Etikett: centrum

Ambulerande discobil

Av , , 2 kommentarer 12

 

Det var verkligen cirkus igår, med Jeepen… eller man kanske skulle kunna kalla det för ambulerande disco. Bilen indikerar att bakdörren är öppen, fast den inte är det och det hjälper inte heller att jag säger det till bilen. –LÄGG NER NU, dörren är stängd. Men inte då, den blinkar och har sig.
Jag hade då tur att den höll sig mörklagd under tiden jag jobbade, och jag hann faktiskt tänka att den kanske gett sig för den här gången då jag åkte hem, men när jag passerat under E4:a bron, så satte den igång. Undrar just vad mötande och bakomliggande bilar tänkte… att jag satt och lekte med inne belysningsknappen, eller? Den flaschade, blinkade och pep, jätteroligt!
Och ingen kan ju ha gått miste om all snö vi fått, men egentligen, kolla in höjden på vårt staket:
Gör man det så inser man att det faktiskt inte är så jättemycket, men det ser mycket ut då dom inte kör undan drivorna utan bara puttar upp snön så långt dom kan, och snart kan dom inte det längre, för det kommer att rasa ner på vägen igen.
Chefen skulle upp på centrum igår eftermiddag, det var också spännande. Det första vi gjorde var att köra ner elstolen i en grop (brunnen ligger därunder), och det vart absolut tvärnit. Sedan körde vi fast i uppförsbacken, och slutligen, två meter innan ingången till centrum där vi körde fast för tredje gången och då var det tur att det kom förbi en tjej som hjälpte till att putta lös stolen, den slirade bara och satt fast som gjuten i cement.
På vägen hem, höll ”stortraktorn” på att ploga, när vi närmade oss den, så stannade han av, öppnade dörren och frågade vilket nummer vi skulle på, så skulle han röja väg till oss, det var ju otroligt snällt av honom, och detta trots att han var tre timmar sen, sa han. Nu behövde han inte hjälpa oss, vi hade ju tagit oss ut därifrån, så nog klarade vi oss tillbaka, men tanken var ju god.
Nu kan jag inte annat än längta till ikväll, då man kommit sig hem och får njuta av helgen, hoppas att det klarnar upp till imorgon så man slipper det här snöandet, och kanske återigen kan skymta någonting blått däruppe. Önskar er alla en fin fredag!
 

Tjopptjopp var det gjort

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Så var det en dag kvar… innan dopp i grytan. Känns otroligt skönt att vi ska vara hemma och fira våran första jul i huset. Fast inte i den rätta bemärkelsen. Vi har ju firat jul här förut, men då var det inte vi som bodde här.
Det blir lättsamt, bara jag, Åke, Nicco och Rickard (Niccos kille) skulle titta förbi. Kanske vi lägger lite pussel, som vi letat fram, spelar lite kort, kollar Kalle Anka, för det är det några år sedan vi faktiskt gjorde. Äter julbord, och bara är.
Med tanke på vad som komma skall, under nästa vecka, så kan vi behöva en lite lugnare jul 🙂
Då är det nämligen bestämt att nyåret ska firas in här, med hela gänget från Lundalogén, och Theresé, Anders och Sally dyker ju upp på torsdag nästa vecka. Det kommer väl att krävas lite planering men annars brukar ju allt flyta på, vi är ju många som kan vara med och hjälpa till.
Igår var jag ju till Anticimex, och han hade klurat lite på det där med pulvret som skulle strös ut i skorstenen och kommit fram till att det kanske inte var så smart. Då krävs det nämligen att spindlarna ska gå på pulvret och sedan slicka sig om tassarna eller vad dom nu kallas på en spindel (fötter, klövar, fossingar etc), och det kanske inte är så troligt, att dom hoppar längst ner i skorstenen för att klampa runt i det där och sedan vandra uppåt igen.
Dessutom, och det tänkte ni väl aldrig på, så blir det ännu mer synd om han som brukar komma in den vägen på julafton 🙂
Nä, han tipsade om en spray som skulle hes runt listerna, den är luktfri och man behöver bara hålla sig undan i en timme, så det går ju bra. Och sedan köpte jag en ”direktspray”, som ska sprutas direkt på kräken, om dom anfaller… typ.
Sedan gjorde jag en lov inne på Coop, Bo-Lage fick klara sig själv, jag räknade ut att jag ändå skulle vara tvungen att handla inför nyår, så då kan jag ta det till veckan istället. Jag gick över på Sigge Boy och införskaffade lotter till uppesittarkvällen ikväll, även om jag jobbar till nio så hinner jag ju vara med, det skulle ju pågå till midnatt.
När jag stod där vid disken så spanade jag in vart lotterna kunde vara, läste på en lapp att en julskinka skulle ingå vid köp av dessa lotter jag var ute efter. Cool, tänkte jag, men blev strax varse att det inte var en julskinka man skulle få, utan en julskiva… så kan det gå, om inte glasögonen är på.
På jobbet skulle det kokas kola, läggas in gurka, griljera skinka och göras en sväng upp på centrum, så tjopptjopp så hade den dagen gått, puh… mycket intensivt jobbpass, men fort gick det.
Idag hade jag bara tänkt vara hemma och filosofera, innan jag ska iväg på jobbet, fast jag undrar jag, om det kommer att hända, nog är det alltid något som ska göras. Önskar er alla en fin dag!
 

Sitter och väntar…och väntar

Av , , 8 kommentarer 8

 

Jag sitter och väntar på att bli uppringd från vårdcentralen, eller rättare sagt Dragonens hälsocentral. Ehhh, eller Dragonens hälsocentrum, jag vet inte vad dom ska kallas, om man söker på nätet hittar man inget på hälsocentrum, men på byggnaden är det just det som står. Inte underligt att man kan bli smått förvirrad.
Nå, jag har fortfarande kvar den där grejen på hornhinnan och nu är jag less. Nu får dom tala om vad det är och om det finns nåt att göra åt det.
Vi var ju till Bygdeå i söndags, dom hade en loppis där på lucky eight klubben. Jag fick sitta och blunda hela resan dit, så fort jag öppnade ögonen så rann det tårar och gjorde ont. Jag kunde inte ens se med det ”friska” ögat. Jag kan heller inte läsa texten på tv med vänsterögat, inte ens med glasögonen på, då är det illa.
Jag får som en snedvriden syn. Vi körde upp bussen igår kväll, på bromsservice. Och jag körde naturligtvis bil och Åke bussen. I det mörkret och regnet så såg jag knappt var jag hade dikeskanten, det gick som bättre att sitta och blunda…med ett öga 🙂
Åke har ju besiktat bussen och den gick, trots allt beröm vi fått för den, inte igenom. Dåliga bromsar, och för att få det riktigt gjort så lämnar vi i den. Man kan ju bara gissa vilken tid det tar att ens få lös ett däck, och inte ha alla saker man behöver. Sen är det snart dags att köra bort den för vinterförvaring. Vi ska också få ställa dit Buicken, och det var ju bra.
Nicco har tagit hål i örat…igen. Nu kom hon ner och visade hur det såg ut och sa att hon tabbat sig lite, det blev ett för stort mellanrum, mellan hålen. Jag skrattade och sa, lilla du, näsan och öronen är det enda som fortsätter att växa hela livet, så när du är uppe i 50 års åldern, då kan du ta ett hål emellan dom där två 🙂 Ja, svarade hon, du har ju 8 hål och jag kan bara ha 5, alltså får jag vänta tills jag är lika gammal som du, då kan jag ha 10 hål.
Japp, så är det…eller åtminstone kunde man önska att det var så. Jag fattar inte varför hon ska ha så bråttom att ta hål, det finns också en viss risk att man ångrar sig.
Nåja, nu önskar jag er alla en fin dag!
 

*tvi vale* vilken stank!

Av , , 4 kommentarer 6

Undrar om det finns en speciellt växtkraft på Ålidhem, det är ju inte bara Chefens gurkor som är som schabrak, denna ampel hänger vid en ingång på väg upp på centrum:

Jag har då aldrig i mitt liv skådat något liknande. Apropå växter och sånt, på den tiden Åke bodde hemma, närmare bestämt här i huset och exakt i detta rum där jag nu sitter, så hade han, i ett glas, med vatten, ett gäng ärtor.
Dessa skulle på något sätt svälla eller få utväxter av något slag och han gick i väntans tider, på att något skulle inträffa. Tiden gick och glaset med ärtorna glömdes bort. Men så en dag, fick han främmande, en kille som aldrig varit till honom förut, och han gick en liten rundtur i Åkes rum och snubblade så över glaset. Han lyfte upp det, skakade lite lätt på det och undrade vad det var, sedan ställde han tillbaka glaset och det glömdes bort…igen.
Men när killen gått så spred sig en obehaglig doft, inte bara i Åkes rum utan i hela huset. Elsie, svärmora, undrade lite surt över vad det var för konstig kille han haft hem, som luktade på detta viset. Soppåsar tömdes och jakten på det som stank så illa, fortsatte i flera dagar. Men till slut så, efter många ojanden, frågetecken och snifffande, så fann dom orsaken, det var ju givetvis glaset med ärtorna. Hade dom fått stå orörda hade dom förmodligen inte börjat stinka, och nu hade den stackars kille satt hela alltet i rörelse, om han bara visste vad han orsakat.
Den killen, stod här utanför staketet i går kväll och Åke pratade lite tvärt med honom, sedan berättade han denna lilla episod för mig. Jag skrattade gott, och kunde riktigt se framför mig hur Elsie rynkade på näsan och hur hon öst bannor över den oskyldiga killens lv och leverne. Tur att dom hittade den riktiga boven 🙂
Nu ska jag ut och dricka kaffe med min man, ha det gott, allihop!
 

*tjurskallig*

Av , , Bli först att kommentera 4

Gick och tränade igår, man får inte lämna det för länge och nu är den goda tiden förbi och vardagen är åter här. På söndag ska jag hämta Kerstin och Janne på flyget, dom är ju i Mexiko och roar sig. Undrar om dom är lyckligt ovetandes om all snö som kommit här eller om dom redan hunnit få information om det och bestämmer sig för att stanna kvar i typ…3 månader till. Det lär jag ju i såna fall märka då jag åker ut till flyget 🙂

 
Satt precis och åt frukost och vi pratade om alla gallerior som finns nere på stan. Ja, jag vet, man ska inte säga stan utan det heter egentligen centrum, men för mig kommer det alltid att vara stan. Precis som Epa, Tempo, Domus, postgången etc. jag vet inte namnen på alla gallerior som finns därnere och för att jag ska veta vart jag är eller vart någon annan ska, så kommer jag att fortsätta säga dessa namn.
 
Till mitt försvar ska jag säga att jag är på stan så sällan, kanske en till två gånger i halvåret och då är jag där för att jag har ett ärende dit. Av den anledningen ids jag inte memorera vad alla nya ställen heter. Ok, nya var väl kanske att ta i, jag förstår väl att många av dom, funnits där i evigheter, men för en som är där så få gånger så känns allt nytt.
 
Jag föredrar stormarknaderna istället, där finns i princip allt, som då jag är ute efter och det blir lite mer spridning på alla människor.
 
Idag ska jag nog ut på en promenad i kylan, men det går ju bra då man är medveten om den. Inte som ifjol, då det var -20gr och jag hade varit ut och handlat, sen hade jag tvättstugan och det var ett springande fram och tillbaka, jag skulle sedan ut och gå och tyckte det var så j-kla varmt (förmodligen för allt jag sjåade med och jag hade ytterkläderna på mig).
 
Jag knatade iväg och kom inte längre än till Preem, 300 meter nedanför vår gård, då jag kände att jag nog skulle ha satt på mig någonting under jeansen. Men som ni vet så är det alltid jättejobbigt att sno om tillbaka, så jag tänkte att då får jag väl gå fortare då, så jag håller mig värmen.
 
När jag kom upp på bron, borta vid umestan så blåste det vindar och mina ben höll på pinas ihjäl och jag tänkte att det var då tur att jag tog med mobilen om jag skulle måsta ringa till Åke och han fick komma och hämta upp mig med bilen, men fortsätta, skulle jag. *tjurskalle*
 
Genom umestan i blåsten och jag fick nog uppleva vad alla som fryser ihjäl, upplever innan dom vandrar vidare. Jag väntade bara på den sköna värmen som alla säger, kommer, då döden närmar sig, men värmen infann sig aldrig. Jag fick minsann plågas hela vägen runt, 45 minuters promenaden var ingen hit och skulle jag ännu en gång komma på mig själv med att ha för lite kläder på mig så kommer jag att gå tillbaka och klä på mig mer innan jag fortsätter.
 
Ni får ha en bra trettondag och ladda upp för dom kommande två arbetsdagarna innan helgen är här igen.
Maria Lundmark Hällsten