Etikett: brorsan

Somliga straffar Gud med en gång, andra…

Av , , 2 kommentarer 16

Nicco skulle meka med Mercan igår, och Åke undrade hur lång tid hon trodde det skulle ta. Och sedan påmindes han om alla gånger han själv trott, att det skulle gå fort.

Mjo, sa jag, det där har man ju hört några gånger förut.  Åke sa alltid, och jag citerar: ”Om GUD är god så går det fort” …men det gjorde det aldrig, somliga straffar han däruppe med en gång, andra straffar han sakta, varje dag i 33 års tid. Andra får blixten genom sig 75 gånger, replikerade Nicco,  but why??? Jo, sa jag, dom ska lära sig att dom ska för FAAAN hålla sig inomhus, är dom trög, eller? Ja jag vet, nu spårade jag lite :D

Åke och Nicco checkade in på Red Dragon Tattoo igår eftermiddag och där fick då Åke sin första tatuering, han gjorde en Maria…Linus på Linjen :D

26794221_1627459420676240_731041247_n26913978_1627528377336011_1843444602_n26855645_1627528050669377_2142535896_nJag gjorde klart matrummet, skönt, det blev riktigt bra, och nu är det bara den öppna spisen som saknas, den ska in här, under tavellisten:

26731141_10155960629416585_732037792720840339_n26805285_10155960630081585_4741032090485718024_n 26685659_10155960629076585_2652529370488098412_o 26804692_10155960630831585_3278447542169086428_nVi brände iväg upp på K Rauta efter middagen, eftersom det stod på deras hemsida att dom hade 1 spis på lager, men ack vad vi bedrog oss, det hade dom inte alls och killen jag pratade med trodde att det var deras skyltexemplar som antydde att dom hade en till salu.

Fler spisar skulle komma in i mars, men mars jag vill inte vänta till dess, då är det ju nästan slut på den mörka säsongen. Hem och letade på nätet och vilken tur att K Rauta inte kunde leverera, jag hittade en som var en tusenlapp billigare och fraktfritt på det…TUMME UPP!!! Vi får hem den till veckan.

Så satt vi här på kvällskvisten, drack lite kaffe, åt en liten chokladboll från Delicato asken och sköljde ner alltihop med en päron/choklad Xante:

26230612_10155959152611585_7570027862224338135_nSå blev jag plötsligt sugen på att spontan bjuda hem lite folk, ringde brorsan som kom hit med frun, och syrran med hennes kille gjorde inget speciellt heller, så Nicco åkte och hämtade upp dom i Hissjö. Det bidde en sen kväll, halv två gick jag och Winstone ut en liten sväng och sedan hoppade vi i säng. En mycket trevlig dag och kväll.

26685303_10155960631756585_3237147752140712651_o 26231705_10155960632106585_803736820305924303_n 26230675_10155960631111585_932948712671879958_n26730992_10155960631456585_1609346180372269579_nÖnskar er alla en toppen lördag!
26804870_10155958739151585_3565365041121082560_n

Hypnic Jerk…jojo!

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag återkommer ständigt och jämt till mina drömmar. I förrgår hade jag en som verkligen satte sig fast. Det var som taget ur en filmsekvens, med en brinnande  himmel, blixtar och dunder, hög musik, som dunkade i takt med åskan, och hus som brann vid sidan om… och allting närmade sig oss, som stod där och bara gapade.

Nu får jag ju en låt i skallen, jag vet…den kanske inte är allas favvo låt, men för mig har den bränt sig fast i mitt huvud:

Så läste jag detta igår, inte apropå just den där drömmen, men om att sova/somna.

”Du gränsar mellan att sova och att vara vaken, och är bara ett par sekunder från att få en god natts sömn. Men plötsligt känns det som att du faller och du vaknar till liv av ett plötslig ryck i kroppen.

Känner du igen dig? Då är du inte ensam. Tillståndet kallas för ”hypnic jerk” och drabbar en hel del.

Många sover rakt igenom de plötsliga ryckningarna, medan andra vaknar och har svårt att somna om. Det som händer, enkelt förklarat, är att en del av hjärnan försöker somna snabbare än resten.

