Etikett: diskussion

Jag höjer ett varningens finger

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag tänkte på det igår kväll, då jag stod och tog bort mascaran och gjorde mig klar för natten, att jag ofta för diskussioner med mig själv. Gör ni också det? Man pratar i huvudet (tur att man inte gör det högt) och diskuterar fram och tillbaka. Vet inte om det är för att man ska ”höra” hur det låter, om man säger det till en annan person.

Eller så är jag väldigt spec, men det tror jag inte. Däremot tänker jag att vi alla kan ha olika sätt att föra dessa diskussioner, man kanske ser bilder, eller så är det ord man sätter ihop eller situationer.

Precis som när vi ligger i sängen och inte kan somna. Jag räknar inte får, men vet att min mamma brukar räkna tal, och jag kan lägga patiens…ganska roligt, dessutom bestämmer ju jag vilka kort jag lägger upp, så dom går oftast ut, om jag inte hinner somna innan dess.

Mindre roligt måste det vara för stackarna som håller på med husbygget uppe på Sandåkern, Nicco hade noterat en skylt och när jag gick dit upp i förrgår, så såg även jag den:

Foto1768

Nä, inte ska man mata murarna inte, men jag hoppas dom får mat då dom kommer hem, och att dom inte är inburad under hela tiden arbetet pågår :D

Min ”gammboss” ringde för ett tag sedan och undrade om jag kunde gräva fram ett intyg, på en viss period då jag jobbat hos henne. Jag fick ett nummer jag skulle ringa…han fattade nada, och tyckte att jag skulle ringa till Luleå istället…där fattade dom ännu mindre och ville att jag skulle ringa till Söderhamn…och hon kan inte ha förstått nåt, för det intyget jag fick, hör inte ens till saken…jojo, så kan det gå.

Jag ska i alla fall dyka in hos bossen idag, då jag ändå är åt det hållet, katterna vill ha nytt käk, och sedan vet jag inte om jag hinner så mycket mer, börjar tidigare idag, men sen…mina vänner, så gör jag påsk, och imorgon kommer det nog till att bli fjädrar i syrenbusken. Önskar er alla en fin onsdag! Och jag höjer ett varningens finger…ni vet väl att det är 1:a april idag, låt er inte luras av ALLT ni ser och hör!

 

Livet efter döden

Jag snackade med Theresé igår och hon sa att dom hade haft en diskussion på jobbet om hur en del människor har tur med vissa saker och otur med andra. Hur detta kan komma sig osv. Någon tyckte nog att det kunde vara så att hade man tur och till exempel vann saker så hade man gjort sig förtjänt av detta, man hade varit snäll eller så. Alternativt att man fick igen för vad man varit i ett annat liv.

Hm, då undrade Theresé hur det kunde komma sig att jag, hennes mamma, hade sån tur alltjämt då det gäller lotterier men då vi ska köra tävling så går bilen sönder, eller den kommer inte upp i den hastighet den ska, grejer lossnar etc. Då tyckte en Dennis, att det måste bero på att jag i ett tidigare liv aldrig någonsin vann på lotterier och nu var det dags för återbetalning för alla lotter jag köpt och aldrig vunnit något på, och sedan när jag växte upp så blev jag en skrothandlare och misshandlade mina bilar så nu betalar dom igen till mig.
 
Ja ni, det kan ju vara en teori, tur att det brukar finnas en del andra också. Jag trodde nog förut att det kunde vara så, att man får det man förtjänar, men det stämmer inte riktigt ändå. Däremot tror jag starkt på att som du behandlar andra, blir du själv behandlad eller mött. Och hjälper du andra utan att ta för givet att du ska få något tillbaka, så kommer man att få det men inte nödvändigtvis från den eller dom som du hjälpte.
 
Eller tänk, hemska tanke, om man genom alla år vi funnits på jorden, ska vara allt levande en gång i livet. Så nu är jag människa och i mitt nästa liv blir jag en mygga…*klatsch* så var det livet över. Inget att se fram emot, direkt. Nä, tur att vi alla får tro vad vi vill, och min tro ids jag inte skriva om just nu, men jag tror absolut på ett liv efter detta.
 
Nu tror jag dessutom att jag ska avsluta morgonens blogg och surfa vidare i cyberspace, kanske läsa vk på nätet, kolla in mailen och sedan få någon frukost.
 
Ha, apropå läsa vk, vet ni att mina föräldrars köksbord är anpassat efter papperstidningen vk. Farsan har gjort furubordet, snickrat ihop det alltså och då gjorde han det efter formatet på tidningen så man skulle kunna lägga ut hela tidningen på bordet, och nu, när formatet krympt, så har han planer på att göra om bordet, det är nu för skrymmande. Nästan så att jag tycker att dom borde få lite ersättning från vk, med tanke på allt jobb dom ställer till med då dom gör förändringar så där, helt apropå. Eller så kanske dom vinner en gratis prenumeration i deras nästa liv för den reklam dom nu gjort för vk :-)
 
Ha en fin fredag!