Etikett: bukfett

På kurs med…

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Så har jag varit på kursen och fått veckans dom, jag hade faktiskt gått ner men inga stora mängder precis. 2 hekto, men…när man gör den här skanningen så får du veta vad som hänt invändigt och det såg betydligt bättre ut.
 
Jag har på en vecka minskat med 2% fett, ökat min vattenmängd med 1½%, byggt på mig 2kg muskler och viktigaste av allt, bukfettet. Man ska ligga någonstans mellan 1-12 för att hålla sig inom dom ”normala” värdena. Bukfett är det som lägger sig runt dom inre organen och är med andra ord inte så bra. När jag började kursen hade jag 14, efter 2 veckor var det 13 och nu, efter 4 veckor ligger jag på 12.
 
Nu vet jag att man egentligen aldrig ska gå efter kilon, man ska istället ta midjemått, det är där det syns först. Sen ska man alltid väga sig på samma våg och vid samma tid, annars är det lätt att det börjar misstämma. Vi har en glädjevåg här hemma men när Jennifer väger sig så verkar den stämma gentemot skolans våg, så det är någonstans på väg uppåt som den börjar dra bort kilona. Till både för och nackdel :D
 
Men som sagt, vikten är en siffra, vad det egentligen handlar om är hur man mår på insidan. En smal människa behöver inte ha goda testresultat vid en hälsoundersökning och en överviktig människa kan ha väldigt bra provsvar, vilket jag alltid har haft, fram till den dagen då jag slutade röka, för att ta ett exempel, då, för första gången i hela mitt liv, så fick jag högt blodtryck, kalla händer vilket tyder på dålig cirkulation så det vete i tusan om det var värt att sluta röka…jo, det var det, alla gånger. Jag är lycklig över att slippa det oket, men där ser man, det är inte alltid det "bara" blir bättre efter man slutat röka. Fast man ökar alltid sina chanser till en bättre hälsa, utan cigaretter och det är ofrånkomligt. Samma sak gäller vid en viktnedgång också, om man nu har några kilon extra, vill säga.
 
Att bestämma sig för att gå ner i vikt är ungefär samma sak som att bestämma sig för att sluta röka, du ska göra det för att du själv vill, inte för vad andra säger åt dig. Vill du inte till 120%, så kan du lika gärna låta det vara. Det enda som händer är att man försöker ett tag, sen ger man upp och mår man inte redan dåligt över att man inte klarade av det, så mår man sedan ännu sämre och det tar längre tid innan man rycker upp sig för ett nytt försök.
 
Jag sa när jag slutade röka att jag försöker inte sluta, jag SKA sluta. Det fanns inga andra alternativ, och jag tror att det fungerar på dom flesta. Säger man att man ska försöka eller prova, då lämnar man en bakdörr öppen för att sedan, då man misslyckats, kan säga att jag sa ju att jag bara skulle försöka och nu gick det inte.
 
Den största skillnaden att gå ner i vikt och att sluta röka är den att man bör ju äta, om man vill leva, men rökningen är något man klarar sig utan. Det finns många som har problem med just ätandet, att stoppa något i munnen kan trigga igång suget och har du då lite att sätta emot så är det kört. Det enda sättet att klara av detta är att planera. Hur gör jag då, vad ska jag ha hemma, hur ska jag träna, vad ska jag sysselsätta mig med osv., detsamma gäller givetvis för en som vill fimpa för gott. Man ska ha både en plan A och en plan B, (något som Birgittas dotter alltid har och det är väldigt klokt), annars står du där och faller om plan A inte funkade och du inte planerat för något mer. Fortsättning om kursen följer nästa fredag.
 
Nu ska Jennifer upp ur sängen, få sig frukost, sen är det väl bara att plocka fram paraplyet om man ska ut på morgonpromenaden. Ni får ha en trevlig fredag trots regnet, regn kan ju vara mysigt det med, åtminstone om man får hålla sig hemma.