– Komplexiteten bakom att somna och vakna upp är otrolig. Och ibland, särskilt om du lider av sömnbrist, stänger hjärnan inte ner sig normalt. Detta kan leda till ryckningar när sömnen fortfarande är lätt, säger den brittiska sömnexperten James Wilson till Time.

Hjärnan försöker ibland att tolka de här ryckningarna, vilket kan vara anledningen till att de ofta sammanfaller med känslan av att man faller eller ramlar.”

Källa: https://www.aretrunt.se/darfor-rycker-du-till-precis-innan-du-somnar/

Jo, jag kan relatera till detta, men det hände så mycket oftare då jag var barn. Och min säng stod inte på den ultimata platsen i rummet. Utan precis under fönsterbrädan…i  marmor. Jag vet inte hur många gånger min säng tippade och jag tvärsatte mig upp och…*TJONG* slog pannan i brädan. Och brorsan, som jag då delade rum med, vaknade eller hade inte somnat och frågade vad tusan jag höll på med. Ja, om jag hade vetat det :D

Dessutom vakande jag ibland med en blomma på magen, till mammas förtret. Då hade jag greppat nån blomma på lämpligt avstånd, dragit upp den från krukan och placerat på min mage…fiiint!!!

Nå, nu råkade jag se en sekvens på FB, inte om åska, blixtar eller drömmar, men detta, och den kan man ju sammankoppla med låten jag la ut, eller hur? Jag är så impad över dessa människor och vad dom kan göra, kolla bara:

Hoppas på en fin dag för er alla, regn och rusk till trots!

Nu är det officiellt…

Av , , 2 kommentarer 11

Så var man då officiellt 1 år äldre, men inte känner man sig nå annorlunda för det, så egentligen är det ju det här med år, en siffra…och visdom, ja, det kan ju komma med viss ålder, men är väldigt individuell. Många går ju genom hela livet utan att vara speciellt kloka eller visa, tyvärr. Man kan i dom fallen hoppas att dom är lyckligt ovetandes om det och inte behöver må dåligt över deras okunskap :D

Jag och mamma åkte ut på Smultronstället där hon bjöd på en lunchmacka och sedan fick jag mig en Dahlia, jag tycker ju dessa blommor är så fina.

007

Den första att dyka upp, här hemma, var Lena, som hade med sig en present från hon och Brälla.

010

Var dom nå snygga då :D Handdukarna med döskallar.

Och då hon va å väg så kom Fred och Birgitta cyklandes, av dom fick jag en fin ljuslykta, eller ja, man kan inte vara tvärsäker, kan ju vara en skål också sa jag, för valnötter, man rymmer en, eller möjligtvis två :D

009

Nicco hade köpt mig en ny kokbok, och det var minsann inte igår man ökade upp sortimentet på just kokböcker, jag har 1, och den har jag haft sedan 1985. Så den här satt inte fel, då kanske man kan uppdatera sina menyer och kunskaper i kokkonstens alla nymodigheter.

011

Theresé skickade ett tjockt kuvert med Brälla och Lena som varit ner och hälsat på dom, ett kort:

012 014

Och sedan 3 trisslotter, som tyvärr inte inbringade en endaste krona (men det vet man ju aldrig innan) och 3 tidningar, som jag garanterat kommer att läsa, kanske dom får följa med i bussen i sommar, där brukar man vilja ha nåt att läsa under regniga dagar.

Åke kom hem och nog hade han med sig den sedvanliga buketten med liljekonvaljer, dessa hade han fått svettats för:

008

Och ett fint paket, innehållandes denna plåtväska med lite grillkryddor och annat som kommer att följa med oss i bussen, gott att finna då det ska grillas:

001 002 005

Tina kom hit och åt middag med oss och hon hade med sig en flaska god likör, den längst till höger:

Foto2279

Och jag fick en liten svart/vit rutig badrumsmatta, samt lite annat blandat :D Hon körde en bild på oss, och jag kan förklara mitt gapflabb, hon riktade först in kameran med flarran jag fått av henne så den täckte hela min feja, det såg rätt kul ut, men hon justerade till det så vi syntes bägge två.

