Etikett: duschdraperi

Klev upp på revbensknäckarpallen 😱

Av , , 2 kommentarer 12

Ville testa att baka nåt gammalt men i ny tappning med Halloween i åtanke. Så jag snodde ihop en syltgrotta deg, kokade hjortronsylt och mixade den. Tog en liten del av degen, eftersom det bara var i test stadiet, och använde svart karamellfärg. Jomen visst funkar det.


Till Halloween ska jag utveckla detta och även ta i nåt som smakar lakrits, kanske man kan mortla lite stjärnanis Lakrits och hallonsylt är ju en bra kombo. Apropå stjärnanis så luktar den gudomligt gott. Jag har köpt och lagt i en liten skål, som doftarom…ish, mm…

Det fula förvaringsrummet därnere, gick inte att lämna som det var. Jag kom på att jag skulle dölja en av dom fula väggarna med duschdraperi. Och till det användes detta potentiella mordvapen, tadaa…revbensknäckarpallen.


Vad som sedan hände, kan jag inte riktigt förklara, men som tidigare kunde jag inte ta den vanliga vägen ner. Nej nej, jag tar vägen ner utan trappsteg. Kliver med foten på den smala pinnen längst ner och här kommer mitt liv att passera i den där revyn, ett liv fyllt med komiska inslag, där även denna händelse finns med. Allt under 3 nanosekunder.
Jag kör och gör dock en dubbelnolla, vilket innebär att jag reagerar på 0.00 sekunder, får ner den andra foten och stannar likt en akrobat som just gjort den perfekta 5 trippelsaltomortalen med tvärstopp.

Gissa om jag känner mig superglad, då jag lämnar rummet, rak i ryggen och hör och häpna, inte ens ont i foten. Och draperiet sitter på plats.

Idag känner jag mig lämmen i högra låret, men det köper jag rakt av, att jag kan vara.

Apropå dubbelnolla, vilket är ett uttryck man använder inom Dragracing, så kördes ju Umeå Open 2022, igår. Här lånar jag några bilder av Mats Alfredsson som var på plats och både fotade och filmade.

Vinnaren i 10,5 klassen, inte helt oväntat Ulf Zachrisson med sin Corvette C4

Och i Outlaw klassen Niklas Linrin med en Camaro -68. Detta var extra kul. Jag och Elisabeth skulle köra vadslagning, om min bil, VS hennes, men ingen av oss var ju där. Jag skrev till henne igår och undrade vad vårat nya vad skulle bli. Vi valde den första snön, men jag skrev att hade vi gissat på nån vinnare så poppade Niklas Linrin upp i mitt huvud, så off the record, skrev jag, så skulle jag satsat på honom 🤘

Efter en händelserik dag och kväll, så landade jag i soffan. Knappade in mig på netonnet där jag shoppade lös på en ny tvättmaskin…kul… jättekul, men absolut nödvändigt. Våran gick sönder, bara så där. Men å andra sidan, den är över 12 år så det kanske var dags att lägga tvätten på hyllan och vandra vidare till tvättmaskinshimlen.

Hoppas på en fin söndag, för er alla!

I röjartagen!

Av , , Bli först att kommentera 10

3 års minnet poppade upp på Facebook, vilket innebär att för 3 år sedan, typ 2 veckor innan min gastric bypass operation, så satt vi på Golden Cave, med Tina och Christian:

11960258_10153584653521585_2561485851935938578_nJag såg aningens rund ut i ansiktet, tycker jag. Idag har detta runda omvandlats till stretch hud och rynkor men hey, rynkor, har jag hört, vittnar om ett liv fyllt med skratt och annat 😀

thumbnail_Lystra-tatuering-001-1024x682Nicco fotade
Har till dags datum tappat 56 kilo, går fortfarande ner men väääldigt långsamt och jag kan säga att jag gör inget heller, för att tappa mer. Jag är rätt nöjd!

Fick ett fint kort från Tina och Christian igår, både jag och Åke var så tvärsäkra att det var från Theresé, så dom må ha rätt så lika handstil. Tack för hälsningen!

40790444_10156562870066585_6015519237588647936_nApropå gårdagens inlägg om ljudeffekter, så fick Åke en flash back då han tuggade på en skorpa, för några dagar sedan…han sa att ljudet, påminde honom om kraschet i nacken då han föll från altanen…hurvas!

40766775_10156562870816585_3607982088684306432_nNå, det går sakta men säkert framåt för honom också, det onda i axeln håller på att släppa och om 1 vecka får han svaret på sista röntgen.

Igår påbörjades projekt källarröj, och jag har hittills städat upp i tvättstugan, hängt upp duschdraperi för tvättmaskin och tumlare, gått igenom det som var i det rummet och ska nu sedan fortsätta till nästa rum.

Det kommer att åka en hel del saker. Gardiner och annat som jag aldrig kommer att använda, kommer nog att läggas ut i bortskänkes grupper, det jag tror, att någon kanske kan tänkas vilja ha. Resten slängs på återvinningen, om jag inte hittar guldkorn som kan säljas 😀

Ikväll blir det en tur med Camaron, vi ska träffas ute på Ikea vid 17.30 och sedan blir det gemensam färd ut till Klabböle energi centrum, där fiket kommer att hållas öppet, så till alla er, oavsett om ni har en bil eller inte, känner ni er hugade, kom dit!

