Etikett: elever

Gjorde nåt jag aldrig trott!

Av , , Bli först att kommentera 16

Gjorde nåt jag inte trodde att jag skulle göra för cirka 1½  vecka sedan. Det var i samband med den lilla kaffedejten jag hade med min gamla klasskompis Annica och hennes föräldrar, som tanken väcktes.

Det var ju givetvis prat om gamla tider och minnen. Jag hade bland annat med mig bilder från den där klassresan vi gjorde i 6:an, och med på en av dom bilderna, var vår dåvarande lärare.

Vi spånade lite om hur gammal han kunde vara idag, hur vi hade varit som elever, och åtminstone jag, tyckte nog att jag inte tillhörde den där snälla, fogliga skaran av barn. Jag var säkert uppstudsig och gjorde som jag själv ville…stackars lärare!

f476f14615372f80ef07d34ec917246e--minions--minions-quotesMåste vara ett rätt så otacksamt yrke, till stor del, men även givande på andra sätt, att få lära ut det man själv kan, och kanske få följa en elev många år, innan dom går vidare i sina liv, och sedan veta att man varit en del av den resan.

Så jag tog helt sonika, och satte mig ner och skrev ett brev till den läraren. Inte för att be om ursäkt, vi var ju ändå barn, men mer för att säga att alla lärare, sätter sina avtryck, även han, och att jag ville att han skulle veta det. Han gjorde garanterat vad han kunde med dom medel han hade, för att vi skulle ha bra dagar. Och jag skickade även med ett kort på honom.

I måndags ringde min mobil, ett annat mobilnummer, hade först tänkt strunta i att svara, är ju oftast säljare på andra sidan luren, men så gjorde jag det ändå. Och det var då läraren som ringde.

54515057_10156989656596585_184302355250937856_nVad förvånad jag blir, sa jag till honom, att du ringer! Förvånad, sa han, då ska du veta vem som blev förvånad, då jag gick igenom brevlådan och hittar ett brev…ett riktigt brev, med porto och handskriven adress, det händer ju aldrig, numer.

Och vi pratade bort en stund, hur livet ser ut idag, vad vi gör, vart vi bor, lite kul faktiskt att vi bor nästan på samma område, han på Rödäng och vi här, på Västerslätt. Hade jag ingen aning om. Han har bott där sedan 70 talet, och vi här på slätten sedan början av 90, och vi har aldrig stött på varandra. Eller ja, det beror sig lite på, vet ju inte om jag skulle känna igen honom, förstås :D

Han sa att jag skrivit att han förmodligen inte skulle veta vem jag var, men du, sa han, jag vet alldeles bestämt, vem du är. Och då tog han upp det där skidminnet från Ammarnäs, jag med längdskidorna utför slalombacken. Du föll och du reste dig och du föll igen, sa han. Till slut trodde han att han skulle måsta ta mig på ryggen ner, men nej, sa han, du klev upp efter varje fall och skrattade, och fortsatte. Ner kom du och såg ut som en snöboll, hahaa…ja, det kommer ju till och med jag ihåg :D

201539842402451107646wx1015hy569Bild från pinterrest.se

Er klass sa han, var ju helt uppåt väggarna. Och ja, tänk, det kommer jag också ihåg. Många av oss som säkert skulle ha behövt säras på, och kanske haft tid att gå iväg med nån annan lärare. Men det var säkert precis som nu, dåligt med resurser och vart man ska lägga pengarna. Nå, jag avslutade brevet med att jag haft ett bra liv, så här långt och att jag hoppades att han haft detsamma.

Och nu avslutar jag detta inlägg på nåt jag gillar, Läkerol, salty caramel… och vad, en likör, Råstoff, även den, med samma smak, hm, oprövad men säkert god, och den lille krigaren, söt som en karamell, stark som en krigare men osaltad.

53615502_10156989560616585_1275996502598090752_nHa en fin dag, allihop!

Ukulele till kaffet

Av , , 2 kommentarer 13

Jag fick ett trevligt sms igår morse, efter jag lagt ut inlägget…det var Helena som läst att jag hade ärende på NUS och då jag ändå var åt det hållet så undrade hon om jag ville hålla henne sällskap över en morgonkaffe. Och jag brukar inte vara svårövertalad :D

Började gå ut med Winstone, lämnade honom uppe hos Nicco (som var ledig igår, hon var en av tre elever som redan gjort bort gårdagens jobb på skolan och därför fick vara hemma). Hämtade och lämnade mamma, och sedan kaffe och en nice pratstund, med en annan mamma och en busig och underfundig son :D

Väl hemma igen så snabbtvättade jag Camaron, frågade om Nicco skulle haka på till Avion, för en lunch och sko inköp till Åke. Det ville hon, så Winstone fick en prommis till innan vi drog. Finas kondis finns på två ställen därinne, vi valde övervåningen och fick oss en caesarsallad:

2016-06-03 13.20.42Skor hittades och lite annat smått och gott! Hann ut till bilen och upp på E4:an så ringde mamma igen, nu för hämtning. Hem och lämna Nicco, byta bil och ut igen.