11220112_10153071297123666_3128261902652541794_n

Vi flyttade ut och där satt vi sedan tills myggen kom, kan ha varit vid 21 tiden, då hade brorsan och hans fru joinat oss, dom hade med sig en fin solros:

006

Sedan släckte jag sovrumslampan 01.30, så jo, kvällen var trevlig precis som jag hade trott :D

Hoppas på en fin dag, för er allihop!

Foto2276

 

Nu har jag retat mig en längre tid…

Av , , Bli först att kommentera 12

Torsdag…innebär snart helg… igen. Ganska otroligt, och vi är dessutom snart precis i mitten av februari, ingen vinter än och det kan jag bara se som positivt. Även om det dessvärre, inte är lika roligt för alla som väntar på skid/pulka och skoterföre.

Jag har nu en längre tid retat mig på att min mobil indikerar att jag har ett oläst sms, och jag har letat efter detta så jag kan plocka bort det. Igår… fann jag det och så här såg det ut:

002Jag kan utläsa något om ringa Telia kundtjen…???

Jag undrar vad det var hon ville, kära vännen Tina? Det stod text ovanför som handlade om vår kommande Spanien resa, och något i stil med att det inte spelade så stor roll att vi nu kommer att komma dit mitt i natten, för att… och sedan blev det krumelurer. Nå, nu är smset borta och med det, även symbolen med ett oöppnat kuvert :)

Jag hämtade mamma på lasarettet igår, hon hade hälsat på Bosse som nu gjort operationen och läkarna tyckte att han såg oförskämt frisk och kry ut, så man kan nog säga att allt gick bra. Sen åkte vi till brorsan som bjöd på tårta och kaffe. Nicco och Andy kom också dit.

Som vanligt då man träffas så där så pratas det om gamla tider, då man var liten, eller om ens farmor, farfar eller andra släktingar och vad man gjorde, eller vad man skulle ha låtit bli att göra :) Det finns då garanterat en uppsjö av historier och påhitt. Men dom tänker jag inte ta här och nu, för snart ska jag ut med Winstone och få upp Nicco ur sängen, och göra mig själv redo för en ny dag.

Jag önskar er alla en fin torsdag!

030 031 032

 

En sån med kött…

Av , , 4 kommentarer 8

Åke spelade på V75 igår och där intervjuade dom en kusk, som berättade att han körde bil utan skor. Och då började vi fundera… hur är det egentligen, får man göra det? Både Åke och jag har hört att man inte får det, och absolut inte med träskor utan hälrem.

Fast jag vet inte vart jag har fått denna info ifrån, inte Åke heller. Dessutom nämns inget om 13 centimeters stilettklackar… man får alltså ha såna, eller vad? Nå, jag googlade lite och fann bland annat detta:

*I delstaten Alabama i USA är det olagligt att köra bil barfota. Här i Sverige är det hittills lagligt att köra barfota. Det är bara att hoppa ut i bilen, ta av dig skorna och njut av friheten!

*Det finns ingen lagparagraf som förbjuder dig att köra bil utan skor eller strumpor. MVH 118100.

*Du kan bli dömd för vårdslöshet i trafik om du kör med olämpliga skor eller pratar för mycket i mobil etc…Det är upp till länsman att bedöma.

Mm, jag gissar att det med andra ord inte är förbjudet, och att det är sunt förnuft som får gälla, och kanske man ska undvika skor=sandaler som inte sitter fast, då risken finns att man kan fastna i pedalerna med dom.

Sen, som någon skrev på alla sidor jag var in på… kanske det inte skulle upplevas så seriöst om en busschaufför i arbete, satt barfota och körde buss, och där håller jag med :)

Åke gladdes nog litegrann åt snöfallet igår, han fick ju ploga lite:

017 018 019

Sen blev det ju middag hos ”Kul-Janne” och Ingegerd, Kerstin och Jan B var också ditbjudna. Vi började med en liten fördrink och såg på invigningen av kulturhuvudstaden på tv, vi var inte så imponerade, mycket av det där förstår man inte vad det hade med Umeå att göra, men visst, nog är det lagt ner en massa arbete och planering på det där, och på plats var det säkert enormt att se och höra.

