Åkte på Avion igår för införskaffande av nya skor att gå i. För mig blir det en gympasko, men vilken djungel. Det finns ju några att välja på. Första 2 hyllorna var fullsmockade med glitter och bling skor…eh, nopp, det går fetbort.

Hittade ett par som såg bra ut, fast då var det den där vita sulan. Hur länge på en skala, kommer den att vara vit och se ny och fräsch ut? Noo, det slutade med en svart, Puma, som satt jätteskönt på foten. Sen kan man alltid diskutera utseendet.

I sulan ska det tydligen finnas nån typ av soft foam?

Har inte fått prova dom än…vädret mina vänner, vädret. Snö och slask, så jag gick faktiskt i mina vinterskor igår. På den morgonpromenaden såg jag nåt som på håll, liknade ett genomskinligt skelett. Fast det var ju bara is, haha.

Dom sa nyss på nyheterna, att människor blir dummare och dummare. Mja, tydligen sas det redan för flera år sedan. Och med tanke på hur det ser ut i världen idag, så är det inget jag betvivlar.

En klar och tydlig anledning till utvecklandet av dumheterna, torde vara att vi själva utvecklat saker för att slippa arbeta med att fundera och klura så mycket. Det man slutar underhålla, kommer man sedan att förlora.

Tryck på den här knappen, så är jobbet gjort!! Men ingen ifrågasätter, varför, man ska trycka på knappen.

Jag vet, absolut tvärsäkert, att detta INTE gäller allihop. Jag känner massa förståndiga, kloka människor, och dom tillhör väl den där typen, av nyfikna, frågvisa skaran, som faktiskt vill ha svar.

Precis som min kloka farmor.

Hon som löste dom svåraste korsorden och läste en massa böcker. För att gymnastisera hjärnan, sa hon själv. Och det är exakt vad vi alla behöver göra. Livet handlar inte om att sova, äta, kanske jobba lite (trycka på den där knappen), äta lite mer och se på teve.

Det finns så mycket mer därute. Det gäller väl att hitta motivationen att vilja lära sig. Allt man gör behöver inte heller vara att vidareutveckla. Underhållet är nog så viktigt.
Genom livet och arbeten jag haft har jag även mött och stött på människor som jag absolut inte har förstått mig på. Ni vet, så där att man funderat på ifall dom varken kan läsa, lyssna eller se, vad det är man ska göra. Sen går det så långt att man sitter och funderar på om det är en själv det är fel på…vad har jag missat som hela den där högen gör? Fast jag kan inte själv följa strömmen för vattnet är strömt och efter böjen kommer ett vattenfall. Självklart börjar man då tro att man själv är knäpp, på riktigt.

Då står glädjen högt i tak, då man plötsligt stöter på en likasinnad person som kan bekräfta att felet inte sitter hos en själv, utan i den där grå, mindre smarta massan…puh!! Fast det är ändå sorgligt, för dom som inte är intresserad av att lära, kommer inte heller att komma så mycket längre. Dom kommer att åka utför vattenfallet, och sen återstår det att se, om dom klarar sig.

Nåväl, jag sätter mig inte på dom där höga hästarna och tror att jag är den smartaste eller vassaste kniven i lådan…långt ifrån. Men vanligt bondförnuft, kan man komma långt på

Nu ska hunden ut i slasket, så jag följer väl med. Ha en underbar onsdag, allesamman!