Grillade till middag men satt inne, man höll på vara less på blåsten, och det är inte så trevligt att äta med hår i munnen. Jag gick över på Hp:s (Ica Nära), för lite kompletteringar, och då jag kom tillbaka var det kaffe uppe på Niccos balkong, inte skivor till kaffet, men hon spelade lite ukulele istället:

2016-06-03 19.37.22Sedvanligt tv tittande och surfande på nätet, så var den fredagen förbi. Borstade Winstone och tänker ta honom en vända till idag, samt, tvätta honom. Har en ide om att kunna göra det utomhus, huvudsaken är ju att det är varmt ute och kanske lite blåst, så torkar han fort.

Jag la borsten på pallen i köket och snabbt som tusan var Enya där, hon gillar borstar:

2016-06-03 21.21.42Jag har köpt en typ av nagelborste, som jag tänkt sätta fast på något bordsben, såg nämligen detta på FB, och den katten älskade tilltaget, jag kan tänka mig att Enya, också skulle göra det. Pälsvårds-station…typ!

Hoppas på en fin dag, för er allihop!
2016-06-03 08.18.08

Om ledordet är rättvisa, så…

Livet är ju aldrig rättvist, det vet vi ju, allihop, men då man står och pratar om, och låter rättvisa vara ett ledord och något man tycks stå för, men inte håller, då är det inte juste.


Rektorn för Liljaskolan, vill att alla ska gå på skolan med samma förutsättningar, det ska vara lika, för alla, och dom ska ha tillgång till likvärdiga saker, men…så är det uppenbarligen inte, där Nicco går, på fordons mek.

Dom får sämre grejer, av den anledningen att det är mer smuts därnere, mm, kanske inte så konstigt, om man håller på med bilar och motorer på dagarna. Då kanske man inte ska välja att ställa dit en soffa i vit klädsel, till exempel, den är inte vit, speciellt länge. Dessutom kan man påpeka, att soffan, redan var begagnad.
Igår  hämtade dom en annan soffa, den enda dom har, för att slänga bort den. Dom som nu satt på soffan, ifrågasatte, vad dom nu skulle få ha att sitta på, då hämtades det in en träbänk.

Det har funnits kaffebrygg och andra saker som försvunnit, men aldrig ersatts, varför? Och framförallt, varför ska dom ”bättre” sakerna finnas på ”storskolan”, som Nicco sa, Liljaskolan, kommer väl för evigt att förknippas med just fordon, och visst, det finns andra linjer att välja på, idag, men vad hände med ”lika för alla” tänket.

Vill man ha in fler elever, så vill man väl också kunna visa upp fräscha lokaler, bra och uppdaterade möbler och annat, detta är ju också en arbetsplats, för lärare, och för eleverna som ska vara där hela dagar, är det jätteviktigt att ha trivsamt runt omkring sig. Vem jobbar i sunkig miljö och känner stor entusiasm över att gå till jobbet, om det bara är gammalt och slitet. Då skulle nog jag söka mig någon annanstans.

2016-02-29 16.16.09Så, nog om detta och över till något annat. Kolla här vad man kan tycka olika, om en specifik dag:

10394841_1539712109661266_6963160458479425630_n 12803162_750201828444478_3391876059886995074_nHaha…så är det, och så kommer det att förbli, så länge vi har skottdagar :D

Idag ska jag och Nicco, testa IKEA, ryktena säger dock att det är mycket folk där, svårt att hitta parkering, och man kan få köa i 45 minuter för att få sig en lunch, där. Nåja, jag tänker inte äta på IKEA, det är överskattat, men en plats att ställa bilen på, vore inte så dumt.
Nu iväg och träna, så var det bortgjort, och sedan kommer nog dagen att rulla på. Ha det gott, allihop!