Som vanligt bjöds det på god mat och efterrätt och trevligt sällskap, alltid mycket att prata om, och diskutera. Åke berättade om sin allra första parisare som han och hans bror Ove, gick ner på stan för att köpa på Bigges. Åke var runt 5-6 år och hade ju fått höra av brorsan hur god denna parisare var, Ove käkade upp sin i en hast, och njöt varje tugga, Åke tog en tugga, och blev inte imponerad överhuvudtaget och lade ifrån sig sin parisare på ett staket, utmed Kungsgatan. Men som han sa, kanske var det bostongurka som inte föll han i smaken, det är ju inte är alla barn som gillar det.

Och med det sagt så började diskussionerna över vart Bigges hade legat, tydligen, på den tiden var det bara en vagn han hade, stående på Renmarkstorget, mitt emot Ica gourmet. Och parisare har nu Kerstin lärt sig vad det är, hon hade lite problem förut, att skilja på den och hamburgare, ni vet, då hon erbjöd Nicco och Olivia, en parisare med kött (hamburgare med andra ord). :D

Och här har ni Västerslätt centrum, by night, vår bild av en del av Umeå:

001 002

Trevlig söndag!

 

 

 

Extremt viktig delning

Av , , 8 kommentarer 15

 

Nicco fick sig lite glass i förrgår, ni vet ett sånt där ½ liters paket som man delar på mitten och käkar direkt ur paketet… eller så är vi ensamma om att göra det, det trodde i alla fall Nicco.
Bild lånad från google
Det kan ju inte finnas några fler än vi som äter glassen så här, sa hon medan hon arbetade med skeden i paketet.
Mjo, sa jag, det är väl klart att det finns fler än vi, så där har då vi käkat glassen ända sedan jag var liten. Och då var delningen av paketet minutiös, allt skulle vara enligt konstens alla regler, där mamma fick vara den som skar, medan jag och brorsan stod med vidöppna ögon och kollade i detalj, hur hon gjorde själva mätningen.
Förts måttade hon med kniven, och gjorde ett märke där hon trodde mitten var, sedan fick hon hålla kvar knivspetsen på märket medan hon vände paketet och då skulle längden vara exakt lika, då var det mitten.
Inte nog med detta, då hon delat paketet skulle dom bägge delarna ställas ihop och noggrant granskas så ingen fick ett snett skuret paket… mycket viktigt!
Ett tillägg bör också göras då det gäller själva ätandet ur paketet, det ska nämligen göra med skaftet på skeden och inte som man ”normalt” använder en sked… fråga mig inte varför, men så ska det vara, prova nästa gång ni har ett sånt glasspaket hemma :)
Apropå delning så var det samma sak då vi någon gång skulle få dela på ett bridgepaket, oj vad viktigt det var att vi fick exakt samma godisar i våra högar, och ingen annan än mamma fick dela upp det, hm… måste ju ha berott på att vi inte litade på varandra så där mycket. Alltid misstämde antalet och då fick mamma ta dom bitarna.
Nu ska jag strax iväg och jobba, ska få mig frukost först, såklart, sen får vi se vad det blir idag… kanske vi löser melodikrysset, det brukar ju stå på listan då jag jobbar en lördag, och morotskaka pratade vi om sist, då jag  jobbade, så det kan hända att jag får röra ihop en sån med. Önskar er alla en fin lördag!

Skit i ögat… jojo

Av , , 2 kommentarer 7

 

Jag blev sjukskriven, veckan ut, sedan går jag på jobbet och ser vad som händer då man kommer tillbaka till verkligheten igen. Jag känner mig ju betydligt bättre än för en vecka sedan, men det är inte bra… än, och därför känns det också väldigt dumt att chansa, och se om det går bra, och om det inte gör det, så kanske man orsakat en ännu längre hemmavistelse.
 
Sedan sa min läkare att dom inte kommer att hitta något fel på röntgenbilderna och även om dom gör det så kommer det inte att åtgärdas… det brukar vara så med ländryggar. Så då vet vi det också, undrar varför dom då överhuvudtaget röntgar en ländrygg, det måste ju vara totalt bortkastat. Jag sa till honom, att det må så vara, men det kan ju vara ”kul” att veta vad det är som är fel, och på det fick jag inget svar, utan bara ett hum.
 
Jag vet inte, men jag litar inte riktigt på min läkare… tyvärr, och det har hänt tidigare, till exempel då jag fick göra en sån där test om benskörhet, och killen som gjorde den gick igenom svaren och sa att på ena höften, var det en början på urkalkning, och han sa att jag skulle ta det med läkaren, för att eventuellt medicinera mot benskörhet.
 
Svaret jag fick från läkaren, brevledes, talade om att allt var normalt. Vem ska man då tro på? Jaja… jag får väl tro på tomten då, så har jag ju någon i alla fall :)
 
I bastun igår, blev det bland annat prat om fåglar, Jan B:s syster, hade nämligen oturen att få in en skraka i deras sommarstuga, den hann skita ner en hel del där, och dessutom lägga ett ägg, innan den lade sig ner för att dö, på ett bord. Usch vad hemskt, och sedan att måsta ta reda på all dynga.
 
På lon, där mina föräldrar bor på sommaren, kommer man först till en port, som alltid står öppen, förutom då det stormar eller ösregnar, här har ni en bild på den… eller två:
 
1½ meter ovanför porten finns det ett fyrkantigt hål, där man på den tiden då det var en hölada, slängde in höet. Nå, då jag var liten så var det hålet öppet, och på insidan, om man ville ta sig fram till luckan så fick man balansera på en rätt så bred timmerstock, som gick ända fram, då kunde man sitta där och tjoa åt världen.
 
När man kommer in genom porten så är man i en hall, med vänstra dörren som leder in till min då levendes moster, hennes man och mina två kusiner, i den högra dörren bor mina föräldrar. Dessutom finns det en trapp som leder dit upp och där kommer man fram till två dörrar, den högra dörren ledde in till ett rum som jag och brorsan fick ha som vårat, och våra kusiner hade det andra rummet.
 
Andra halvan av utrymmet däruppe, nyttjas som förråd. Och där spenderades en hel del tid då det regnade, ni fattar ju ljudet som kom på det stora plåttaket då det regnade… mysigt värre.
 
Ännu mysigare tyckte ju svalorna att det var då dom hittade av att flyga in genom luckan och bygga små bon därinne, under taket, jättetrevligt med alla skit som hamnade i trappen och därnere på golvet. Så dom försökte hålla dom undan genom att ta bona som dom höll på med, en gång skulle min mosters man, klättra upp till ett av dom och se om ungarna flyttat, ut, för hade dom det så skulle boet plockas bort.
 
Han hann komma sig en meter ifrån boet, då stack svalan ut ändan och sket honom rätt i ögat… det ni, det är värre än en snigel på ögat det :) Sedemera lades hålet igen, och som ni ser på bilden så hänger det även plastband vid porten för att dom inte ska flyga in där, men ibland så händer det i alla fall.
 
En annan gång satt vi inne hos mina föräldrar då det plötsligt började skramla och krafsa i kaminröret. Jaha sa pappa, nu är det en fågel som trillat ner där. Han tog några sidor tidningspapper och vred ihop det med ett låååångt snöre. Sedan gick han upp på taket, skickade ner papperet genom kaminröret och stod där och såg ut som om han fiskade, och efter ett tag, tro det eller ej, så fick han napp.
 
Fågel nöp sig fast i papperet och följde med upp, vilken hissfärd han fick vara med om. Och givetvis, efter det, så lades ett lock dit, som skulle förhindra att fåglar trillade ner.
 
