan vi göra misstag och fel, men detta hade ju kunnat kosta mamma en slant, om man ska se lite krasst på det hela.

Det var mörkt ute, det regnade, hennes brev kanske ingen hade sett om det inte varit för farbrorn som gick snett bakom henne. Det hade kunnat bli en blöt pappersmassa av alltihop, och hon hade då åkt på förseningsavgifter, på grund av obetalda fakturor.

Jaja, så kan det gå om inte haspen är på. Jag har i alla fall mejlat posten och påtalat att lådan inte är i ordinarie skick, så dom kan ju åka dit och låsa den…kanske.

Idag är det återigen veterinärbesök för Winstone, nu ska det väl äntligen vara över, tänker jag. Ser då bra ut, och han har ätit antibiotika i 6 dagar till, vore väl ändå själva den, om det inte gett med sig.

Hoppas på en bra måndag, för er alla!

Inte röra!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 maj 2014 kl 06:05, 2 kommentarer

Det låg ett roligt paket i brevlådan igår…kul med tjockare, inslagna saker *gnider händerna*:

Vänder på det för att se vem som kan ha tänkas skickat ett paket till mig, läste baksidan och what the fuuudge!!!

Jag fick ju inte öppna det med en gång, hm…och nä, jag har inte gjort det heller, fråga Nicco, hon hittade det igår inne i matrummet och undrade vad det var, när jag berättade så frågade hon om det var därför det låg därinne…annars skulle jag inte kunna låta bli, stämmer nog 🙂

Morsdag på söndag ja…då åker vi och hämtar bussen, för jag råkade notera att dom kommer att ha test n´ tune i Fällfors, nästa helg, och det är ju ett ypperligt tillfälle för Nicco att testköra dragstern, då hoppas vi på vackervädre´ och en tumme med h*n däruppe.

Efter en sommar med bussen brukar man tycka att det är rätt så skönt att ställa undan den, då är det som färdigt med alla påhitt, men sen saknar man den lite, man kan ju åka bort, bara för en natt, om man så vill, lite friare så där, inte behöver man våldgästa någon annan heller. Så det blir nog bra!

Önskar er alla en toppen fredag, och enligt väderprognosen igår, kan man nog tänkas få sitta ute en stund ikväll, härligt!!!

Nu ska dom testas…

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 januari 2014 kl 07:33, 8 kommentarer

Ni kommer ihåg att jag skrev tidigare om att vi fick andras post i vår brevlåda… och min gissning var ju att dom är rätt så belastade under julen och alla kan vi ju göra fel, och nu hade det lugnat ner sig… ett tag.

För några dagar sedan fick vi ett kort från Mc Donalds, en gåva för någon fyller år… ahhh, tänkte jag, Nicco, fast det är ju kvar ett tag, hon fyller i mars. Tittar på kortet och det står inte alls Nicco, utan ett killnamn, och adressen stämmer inte heller.

Ok, jag tar kortet och lägger det i postens brevlåda, jag har inte tid att leka brevbärare, tittar först efter så att det inte är ett stopp datum för presenten killen ska få, så att det skulle brådska på nåt sätt, och huvva, vi har gott om tid, så det är med gott samvete jag gör detta, i måndags, närmare bestämt.

Döm om min förvåning då jag igår vittjade brevlådan… samma kort, samma present och med samma fel adress och namn, *suck*.

Jag gör då som Erik från posten kommenterade i min blogg, försökte ringa kundservice, men med 14 minuters väntetid så gav jag upp och skrev i deras kontaktformulär istället. Och nu väntar jag på ett svar därifrån. Och kommer att lägga kortet på lådan idag, igen, och hoppas på att inte få hem det en tredje gång… nu blir det dessutom en liten test… kommer dom att fixa att få det rätt… eller…

Sedan skulle jag och Nicco på ett bokat möte på eftermiddagen. Det luriga var att jag inte fått hem en bekräftelse på tiden, utan snarare fått veta att vi skulle en tid inbokad, vecka 6. Så fick Nicco ett sms i förrgår, en påminnelse om en bokad tid igår, klockan 15. Men hallå… hon frågade om jag nu kom ihåg att vi skulle dit och jag fattade ingenting, väldigt konstigt på min ära.