Lååång start sträcka

Av , , Bli först att kommentera 13

Detta står att läsa skolverket
”PRESSMEDDELANDE 2016-02-12
För barn mellan ett och tre år är riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn. Skolverkets nya riktmärken för barngrupper ska tillsammans med nytt stödmaterial bidra till att kommuner och fristående förskolor kan skapa en bra förskola för barnen.” Slutcitat
Precis som om dom idag, kommit på att det är obra med för stora barngrupper, och nu, tänker dom gör nåt åt saken.
2004, gick jag med i något som hette föräldraföreningen, vi hade kontinuerliga möten med skolpolitikerna om att få igenom, mindre barngrupper. Men det var knappt, dom lyssnade, lovade men det var inte så mycket som hände.
Oktober 2009 fick jag ett mejl, här är lite ur det:
”Vi som varit engagerade i föreningen känner oss nöjda med det arbete som vi har gjort under dessa år, vi har varit pådrivande i frågor som gäller att förbättra våra barns vistelse på förskolan och fått gensvar från För- och grundskolenämnden. Det har inte alltid varit lätt och vissa frågor har vi fått kämpa hårt för, som bland annat målet om 15 barn/ avdelning. Detta mål är inte ännu nått men att målet finns känner vi ändå är en vinst.

På årsmötet i våras beslutades det slutgiltigt att föreningen lägger ner eftersom det inte finns tillräckligt många som är villiga att fortsätta arbetet. De flesta av oss som drivit och varit engagerade känner att det finns mer att jobba för men vi känner att vi gjort vårt eftersom våra barn har slutat i förskolan eller bara har något år kvar och därmed har det inte funnits några som varit beredd att driva föreningen vidare.

Vi säger därmed tack för oss och hoppas att föräldrar oberoende om det finns en förening eller inte ska fortsätta att bevaka och engagera sig i förskolans verksamhet.”

 

Och det var slutet på den föreningen och det arbetet. Nu säger jag inte att vi lade grunden för detta, nya beslut, men att tankarna fanns redan då, och varför skulle det måsta dröja så här länge innan något gjordes åt saken.
Precis lika snopen blir jag då dom igår, talade om en skola i Sverige, där det är förbjudet med mobiltelefon i klassrummet, och att dom flesta tycker det är bra. Men jisses, är det någon överhuvudtaget, som kan säga motsatsen???
Snacka om dravel, visst kan eleverna vara utan mobil, under lektionerna, vart är annars koncentrationen, och vad lär dom sig.
På nåt sätt tänker jag, att om saker som bestäms, tar så här lång tid att driva igenom, så är det stora fel och brister, överallt, och det måste också vara en stor bidragande del, till varför det ser ut som det gör, idag, tyvärr. Och här menar jag skolorna, ungdomarna, och vart allting barkar.
Hade det varit mindre grupper, från början, så hade lärare sett alla barn, dom hade haft det mer lätt arbetat, och alla hade tjänat på det i längden. Dessa dröjsmål har ju blivit på bekostnad av våra barn. Men visst, bra att det då nu, händer något, tack för det…televerket!!!
Hoppas på en bra dag, för er alla!

ps. Kul att man kan sära på styckena i texten…(ironi), nåt är fel på denna sida, jag kan redigera, men det sparas inte som jag vill, sorry, men jag kan inte göra nåt åt det. Bara så ni vet ds.

Filbryta… med sting

Av , , Bli först att kommentera 9

Efter jag varit hos Tina igår åkte jag ut på MIO, Mariedal, och skulle se om dom hade nåt för 600 kronor som jag kunde tänkas vilja ha och bara betala 300 för, men nä, eller jo, egentligen, jag såg en jätte cool lampa, svart och vit, fast den gick på 595:- och för att få det där lilla extra, så skulle man köpa till en sån där tygklädd sladd, för typ 350:-, och då kände jag att det blev mer än vad jag tänkt mig och en lampa är dessutom inget vi behöver…så jag hejdade mig.

Tydligen är det ingen här som är intresserad av den där rabattkupongen, där man får 300:- i rabatt om man handlar för 600? Ingen har då hört av sig, och till er som missat det, så har jag en sån kupong som jag ger bort om ni vill ha, känns dumt att kasta bort den, den gäller bara till på måndag. Så feel free att mejla mig: m_hallsten@hotmail.com eller lämna en kommentar här.

Vi åkte upp på Gamlia med en termos kaffe på kvällen, alla sa att det såg ut att vara mer folk än vanligt, men det beror väl på vädret och att det kanske var sista träffen för i år, jag vet inte, men många sa det. Här var ju nåt att gömma luftfiltret under:

001 002 003 004 005

När vi så går där och strosar runt, är det en man som ropar, jag vänder mig om och han säger nåt så jag går tillbaka… ehhh, jag tror att jag känner den där mannen, säger han och pekar på Åke. Aha, sa jag,  Åke menar du, och jag ropar till honom.

