Etikett: Eksjö

Terrapäften sa…

Det blev väl både bra och dåliga nyheter igår, hos arbetsterapeuten. Dom sämre, är att denna ska sitta på under 2 månader:

58917132_10157099902801585_4158416215347298304_nOch sedan ska det utvärderas, om det blivit bättre i armbågen. Jag behöver inte ha den 24 timmar om dygnet, men då jag sover och så ofta som jag kan. Det gillar jag inte, men jag ska verkligen gå, all in, på detta, och göra en övning som han visade för att stretcha nerven.

Tummen, var väl en godare nyhet, det är en inflammation i en senknuta, som gör att den inte löper in och ut som den ska, och därför hakar den upp sig så tummen blir låst. Där kommer det att bli en behandling med kortisonspruta som jag får nu på tisdag, och sedan ska tummen vara i absolut stillhet, under 2½-3 veckor.

Men fantastiskt om det funkar, jag var så tvärsäker på att det skulle vara artros, och där kan man ju kanske måsta lära sig leva med smärtan. Nå, vi ser vart det barkar!

Apropå arbetsterapeut, i väntan på min tur, kunde jag inte låta bli att grubbla över stavningen på terapeut…alltså…why??? Prova läs ordet som det stavas, haha… Skulle egentligen ha stavats terrapefft, eller kanske terrapäft, enkelt och lätt sagt :D

Lite som den här, (förlåt alla därnere i Skåne regionen):

40325420_10214904767831729_2889959218599690240_nNu är det frukost på mitt schema, promenad i omgivningarna, och sedan invänta killen som ska ner i källaren och påbörja att bila. Får se om jag och Winstone rymmer fältet, har hört att det kan leva om rätt rejält. Sen kommer B:son hit, han får inkvarteras uppe i Niccos lägenhet.

Avslutar med en kort rolig historia som jag fick från Eksjö Sören, igår, men jag twistar till det och låter könen byta plats, haha, jag menar, varför skulle det inte kunna vara tvärsom :D Ha det gott allihop!

Paret hade varit gifta länge. Hon frågar sin man, vad skulle du göra om jag vann på lotto? Han svarar snabbt, ta hälften och dra! Ok, min kära man, nu råkade jag vinna 12 kronor, så här har du hälften…Hej då!!!
58766105_10157101250871585_4773292843068293120_n

Laddar upp!

Av , , 2 kommentarer 15

Nu förbereder vi oss (innebär en massa kaffedrickande) för Wheels. Vi har ju förmånen att bo, 3 stenkast från Noliafältet, så för vår del innebär det att köra Camaron, en liten liten bit, ställa ut bilen, och sedan kan vi knata hem och käka frukost.

Vi lär ju ta med kaffe och sitta på fältet ett tag, kolla bilar, titta på folk, njuta i solen och kanske slänga några ord med Nicco, som redan är där, på plats.

Jag och Åke tog en sväng igår…för att testa den rutt, dom tycker man ska köra. Jaja, det går ju fint då man bara är 100 bilar, men jag gissar att det inte kommer att vara nån skilland mot tidigare år, ikväll, med kanske 1000 bilar på vägen. Mats Alfredsson stod och fotade och se…vi fastnade på bild :D

19477540_10211666879366541_8750403714285914794_o 19477597_10211666881766601_5092205506295074773_oHem och placerade oss utomhus ett tag, det passerade en hel del fina bilar här utanför (som vanligt), fångade 2 på bild, sedan iddes jag inte mer :D

19553852_10155408957891585_4053285686422363008_n 19620266_10155409107481585_2729177376710792000_oDen övre tillhör Jan Andersson, boende här på slätten, och den undre, om jag inte är helt ute och cyklar, är nog Kalles bil, han bor 2½ stenkast härifrån.

Vi hade inte köpt någon trisslott igår, men fick ändå, oväntat besök. Det stod en Eksjöbo på trappen och Winstone höll på få fnatt, innan dom klivit in genom dörren. Jan A och Ingegerd har Eksjö besök, Gun-Britt och Sören. Och nu hade Janne och Sören lämnat fruarna hemmavid och tagit sig en kvällspromenad.

Nu får ni ha en fin dag, kanske vi ses på fältet, eller så hörs och störs vi imorgon, kan jag tänka!