Jag försöker då ringa dit, och höra om detta stämmer och får ett typiskt ”Maria Lundmark Hällsten” svar: Telefontiderna är avstängda denna vecka, blablabla… jag kan alltså inte ringa dit. Nähä, då är det ju bara att åka och se glad ut.

Vi anmäler vår ankomst och några minuter senare kommer dom ner och säger att det blivit något galet, dom fattar ingenting heller…Tack så mycket!!! Det är med andra ord bara att åka hem igen, och jag undrar vem vi ska tacka för detta… är det televerket…bokningssystemet eller människan bakom alltihop. Nåja, jag hade i alla fall inte tagit ledigt från jobbet, jag var ledig, och Nicco hann göra bort sin skoldag, så det var bara bensinkostnaden,
vår tid och parkeringen vi förlorade på, och det får vi väl ta och se glad ut 😀

Idag ville Tina låna Winstone en stund, det är bra träning för honom att integrera med andra människor som han inte träffar så ofta och på nya platser. Han har varit där 2 gånger tidigare, så han känner nog igen sig. Själv ska jag uträtta ett ärende under tiden så det blev ju bra med en hundvakt, så här på förmiddagen.

En fin torsdag, önskar jag er alla!

Vi bedrog oss…

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 december 2012 kl 08:13, Bli först att kommentera

Börjar med att lägga ut en länk där det finns en tävling som man kan vinna en kalender i, man ska gissa vad det är för fågel: http://alafoto.se/blogg/?p=20357

Vi for ut en liten sväng igår, på den där utförsäljningsmarknaden dom har på Coop, och vi gick inte tomhänta hem. Där fanns ju en sån där STOR, brevlåda, som jag snackat om att vi skulle köpa, mest för dom stunder vi är borta på sommaren, för då ryms det ju en hel del i den… tänkte jag.

Syftet med en sån stor brevlåda borde väl ändå vara att allt ska få plats, eller hur? Men ack vad ni då bedrar er, lådan invändigt är lika liten som en ”vanlig” brevlåda, men Åke ska göra en specialare så den blir som vi vill ha den.

Den låda vi använder idag, är nyckeln borta till så jag får köra ner hela armen för att fiska upp posten, och det går väl an, men roligt var det då jag beställt en bok och några andra saker som brevbäraren fått ner i lådan men det gick baske mig inte att dra upp samma väg.

Men man blir ju aldrig rådlös, jag öppnade paketet inne i lådan och tog upp sak för sak, men det såg förmodligen korkat ut 🙂 Värre blir det då med den nya lådan, om man tappar bort nyckeln vill säga, för där får du inte ner någon arm i lådan, och eftersom posten dessutom ska längst ner i botten så lär inga armar räcka dit heller, sååå… Men den var billig, jodå.

Annars vart det inte gjort så mycket igår, Åke var ut i omgångar och skottade, men det ligger lik förbenat snö därute. Skönt att veta i alla fall, att vi inte är ensamma i eländet. Kul också att se hur dom prioriterar att få parkera utanför Lottas, istället för att bilar ska få köra på vägen. Vi kom där igår och för att passera dom parkerade bilarna var man tvungen att köra på cykelbanan… jätteklokt!!!

Idag har jag inget speciellt planerat, ett besök på apoteket som jag vet, och imorgon har jag tänkt mig att börja jobba igen. Ingen skillnad i händer och fingrar, så vad gör man, man kan ju inte gå här och tro att något ska bli eljest. Vi har i alla fall fått lite hjälpmedel på jobbet och det är ju bra.

Sen väntar jag på provsvar från läkaren, han lovade ju att ringa så vi får se om han gör det då, nu under veckan. Och på onsdag ska jag till sjukgymnasten. Önskar er alla en fin måndag!

Etikett: brevlåda

Spännande värre!

Vad är hans mission?

Av barnen får man höra sanningen :D

Silvertejpskonsulent…

Skåda ljuset men bli inte bländad!

Dolda budskap?

Liv i luckan…

Inte röra!!!

Nu ska dom testas…

Vi bedrog oss…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten