Etikett: doppa

Daga mig hit och daga mig dit!

Av , , 4 kommentarer 12

När jag och Winstone var på väg hem efter morgonpromenaden igår, ja, morgon och morgon, förmiddag kanske man säger då vi har turen att ha en hund som chillar i soffan till både 9.30 och 10, utan att vara stressad, på något sätt. Så hade vi bara viadukten kvar, mellan Sandåkern och Västerslätt, kom igenom den och ut på andra sidan, då det blev ett fasligt buller och bång.

Winstone la iväg så jag fick hålla emot det jag hade. Han gör så, då han blir skrämd av höga, metalliska ljud. Såna där som kan komma från traktorer som kör omkring med grejer i skopan, för att ta ett exempel.

Nu var det en stackare som inte fäst sin last ordentligt, och rondellerna har ju en tendens att suga utåt, i svängen, där tappade han förmodligen, av ljudet att döma, en hög med järnbalkar, därav en massa höga metalliska dån, eller hur man nu ska beskriva det.

Ja, tänkte jag sedan, tur att vi inte stod på den andra sidan viadukten, där hade det levt om ännu värre, kan jag tänka, och ännu mer tur att det faktiskt finns räcken då man kör ut från rondellen, annars hade nog dessa saker han tappade, kommit ner rullandes för grässlänten…ojoj! Ingen turdag för den killen, i varje fall.

Apropå dagar, pratade om dessa dagar som ska firas, är det inte kanelbullar så är det dammsugare, kladdkakansdag, internationella toalettdagen, lösenordsbytardagen, internationella musarmsdagen och myggholkens dag, bara för att nämna några. HÄR kan ni kolla in några fler av temadagar som finns.

Nå, så sa personen jag pratade med, att det skulle kunna finnas en skorpans dag. Mjo, varför inte, svarade jag. Och i det ögonblicket, uppfann jag en skorpdoppartång. Ja, det är sant! Hur svårt är det inte att försöka doppa en skorpa i tekoppen utan att antingen fippla så den trillar ner, eller att försöka undvika att doppa ett finger? Jojo, say no more!

Tången ska vara liten och nätt, påminna om en sockertång, typ, nåt i stil med denna:

IMG_2014Nu hade jag ingen skorpa hemma, men ni förstår tanken va:

IMG_2021 (2)Fast den kunde få vara mindre…och lite fina mönster på :D
I jakten på det här exemplaret, så tog jag fram en av många små lådor med diverse ting, kolla bara:

IMG_2015Och däri, hittade jag världens (ja i alla fall i det här huset), minsta sked:

IMG_2017Vad används den till? Kan det vara en saltsked, fanns såna för längesedan, månntro? Jo jag vet, man kan googla, och hade min farmor levt idag hade hon googlat i sin bokhylla :D Ha en fin dag, alla mina vänner!
2016-10-05 09.53.02-1

Nä, det där doppar man inte!

En av Niccos 18 års presenter är/var, en hårklippning, så vi åkte ner på stan igår, hon klippte sig och jag uträttade ett ärende. Efteråt tog vi en lunch bagel på Espresso house, trevligt ställe med utsikt över Renmarks torget:

2016-03-07 12.47.17 2016-03-07 12.47.51Vidare in på Finas, där vi tänkte hitta oss några dammsugare/filmrullar, för att ha något att fira på kvällen :D Där var dom alldeles för små, enligt Nicco, så vi traskade ner till NK istället, och förhörde oss om att dom verkligen var bakade där, och inga fabriksgjorda saker, och se, det var dom.

Macaronnes är ju något som är väldigt inne, jag har aldrig smakat en, så vi köpte ett 5-pack såna också, och bjöd över mamma och Bosse för provsmakning på kvällen.
Jag ska i ärlighetens namn säga att dom 85:- som dom 5 små kakorna kostade, inte ens skulle vara värda halva det priset, men nu är dom testade och behöver inte köpas igen. Däremot var dammsugarna, perfecto!!!

2016-03-07 14.45.332016-03-07 18.31.51Mamma berättade om en Malåbo, som var hembjuden på kaffe och till det serverades maräng. Något som kanske inte var så vanligt på den tiden. Gubben tog en maräng, doppade i kaffet, satt och pratade med marängen i handen…länge. Sa ingenting, tog en ny maräng, och upprepade det han nyss hade gjort…surrade på, tittade ner i handen och sa med förvånad och hög röst: Men vart fan tog kakan vägen???

Nej, man kanske inte ska doppa, just maränger, dom försvinner nog i tomma intet, då :D

Sedan berättade hon om hennes farfar, på den tiden dom bodde i Jokkmokk, på andra sidan sjön, i Malå. Min mormor hade bett honom köpa en hink med fil, då han ändå var i Springliden. Han åkte skidor dit och hem, en väg på några kilometer, runt berget. Han hade med sig en mjölkhämtare, som han knöt fast på ryggen.

Hem kom han, och in genom dörren, vit i hela ansiktet och mustaschen…min mormor hade inte kunnat hålla sig för skratt, men svärfarn däremot, gjorde det, han var inte glad över att ha ramlat på skidorna och fått hela fil-tråget över skallen :D

2016-03-08 08.14.47Min gammelfarfar, Johan Hällsten, även kallad Mr X

Jag tänkte på lillebror Lars, då hon berättade detta, honom kallade vi en period för filimon, då han älskade fil. Min pappa snickrade till i och med ihop ett litet enkomt bord till honom, som döptes till filimon bordet, där satt han varje sommar och åt förnöjt, av filet. Min gammelfarfar, borde ju vara filmannen, fast han inte hann äta av den :D

Hoppas på en bra dag, för er alla!