Etikett: eljest

Vill du ha en sandlåda i ögat?

Av , , Bli först att kommentera 14

Har haft en natt utan riktig sömn och jag är så tacksam att dessa nätter, enbart infaller, kanske 2 gånger under ett år. Jag förstår ju dom som alltid har problem med sömn, vilket helsicke dom går igenom.

Däremot kan jag lokalisera mina problem, och det är då jag numero ett, lägger ifrån mig tidningen eller boken, innan jag är tillräckligt trött. Numero två, funderar way too much, och dividerar med mig själv, hur ska jag göra då, kan man säga så här, vad hände med det…blablabla.

Så somnar man till sist, och vaknar, tittar på klockan, hoppas att den ska vara halv sju, men nej, den står på 3.14…med andra ord PI, tänker jag och funderar en stund på dom siffrorna, fortsätter dividera med dom tankar jag hade innan jag äntligen somnade, usch, vad trist, då hjärnan inte bara kan lägga ner, en stund.

piBild kommer HÄRIFRÅN

Och sedan ringer då larmet 6.30 och man har en hel sandlåda i ögonen, nå, som sagt var, det är tur att det är långt mellan gångerna.

Jag ska strax iväg och träna, annars hade jag aldrig stigit upp den här tiden, ska ju hinna med lite saker innan jobbet också.

Det finns en liten butik, inne på Avion, som heter Eljest, dom har lite små roliga prylar därinne, inte så många, men några guldkorn. Vad sägs om denna tavla:
2016-03-23 13.31.01Och med dom orden, kom jag ihåg ett annat talesätt: He som hänn, he hänn henna, alternativt, hänn he nanting så hänn he hänna :D Tror till och med att jag såg denna text på en dekal, i bakrutan på en bil, för många, många år sedan, men jag ska inte svära på det.

I övrigt på västfronten, intet nytt. Eller ja, snön på gården har sjunkit undan ganska rejält, syrenbusken måste klippas, märkte det då jag hängde upp påskpyntet, jag nådde inte så långt upp, och senare idag eller ikväll, kommer Nicco hem från påskfirande i Lycksele.

Näpp, nu har jag inte tid att sitta här längre, önskar er alla en fin tisdag!

Om ni vill vara lite eljest

Av , , 4 kommentarer 8

 

Niccos kille, Rickard, åt middag med oss igår och vi började prata om gipsade ben och armar (fråga mig inte hur vi kom in på det). Och givtevis kom vi ju ihåg då Nicco brutit benet i foten, för andra gången, men inte samma fot. Nu vet jag att jag skrivit om detta förut, men det kanske inte alla har läst eller kommer ihåg.
Nå, vi var i alla fall uppe på akuten, Nicco hade blivit placerad i rullstol med hennes mamma Maria, som 1:e rullstolsförare. Jag kommer inte ihåg om hon då fått en gipsskena på benet, eller så var det innan dess.
Vi skulle i alla fall ut från en korridor där en massa läkare sitter, och in i väntrummet igen, och där mina vänner, satt minst tjugo pers, alla med sina anleten riktade mot dörren där vi skulle ut.
Maria (dvs jag) tryckte på dörröppnaren, och försök nu själva hålla i en kexchoklad och burk med läsk samtidigt som du ska manövrera rullstolen och dörr eländet åker in åt andra hållet, med andra ord helt oväntat, och givetvis smäller dörren upp på rullstolen där det stackars offret satt för jag hann inte få bort hela henne dessutom kläms rullstolen fast mellan dörren och väggen. Hahaha… detta tillhörde en av dom gångerna jag skrattade så tårarna rann och inte kunde jag sedan se vart vi gick. Jag undrar vad folket där i väntrummet tänkte… kanske, vilken tur att den där människan inte har detta som yrke :)
Men då visste dom inte, precis som jag inte heller visste då, att det är precis vad jag gör idag. Styr runt på en rullstol. Men nu har jag ju lärt mig att ALLTID kolla åt vilket håll dörrar öppnas, innan jag trycker på någon knapp.
Men min chef har inte varit besparad mina missatag heller, hon har ju ibland en elrullstol och det är stort otympligt åbäke. När vi assistenter kör den så fungerar den som en självgående gräsklippare, ungefär. Man håller ner ett handtag och den åker framåt, och drar upp handtaget för att backa.
Nu vet ni ju alla hur det ser ut inne på en vanlig matvarubutik, inte har du världens största utrymme mellan hyllorna, och att sno den där stolen gör man inte på en femöring. Jag fick fast handtaget i dipmix stället och där spann vi sedan loss på golvet innan vi var fria igen, ja ni, det är inte lätt alla gånger. Men för all del, ni skulle få prova på själv detta med att styra runt en rullstol… det kan ni göra om ni vill vara lite eljest. Se Theresé, där fick jag med ordet eljest :) Moahaha…
Vi berättade dessa episoder för Rickard igår och det gav exakt samma effekt som då det hände, jag skrattade så jag började grina, även Nicco hade svårt att hålla igen.
Nä, nu ska jag ha frukost, ska vara på ett möte halvnio och det börjar ju på dra ihop sig. Ha en fin dag, allihop!