Nå, det var ju trevligt…

Av , , 4 kommentarer 9

Jag blev uppringd från Eksjö för några dagar sedan. Nyfiket svarade jag och undrade vad Sören kunde ha på hjärtat, jag såg ju att det var han som ringde (vi brukar som inte pratas vid på telefon), och han lät lite förvånad men så sa han, jaha, det är du, ja, jag undrar vad du ville, det var du som ringde.

Ja det är ju inte första gången jag ringer upp någon, Theresé fick ett samtal då vi var på Nydala med hundarna och hon trodde att jag hade stoppat in mobilen i tvättmaskinen, det lät så konstigt.

Min mobil tar en minut på sig för att låsa knapparna, så har man haft igång den och sedan inte har tid att invänta låsningen så kan den alltså få eget liv om knapparna kommer åt på lämpligt ställe.

Nå, det var ju trevligt att prata med Sören en stund, och Theresé ringde ju upp för att höra om jag verkligen tvättat mobilen eller inte. Och se, igår ringde Tina upp och undrade vad jag menade med mitt sms… det var tomt, hahaa…nä, sa jag, om du fått ett sms så var det inte jag utan mobilen.

Sen, kan man ju göra som Tina också, och skicka iväg sms till fel personer. En skrev hon till och skulle skänka bort en slant till… menat till dottern nu, men det var en väninna till henne som fick erbjudandet.

Mig skulle hon bjuda på öl bara så där, men jag tyckte allt att det inte stämde riktigt och visst, det gick en minut så kom nästa sms, det var inte menat till dig…så kan det gå :)

Måndag…ja, vi gillar läget och accepterar att den är här, igen, och lika snabbt kommer fredagen, jag lovar. Önskar er alla en toppendag!

052

 

 

 

Byxvarm blodpudding…

Av , , 2 kommentarer 11

 

Inte blev det mycket gjort igår inte… inget vackert väder heller, så vi var bara hemma. Skrapade varsin dubbeltriss till kaffet men det blev det gamla vanliga… ingen vinst x 2. Åke hade köpt en Harry och vann väl tillbaka insatsen, typ.
Klockan sju dök gänget upp, Ingegerd hade med sig ett ljus som skulle skifta färg men under den tiden dom var här ändrade det sig inte en enda gång, så dom tog tillbaka ljuset och ska reklamera det, och det tycker jag, har man betalat för att det ska göra en sak så är det ju bra om det gör det också.
Vi tog en liten starkare sak till kaffet och utökade sedan, surrade som vanligt om allt möjligt, bland annat blodpudding, kan ni tänka er. Jag råkar ju känna till att en släkting till mig, inga namn nämnda, äter eller åt då han var liten, blodpuddingen rå, som den är. Låter inte speciellt lockande tycker jag men jag vet att man kan göra det, blodpuddingen är ju redan tillagad.
Då berättade ”Kul-Janne”, att en f.d. arbetskompis till honom, värmde upp blodpuddingen på sitt egna lilla sätt, han sprang och hade den i bakfickan så den blev så där lämpligt byxvarm, innan lunchen….hahaha…huvva, nä, jag föredrar nog att steka den, dom få gånger vi faktiskt äter det.
Jan B har opererat ögonen och nu tycker han att synen är perfekt, han har syn som en falk, och med andra ord har han nu fått ett nytt smeknamn…”Falk-Janne”, jojomensan.
Kerstin och ”Falk-Janne” undrade givetvis hur Jan A, kunnat få smeknamnet ”Kul-Janne”, men hade dom nu följt med i och läst bloggen in och ut så hade dom ju vetat vad alla ni resten, redan vet, att Janne vann varenda j-vla kul då vi spelade Chicago, uppe i Malå, och hur… kul, på en skala var det….”Kul-Janne”, jodå, så var det och kommer så att förbli (och NEJ, ”Falk-Janne”, det hade ingenting med Jannes egna kulor att göra), det är bara något du fått för dig, om nu inte Sören får in en fot någonstans och kan bjuda på något nytt, från Eksjö, som vi inte fått höra än, rörandes Jan A… eller Ingegerd… för alla del. Vi väntar med spänning :)
Direkt rapport kan lämnas som kommentar hos mig, japp.
Jo, en sak gjorde vi ju faktiskt, jag letade upp en till stringhylla som vi hade liggandes och Åke satt upp den under den andra hyllan vi har i tv rummet, så nu har vi en dubbelstring där, och då kunde jag inte låta bli att fylla en hylla med lite döskallar, back in business igen, eller vad man ska säga. Nu har dom legat i en kartong i källaren i över 1½ år, och förtjänar lite luftombyte.
Önskar er alla en fin söndag!

Syrebrist på kontoret

 

Vi satt och tog morgonkoppen härute och fick helt plötsligt se något vi inte sett på över ett år, Sören och Gun-Britt kom gåendes med Jan A och Inge-Gerd. Det var lite över ett år sedan sist. Dom hade kört upp från Eksjö under natten och hade nästan precis kommit hit.
Sören tyckte att det ar längesedan jag skrev något roligt så han berättade en rolig historia så jag skulle ha nåt att lägga ut, men jag är inte så bra på roliga historier, dom blir oftast mycket roligare då någon annan berättar dom, så Sören…jag lämnar den dithän, men man vet aldrig, rätt var det är så poppar den upp, men i liten ändrad tappning :-)
Åke städade ur ”gammbussen” igår, gräset klipptes, vi handlade mat för att fylla ut tom hålen i kylskåpet, blommor vattnades och vi satte upp vindskydden på buss altanen, jag rensade runt fågelbadet, det rengjordes och en liten check av kommande smultron klämde jag också in, och ja, dom finns där, samt sist men inte minst, en rockad gjordes av bussar och bilar.
Nicco har förbjudit mig att peta på jordgubbsplantan som hängt med oss på semestern, hon tror av någon outgrundlig att jag ska peta lös alla jordgubbar om jag kommer i närheten, det har jag inte gjort och vi har till och med fått smaka på varsin gubbe, god och söt, men tyvärr…en gubbe förolyckades vid hemfärden då plantan stod på bussgolvet och jag skulle kliva upp från stolen så hamnade givetvis den under skon…= platt gubbe.
Kalle, en husägare en bit härifrån, boendes närmare Lundalogén, stannade utanför staketet igår och pratade en stund. Han stod, precis som vi gjort många gånger och begrundade bygget härutanför. Funderade och kollade, gick en bit och kom tillbaka, sedan undrade även han, om dom lider av syrebrist på kontoret där vägplaneringen summeras ihop och bestäms. Han tog orden ur våra munnar.
Ta bara ett av alla misstag, hur kan man, och detta har jag skrivit om för längesedan, lägga övergångsställen i direkt anknytning till rondellerna, och i just denna rondell, utanför oss, har man dessutom lagt till en busshållplats, en på ena sidan, någon meter från övergångsstället som ligger någon meter från rondellen, och den andra en liten bit längre ner, detta borde ju varenda levande människa begripa, kommer att orsaka stopp i rondellen med jämna mellanrum.
Våran infart har dom flyttat så den ligger en meter snett utanför själva grindstolparna, så dom hade nog vajs på mätinstrumenten då kantstenarna lades, och sedan har vi ju detta med övergångsstället som tydligen ska in på våran in och utfart. *Suck*
Åke berättade ju förut att för längesedan var det ett övergångsställe härutanför, då hade Åkes föräldrar en dubbelt så bred infart, precis som vi nu ska fixa, men dom hade dessutom en stolpe, exakt mitt i infarten, den stolpen blev knockad inte bara en gång. När folk som varit här och hälsat på, skulle backa ut så missade dom att det stod en stolpe där. Elsie, svärmora, vinkade förtvivlat till besökarna för att göra dom uppmärksammade på det kommande stoppet, och dom som åkte härifrån trodde att hon vinkade ett glatt farväl, och vinkade tillbaka…*Pang* så hade dom stolpen i arslet på bilen.
Jaja, det får bli som det blir, och än är det ju inte färdigt. Åke är på jobbet, semestern är slut, själv börjar jag jobba först på onsdag, eftersom jag jobbade helgen innan min semester. Får se vad man hittar på idag, om ens någonting, kan ju vara skönt att ha en oskriven dag. Önskar er alla en fin dag!

Fy för Ica banken

Av , , 4 kommentarer 8

 

Ica banken kan verkligen dra något gammalt över sig, och hade jag haft kamera sladden, upphittad, så hade det här…suttit ett kort på vårt sönderklippta ica/mastercard kort. Det var/är nämligen så här.
 
Jag ringde till dom för ca två veckor sedan och efterlyste fakturan. Jag talade om att vi flyttat och att dom kanske inte fått vår nya adress osv. Fick till svar att dom var försenade med deras utskick så vi var inte ensamma om att inte ha fått faktura samt buffé tidningen.
 