18671703_10155288089011585_2457389669613976008_oHoppas på en fin dag, för er alla!

Likt renar runt saltstenar

Av , , 2 kommentarer 13

Igår morse då jag skulle släppa upp katterna från källaren (det var ett herrans liv på luckan, då Eoise försöker klösa lös kattluckan från ramen på dörren), så undrade Theresé vad som väckt henne mitt i natten.

En smäll och sedan flera *DOMPDOMPDOMP”. Ehhh ok, då förstod jag att något där innanför dörren, inte skulle vara kvar, där jag lämnade det. Skulle det vara symaskinen eller?

Näpp, det var en 5 liters dunk med rengöringsmedel, som jag ställt längst upp för att klämma fast symaskinen och den stora Coca-cola burken, mellan dörrkarmarna. Den hittade jag längst ner…snyggt jobbat, kissarna.

Och för att fortsätta med katt pratet, så undrade Theresé vad jag gjort av bokmärket, som hon skickat till mig. Ingenting,svarade jag, det har hängt där sedan jag fick det:

2016-03-23 08.03.38Men det är ju alldeles perforerat, sa hon, och vid närmare kontroll, så fick jag se hur det såg ut. Då jag strök fingret över hålen, så påmindes jag om något annat, som sett exakt likadant, på den tiden vi bodde i lägenheten och hade badkar, samt duschdraperi.

Katterna, förmodligen Enya, om jag ska vara en besserwisser, perforerade hela nederkanten på draperiet, med sina små tänder, och detta är precis vad hon nu har gjort med bokmärket. Enya är nämligen den enda av dom två, som hoppar upp (olovandes) på arbetsbänken.

2016-03-23 08.02.08Och där har hon alltså nu suttit likt renarna och älgarna, vid sina saltstenar, och tuggat sönder bokmärket…den lilla räven.

Theresé och Sally skjutsade mig till jobbet igår, sedan drog dom vidare upp till mormor/gammelmormor, där dom kikade på gamla kort. Här är ett av dom, som jag kommer ihåg som i…förrgår.

WP_20160322_006Det är min farmor längst ut till vänster, sedan hennes mamma, och jag sitter i knäet på henne (jag var så rädd att hon skulle braka ihop, jag tyckte hon var så liten), hon pratade samiska och jag hade fått lära mig gubben Noa på just samiska och fick sjunga den för henne, till hennes stora förtjusning, i alla fall sa hon det 😀 Sedan storebror Sivert och vår pappa.

Kul med gamla bilder, egentligen skulle jag ha lånat hem några album från mamma och tittat igenom dom. Man vet aldrig vad som kan dyka upp där.
Idag åker Theresé och Sally hem, men innan dess ska vi hinna ut en sväng, till nåt ställe som vi inte bestämt än, så vi ska klura på det. Önskar er alla en trevlig onsdag!

Mera konstigheter

Av , , 5 kommentarer 3

 

Blomman jag visade igår är inte den enda konstiga växten vi har, Nicco fick en kaktus av Birgitta för flera år sedan, den höll sig i skinnet fram till förra sommaren, då vi kommer hem från semestern så hade det helt plötsligt slagit ut en mörklila, luden, stor blomma i formen av en stjärna. Jag blev först rädd i tron att det var ett djur av något slag, jag visste inte ens om att den där kaktusen kunde blomma. Men den var ganska så fin och ovanlig.
 
Detta trodde jag då var den sista blomman vi skulle få se, men i somras gjorde den samma sak, med den skillnaden att den fick en blomknopp, det såg lovande ut under någon vecka och sedan skrumpnade den bara ihop. Det gick ett tag sedan kom nästa knopp, samma visa, den torkade och en tredje gång, sen gav den upp.
 
Den tredje knoppen tog jag lös för att visa Nicco då hon satt vid bordet, jag klämde lite lätt på den för att hon skulle få se att den var torkad…*POFF* lät det då den small sönder och jag hoppade rätt upp. Nu, strax innan jul, kom en ny knopp, häftigt tänkte jag och skyndade mig att fota, tänkte ta ett kort på hela händelseförloppet, men tji fick jag. Ett kort på knoppen har jag men sedan torkade den bort, hmph.
 
Idag kommer gänget från Järlåsa, så det blir nog till att städa lite, en sväng upp på Mariehem ska jag göra, för en kopp kaffe hos mina föräldrar, fast farsan jobbar nog, en titt inne på affären bör jag också ta, då jag behöver tvättmedel till kvällens tvätt. Jag städade lite på toaletten igår och se hur duschdraperiet ser ut då man har katter:
 
Jag vet vem som är den skyldige…Enya, hon är hopplös på att gnaga på saker, är det inte dörrhandtagen (i järn) så är det golvlister, tidningshållare eller plastpåsar, jag har talat om för henne ett antal gånger att hon inte är en get, men hon tycks inte fatta vad jag säger. Nå, nu önskar jag er alla en fin dag!
ps. Det är Nicco som fångat förövaren Enya, på kort ds.
Maria Lundmark Hällsten