Och med den lilla berättelsen lämnar jag er till allt ni nu tänkt ge er på, själv är det frukost, röntgen, en blixtvisit hos en gammal kompis och sedan veterinären som gäller för mig. Fullt upp, med andra ord, ha det gott!

Helt inne och rätt ute

 

Åke frågade Niccolina om det snart var dags att få upp cykeln från källaren och hon svarade naturligtvis, jaaa. Fast när jag var liten, sa Åke, så var det ingen cykel förrän 1:a maj. Nä, sa jag, likadant var det för oss, man fick vara glad om man fick ta på sig träskorna.
 
Men det såg nog lite annorlunda ut då, lite mer snö låg kanske kvar, aningens kallare, och sen kanske man inte skulle nöta ut allt man hade eller tvärtom, man skulle nöta ut vinterskorna så gott det gick, nästkommande vinter skulle dom skorna ändå vara för små :-)
 
Jag kommer ihåg klappret av träskorna mot asfalten och vad glad man var när man fick ha dom på sig, idag skulle jag aldrig sätta in foten i ett par sådana, nopp, den tiden är förbi.
 
Kommer också ihåg dom där första platådojorna vi skulle få, brorsan och jag. Mamma skulle beställa dom till oss och vi skulle få dom lagom till en Stockholms resa vi skulle göra. Svarta ville vi ha, jag frågade mamma om hon skickat efter dom och hon sa –Ja, och jag tog ett par bruna till dig, med blommor på.
 
Jag höll på smälla av, minns hur fruktansvärt besviken och ledsen jag blev, inte fasen ville väl jag ha några tönt skor, hel svart skulle dom vara. Nå, morsan behagade skämta, hon hade köpt likadana till jag och brorsan så jag behövde inte oroa mig.
 
Jag gissar att året var 77-78, och jag kommer också ihåg glädjen då skorna äntligen kom, och man fick styla för sina kompisar som var mäkta imponerade av skorna, och framför allt av höjden på sulorna. Hahaa, nä, jag skulle aldrig heller idag, sätta på mig ett par dylika skor, den tiden är också passerad och passé, för min del. Ful är dom också, sorry, det är min mening. Men på den tiden tyckte man ju inte det, då var man helt inne och rätt ute.
 
Igår var vi bara hemma, men det var inte så bara, det tog hela kvällen att tömma bokhyllan i tv rummet, fy för den lede, men nu är det gjort. Målaren har grundat trapphuset så vi iddes inte vara där och kanske klampa i nåt spill och dra runt det i huset, så därför donade vi på här istället. Sista jobbardagen sen är jag ledig i två dagar, skönt, nu håller man på känna sig lite sliten. Det blir som ingen rast och ingen ro, förmodligen inte heller då jag är ledig, men jag kan i alla fall andas mellan varven. Önskar er alla en fin onsdag!

Kartong demolering

Av , , 3 kommentarer 2

 

Jag är ledig idag…YESSS!!! Tänk vad tacksamt det då hade varit om katterna låtit bli att ha kartong demolering utanför sovrumsdörren, exakt klockan 6 imorse, men inte visade dom någon speciell empati för min sovmorgon inte. Jag drack en kopp kaffe, Åke hade redan stigit upp och kokat en panna kaffe och när han åkte så testade jag att somna om igen.
 
Men det var riktigt kört, det enda jag hade i huvudet då var problemlösning på arbetsplatsen. Inte problem med dom jag jobbar tillsammans med eller för, utan småsaker som man kanske kunde göra annorlunda, för att förbättra vardagen, hm…typiskt jag, att inte kunna släppa jobbet då jag går hem. Det spelar ingen roll vad jag har arbetat med, det har alltid varit samma sak.
 
Så, jag gav upp, gick och duschade, värmde på en kopp kaffe till och satt mig här för att se om jag kunde hitta på nåt att skriva om.
 
Vi hade ett litet personalmöte igår och diskuterade arbetsschemat, som det såg ut då vi gick hem, var nog så bra som vi kan få det, och jag blir i så fall ledig två dagar i veckan, samt helgerna, förutom en/månad, som innehåller ganska så många timmar. Det låter fint, faktiskt. Nu är jag ledig idag och imorgon, sedan jobbar jag söndag och är ledig igen, måndag och tisdag.
 