Åke skärskådar mannen ett ögonblick, känner du igen mig, säger mannen…jo, visst är det slöjdläraren…magister Ren. Och det var det. Åke hade honom i träslöjd för 40 år sedan, jag tycker det är så otroligt att en lärare kan känna igen en elev så där, med tanke på hur många elever han måste ha hunnit haft.

Är det bra eller dåligt, månntro? Känner dom igen eleverna för nåt bus dom hittat på eller är det för att dom var duktiga på nåt sätt, eller är lärare ett speciellt släkte som tar igen folk, hur som haver, vem man än må vara?

Ja han påstod då i alla fall att Åke varit en snäll och duktig elev, så det lät ju fint. Han stod där länge och pratade om bilar, motorcyklar och elever, det fanns ju några fler där på Gamlia som han tog igen på utseendet.

Sen gick vi uppför backen och placerade oss framför Buicken där vi plockade fram termosen och avnjöt en kopp kaffe. Åkes ”chef” Kurt, fick sig en kopp och även Brällas bror Peter som gick förbi. Fjuppe stannade av och började prata om någon historia som gått om någon som hade rört ihop en bryta i en navkapsel.

Och den historien visste Åke mycket väl vart den kom ifrån. Det var Tex som berättat den och den var självupplevd, dessutom. Han hade varit uppe i Vilhelmina och suttit där på någon camping och fått så fruktansvärt ont i magen. Han blev till slut liggandes där och ojade sig.

Då hade det kommit fram en kille, som sa att en filbryta, skulle nog råda bot på det onda. Fil sa Tex, jamen det finns ju ingen tallrik här. Killen hade så gått bort och knackat lös en navkapsel från en bil, slagit upp fil i den och hällde på lika mycket ren sprit, så vispade han runt det där och frågade om Tex ville ha lite, för sitt magonda.

Tex blev inte bättre i magen av att titta ner i den så kallade tallriken där det blivit svarta ränder efter skiten i navkapseln, så han tackade nej och killen fick själv käka upp sitt fil. Det slutade med en ambulansfärd för Tex del, han hade brusten blindtarm och på den hade nog ingen filbryta i världen, hjälpt. Så det var därifrån den storyn kom.

Önskar er alla en bra torsdag!

Efterfest här hemma…

Av , , 2 kommentarer 14

 

Igår var det efterfest här hemma… eller nja, grillning i alla fall, Monica, Björn, Fred, Birgitta, ”Kul-Janne” och Ingegerd, joinade oss till en lunch grillning, och efter det blev det en kaffe. Vi hade ju tur med vädret, även om det kändes kallt ett tag och såg ut att kunna bli regn, men så ändrade sig hela scenariot tvärt, och solen kom fram igen.
Vi pratade återigen om barnen idag, och hur allt förändrats. Jag tror att som det ser ut idag, med datorer, mobiler och tv spel, det har gjort många fantasilösa. Och det togs upp som exempel att det redan på förskolan, finns färdiga rum med olika aktiviteter, men även där är det ju redan förutbestämt, går du in här så målar du, härinne är det läsning osv.
Och själv kunde man roa sig med ett gäng pinnar, gräs av olika sorter, kottar och stenar. Lillebror Lars hade byggt vägar och allt möjligt i en grushög utanför storstugan, där smällde han ett öres och förstörde vägarna men som han sedan byggde upp igen.
Fast som vanligt, man kan inte säga genomgående att allt var bättre förr, det fanns nog mycket som var galet, redan då också.
Jag och Nicco åkte förbi hennes träslöjdslärarfe i fredags, jag hade köpt en whiskeyflaska och lite choklad åt honom, för allt det han gör och ställer upp på. Han hade också mycket vettiga teorier om elever och hur dom fungerar, dom, skolan, måste sluta försöka få alla att passa in i en och samma mall, det funkar inte. Precis som det är med uppfostran av barn, det finns inte en sak som passar alla, dom är och fungerar på olika sätt och tar till sig saker olika, så är det bara.
Jag och mamma åkte på Coop och handladepå eftermiddagen, sedan ringde Theresé och informerade om hur dom lagt upp sin vistelse här, till midsommar och veckan därefter. Nu är sommar och semester inte långt borta, härligt! Och nu har jag inte tid att sitta här längre, ska ju iväg och jobba. Ha det fint, allihop!