Sen glömmer jag ju givetvis bort det där, tycker väl att det nu ligger an på dom att skicka ut fakturan om dom nu vill ha några pengar. Igår kom den, inte buffé tidningen, men väl en faktura på 162:- som var obetald samt 50:- i påminnelseavgift…med våran nya adress på kuvertet.
 
Jag känner en viss irritation, men greppar luren och sätter mig väl tillrätta i fåtöljen, medveten om att detta kommer att ta tid, innan dom svarar. Får först en massa alternativ att välja mellan, bland annat ett, där dom efterfrågar en kod, men om man inte har den så trycker man på fyrkant, vilket jag gör.
 
20 minuter senare är jag framme. Börjar med att säga att jag knappat in min man Åkes, personnummer eftersom kortet står på honom, men att det spelar väl ingen roll, när jag bara vill fråga av vilken anledning vi ska måsta betala en påminnelse då jag ringt till dom och uppgett vår nya adress etc.
 
Ja, men om ni inte har beställt eftersändning så kommer den ju inte fram, nä, den kommer tillbaka till avsändaren svarar jag innan hon hunnit klart, och jag har uppgett vår nya adress. Jamen vi uppdaterar en gång i veckan…mm säger jag, jag ringde till er för två veckor sedan.
 
Jamen vi skickar ut grejerna den 20 varje månad…aha, men sa hon inte alldeles nyss att det uppdaterades en gång i veckan. Jag känner verkligen hur jag kokar.
 
Nu säger hon att jag ska sätta mig i telefonkö igen och knappa in koden. HALLÅ, säger jag, det vet du ju att jag inte har någon kod, det fick jag ju för f-n knappa in då jag ringde. Jaha, men då får du be din man att han letar fram en faktura och koden (han vet säkert vart en sådan finns, han har aldrig betalat en räknig på 27 år så…) Ähh säger jag, då vill jag veta hur mycket vi är skyldiga så ska jag betala bort skiten så är vi av med den.
 
Nämen det kan jag inte göra, då måste Åke ringa in hit…och där exploderar jag. Du, säger jag, det där är skitsnack och det vet du också. Jag kan hämta hit grannen och han kan säga att han heter Åke, inti f-n vet du om det är det eller inte. Sen drämmer jag ner telefon luren så hårt jag kan och tyvärr, omogen som jag är, så hoppas jag att det kändes också. Sen gjorde jag en förenklad inloggning på ica banken, kollade upp siffrorna, loggade in på Nordea, tog dom gamla uppgifterna och betalade av alltihop, och nu har jag klippt kortet. Ska skicka det till dom med en hälsning från familjen Lundmark/Hällsten och tacka för ingenting.
 
Nå, det var det om en bank med urusel service och knäppa, idiotiska system, där man tydligen kan legitimera sig genom att säga i telefonluren, vem man är. Jag hade ju klarat mig om jag sagt att Åke var hemma, lagt undan luren en sekund, låtsas ropa efter honom, harklat mig och förställt rösten lite lätt… skrattretande!
 
Jag hade ju lunch gäster igår, Fred, Birgitta, Kerstin, Jan A och Ingegerd. Vi satt ute i solen och grillade korv, drack kaffe och surrade, tjopp så hade tre timmar passerat, men det är väl så då man har roligt. Tiden springer iväg. Själv satt jag ute i två timmar till, det var ju helt otroligt fint väder, och hade till och med blivit tillsagd att det fina vädret skulle vara över från och med idag, men det ser ju inte ut att stämma. Fast det vet man ju sen tidigare, mycket kan hända på en timme eller två, det kan vara snabba kast mellan fint molnfritt väder och kyla, regntunga moln och blåst. Nere i Eksjö, hade dom enligt säkra källor, 25 grader igår…nån ska alltid vara värst :-)
 
Idag ska jag skjutsa ut Nicco på flyget, vid halvtolv tiden, ska bli roligt att höra vad hon tyckte om själva flygturen sedan. Och sen ska jag bara göra vad som faller mig in…tror jag. Ni får ha en fin onsdag, det ska vi ha.