Jag släppte in en snubbe till svärfar igår som skulle fixa till i huset så han tar sig runt utan problem, sedan hem och koka kaffe och invänta Sussie, som skulle komma hit och se på Rally Sally. Sussi som gått på bräntis, precis som jag och vi har även jobbat ihop, en gång i tiden. Vi satt och surrade i två timmar sen var det dags för middag. Efter det åkte i hem till brorsa och hans familj, dom ville också spana in Sally och bju´ på kaffe, glögg, och tillbehör. Sen hade den dagen och kvällen passerat.
 
Jag har fått lite inside information, kråkan på Granngården (lantmännen) har återvänt, enligt säkra källor (läs Jan A), jag som kollat in fönstret, varje gång jag har passerat där, för att se om han återkommit, nu är det över ett halvår sedan jag såg honom och trodde att han lagt stövlarna på hyllan, flugit sin sista kilometer eller vandrat vidare, men tydligen är det krut i kråkan och han har kanske bara varit ute på annat äventyr men nu hittat tillbaka till sitt kära fönster där han/hon sitter och hackar.
 
Idag blir det ett besök på myrorna och kanske att vi kostar på en fika på Victoria. Sedan åker ju gänget hem ikväll, tillbaka till skogarna i Järlåsa, och Elin med mobilen laddad med diverse konstiga ord vi använder oss av, häruppe, som till exempel: Hort he va, he, ho, hedde, he som hänn he hänn hänna, harta borti harta o harta borti he, dvs. 12,5% osv. i all oändlighet. Det du Sören i Eksjö, hängde du med där? :-)
 
Önskar er en trivsam fredag med en följande trevlig fredagskväll!

En liiiten miss…

Av , , 4 kommentarer 3

 

Glömde att tala om att jag gjorde bort mig i förrgår, då vi skulle åka från brorsan. I huset där dom bor så är det en porttelefon, sen går man upp en trappa och sedan ut på en typ av balkong eller avsats där det först är en dörr in till grannen och sedan, längst ut så är dörren in till dom.
 
När vi skulle åka så klädde vi på oss, gick ut, och sedan greppade jag första bästa dörr och började rycka i handtaget, jag tyckte att det såg konstigt ut och sen börjar Nicco säga –Meh, vad gör du mamma, det där är ju inte rätt dörr.
 
Haha…jag försökte rycka lös dörrkarmen hos deras granne, vilken jädrans tur att dörren var låst, och förhoppningsvis så var dom inte hemma heller, för då hade dom väl blivit skrämda och trott att det var några ligister som skulle bryta sig in i deras lägenhet. Jag tyckte att det såg konstigt ut, dörren alltså, för det hängde en liten gardin vid sidan om, men det klickade inte riktigt.
 
På tal om att rycka lös dörrkarmen så kom jag att tänka på en kille vi känner, inga namn nämnda, som tog plats inne på en bajamaja. Han sätter sig ner, i godan ro, antagligen för att göra det där andra, ni vet, och rätt var det är så flyger dörren upp, och inte bara dörren utan hela rasket. Utanför står en tjej, som trott att det var ledigt, hon sög tag i handtaget och slet med allt hon hade med den följden att inte bara dörren åkte upp utan även dörrkarmen lossnade. Vilken syn för gudarna!
 
Hon måste ju ha varit desperat, eller så gjorde hon som jag brukar göra, tror jag att någonting är öppet, då sliter man tag tills det går upp :-) Tron kan försätta berg, jag vet, för jag har testat det, inte bara hos barnmorskan där jag faktiskt tog mig genom en låst dörr, utan jag har ju nästan saboterat glasdörrarna på arbetsförmedlingen, det var bara ogjort.
 
Näpp, nu är det dags för frukost, sen ska jag och Kerstin ut och gå och efter lunch så åker jag, Birgitta, Kerstin och Ingegerd, ut på en liten sightseeing. Ni får ha en bra dag!