En kamp på liv och död

Av , , 1 kommentar 3

 

Göta kanal fyller 200 år, vilket jag blev varse första gången då vi var på väg till Eksjö, från High Chaparral:
 
Vi hade, av någon helt, outgrundlig anledning, tagit fel väg, fråga mig inte hur, men vi åkte efter E4:an, trodde vi. Åke sa vid något tillfälle att det var väldigt lite trafik efter E4:an, och inte bara det, vägen såg onormalt smal ut. Tills vi passerade en liten by som faktiskt fanns med på våran oslöga karta, då insåg jag att vi åkte en parallell väg till E4:an, och vi var på väg åt rätt håll men med detta vägval så blev allting en smärre omväg.
 
Vi kom ju fram till slut, och Eksjö ska ju vara en jättefin stad men vi hann inte uppleva så mycket av den då klockan var mycket och laddningen på bussen inte fungerade, så, vi får se, det kan komma fler gånger.
 
Gun-Britt, vars syster som heter Ingegerd och som bor här på våran gård, är gift med Sören, och det är dom som bor i Eksjö. När vi var där och hälsade på dom för några veckor sedan så berättade han om en liten fisketur, som han och en kompis gjorde för x antal år sedan. Nu får du rätta mig om jag har fel, Sören, men jag tycks komma ihåg att dom var i fjälltrakterna för att hjälpa till att bygga en stuga, en av kvällarna skulle det fiskas och dom åkte ut på ett ställe, vid en älv där det tydligen redan fanns en hel hög med ambitiösa fiskare.
 
Dom var utrustade upp till midjan, med ni vet såna där stövlar som älvsfiskarna använder för att slippa blöta ner sig. Ja, inte Sören, utan dom andra fiskarna. Sören hade vanliga stövlar som knappt nådde upp över vaden.
 
Han gjorde några kast och fick helt plötsligt napp…det var inte en liten firre heller, som bara var att hala in, nä nu började en kamp på liv och död. Fisken ville inte ge sig och inte Sören heller som nu stod ute i älven med vatten långt upp över stövelskaften, ja till och med upp över midjan. Han såg i ögonvrån hur dom andra fiskegubbarna stirrade på honom och säkerligen undrade dom vad han hade för monster på kroken.
 
Efter en segdragen kamp så vann Sören, han halade in den minsta fisken som skådats på åratal, tydligen hade den fastnat bakom ett stenskravel i älven, därav den svettiga kampen, och vad nu dom andra fiskarna tänkte, förtäljer inte historien, men rolig var den.
 
Nu ska jag göra mig klar för morgonpromenaden, det får bli Umestan idag också. Ha en fin dag, allihop!

Lärorik dag

Av , , 1 kommentar 3

 

Gjorde lite småfix igår på förmiddagen, jag fick lunch främmande, min kusin André från Malå kom hit, han ska eventuellt jobba i Umeå under fem veckor. Han frågade om jag hört talas om förödelsen uppe i stugan, bastuflotten har nämligen sjunkit, med hus och allt på, ja förutom bryggan som låg bakom bastuflotten. Det lät ju nästan som om det hade kunnat vara min och Åkes flotte, då hade vi förstått varför den gått under :-)
 
Klockan ett så åkte jag, Britt, Margareta och Eleonor ut till Kerstin och Janne i Åheden och drack kaffe. Det var lika fint där som tidigare:
 
Här ska ni också få en liten titt på insidan av stugan:
 
Den här flaskan tyckte alla såg rolig ut:
 
Texten som står på flaskan lyder: Högvatten, Medel lågt, Lågvatten, och slutligen Torrlagt
 
På uthuset har Janne en termometer från kafferosteriet Guldblomman, som låg nere vid älvskanten här i Umeå, någon gång under 50 talet, har ni hört talas om det? Inte jag i alla fall, det enda jag hittat på nätet om Guldblomman var följande text: Denne Jacobsson som var mera känd som
Gam-Jacke var en handelsman i från Umeå, antagligen en grossiströrelse. Han
ägde dessutom ett kafferosteri där Guldblomman tillverkades.
 
Jojo, där ser man, det är som jag säger, man lär sig något nytt varje dag.
 
Nu är Ingegerds syster Gunbritt och hennes man Sören på väg hem till Eksjö, vi önskar dom en trevlig resa hem och hoppas att deras 33 graders värme består, Sören som nu mådde lite dåligt över att ha missat det då dom var här. Fast själv tycker jag bara att värmen är ok, så länge man inte behöver röra på sig så mycket. Ps. kom ihåg, om du får sladd, frikoppla och styr i vägens riktining ds.
 
Och med dom orden så önskar jag er alla en trevlig dag, varmt eller ej!