Etikett: Erland

Överambitiös infomation

Nu är man snart uppbokad alla lediga dagar och helger fram till semestern, ja jösses, det ramlar in saker hela tiden. Jag panik bokade en hotell natt i Övik, för jag och Åke, och det var i sista minuten.

Vi fick nämligen en hotellnatt med frukost, i present av Theresé och Anders, ifjol, och den där har ju legat i skåpet i väntan på en bra helg. Vi hade planer på Lycksele, och om dom skulle ha nåt uppträdande så kunde man ha tagit övervattningen i samband med nåt sånt, men det vi var sugen på, var redan fullbokat den dagen jag fick veta att det skulle vara, så lappen fick ligga kvar i skåpet…glömmas bort, kommas ihåg.

Och nu insåg jag att det var dags att kolla hur länge det var kvar innan man måste använda den…17/6, så därför blev det lite bråttom. Nu tänker jag att det ändå blev jättebra. Mycket som ska hända i juni och det kan bli härligt att bara få komma bort, inte bry sig, äta gott och sova borta, ha frukosten serverad…bara så där 😀

18359360_10155247786316585_1434742221929712047_oJag joinade mamma, Karin och Erland (min gamla klasskompis föräldrar) på MIO möbler igår. Dom hade ju nåt jippo efter ombyggnationerna. Jamen det såg bra ut där, inte för att jag köpte nåt men det behöver man ju inte göra bara för att man kolla på saker. Kan vara roligt att bara kika på alla fina saker.

Mitt i alltihop satt en skylt, med ett litet suspekt meddelande, hm…ja, kolla här:

18341727_10155245026601585_394138647972202054_nDet var ju informativt 😀

Sen bjöd mamma mig på en lunchmacka inne på Victoria innan jag skjutsade hem dom.

Så kommer vi in på gårdagens triss, vi satt alltså med 10 lotter, jag skrapade in hela 60 kronor, och det skramlade till ordentligt i kassan…nä, nu överdrev jag lite, minsann. Jaja, fast det är ju löjligt att kalla det vinst, vi snabbräknade och kom fram till att vi betalat 2160 kronor i lotter, och vunnit så vi fick kunde köpa en 6 bitars smörgåstårta, och kvar hade vi då min vinst, 60:- samt 120 spänn, hm…

Fast å andra sidan, vi skrapar lotter för nöjes skull, inte för att man egentligen tror att man ska dra in högvinsten, men det kan ju hända, vem vet…och har man inga lotter, så kan man då absolut inte vinna, det är sanningen i ett nötskal 😀

Näpp, nu håller det på dra ihop sig till morgon promenad och jag kikar ut genom fönstret och ser att det börjat snöa…igen…ur led är tiden!

Önskar er alla en fin fredag, i vilket fall som helst!
18341711_10155242295351585_1287744247843210661_n

Orik eller rik…

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag åkte till mamma igår och drack kaffe, hon hade även bjudit in Karin och Erland, föräldrar till en gammal klasskompis till mig. Vi satt ute på den inglasade balkongen och surrade bort, snudd på, två timmar.

Det pratades om bankernas urusla räntor, som är obefintliga, men törs man sätta dom på andra banker, som kanske inte är lika kända, så kan man visst få ränta, kolla på dom här:

Skärmklipp 2016-09-10 10.49.58Pengar ska ju inte vara vägen till lycka eller att dom som har mer av den varan, inte heller ska vara värd, mer än andra. Fast nog tror jag att det är lite så, ändå. Men kanske ännu mer, förut. Mamma berättade om ett par i Malå, som inte hade en speciellt tjock plånbok, och folk visste nog om det. Men så vände det, och plötsligt hade dom pengar, så det räckte och blev över.

Kvinnan hade ett ärende på banken, och det var fler som hade det, och kön ringlade lång genom lokalen. Kassörskan/kassören, vinkade häftigt åt kvinnan och sa att hon skulle få komma fram, före dom andra…förtur, hon hade ju blivit en V.I.P (very important person) i deras ögon.

Kvinnan svarade med hög röst: Har jag inte fått gå före i kö, förut, så inti FAAN ska jag göra det nu heller! Haha…en krutgumma, med andra ord, och en som förmodligen tyckte att ingen blir eller är förmer, bara för att man har pengar. Man önskar ju att fler, var som henne 😀

Regnigt och grått idag, kanske man skulle ta Åke på orden och åka ut hit:

1782311_495686920537991_1508889755273078945_oDom hälsar följande:
Äntligen är det helg…….
Varmt välkomna till oss i Rödåsel.
Öppet Lördag och Söndag 11-16.
Trevlig Helg!

Och jag önskar er alla en trevlig lördag, med följande råd och rön:

14292404_10209912847079857_3552548048243217718_n

Jag sprider virus…hehe

Så måste jag återigen skriva om min fina mobiltelefon. Det är en hälften touch och hälften knappar. I förrgår, började den jäklas, precis som min gamla avlagda, jag har jättesvårt att låsa upp den med fingret på skärmen, den vill inte, sen öppnar den, jag klickar på kameran, men då startar ett spel.

Jag skriver ett sms, klickar på sänd, men då blir det avbryt, jag klickar på avbryt då blir det alternativ…ja, och så där fortsätter det. Jag ringde då ett samtal till min brukare, hon har en likadan mobil som jag 😀 Det gick bra, inga problem…

Så kommer jag på jobbet igår, och jag ska plocka upp hennes mobil och kolla ett nummer åt henne…den går inte att öppna. Alltså jag tänker att nu är det inte mobilen det är fel på, det är mina fingrar. Hur är det möjligt att 2 mobiler, helt plötsligt får samma fel???

Uppenbarligen går det, enda sättet att använda hennes mobil är om någon ringer, då kan man svara, men för att hon ska ringa, måste man ploppa ut batteriet, sedan veta numret i huvudet. Åhh, så tänkte jag på min ”gammboss” som en gång sa att hon var den enda i världen som fått virus i sin fax, hm, och då kanske jag är den enda med virus i min mobil som smittade en annan mobil via ett samtal 😀

Nej Tina, Nicco och Theresé, jag vill fortfarande inte köpa en ny, mobil med appar, grejer och touch, jag tycker inte om dom, jag vill inte, jag vägrar…jag försöker härda.

Jag drack en god kopp kaffe på Helena fina balkong igår, lite hastigt och lustigt så där, trevligt som vanligt, får se om vi får till en längre träff nästa vecka kanske. Jag hann då också med solen som var på förmiddagen, härligt så det förslog.

Idag ska jag och mamma fixa en sallad och åka ut till Berttjärn och bjuda Erland och Karin på en lunch, det blir säkert trevligt, det med. Nu vill jag avsluta med en otroligt medryckande låt, som jag bara föll över, så där på nätet, så duktiga dom är, och sedan hoppas jag att ni alla får en bra dag, oavsett väder och vind. 

 

Vad ljust det är!!!

Av , , 4 kommentarer 12

 

Oj vad roligt att det snöat som det gjort…det blir ju sååå ljust och fint (skrev hon ironiskt och snörpte på munnen samtidigt som hon höjde ögonbrynen i ett försök att se glad ut). Jag ser inget ljus överhuvudtaget jag, det är ju grått varenda dag. Jaja, nu ska vi inte vara sådana, nu ska vi vara glada och snart vänder alltihop igen och våren kommer som den gör varenda år… sådeså.
Jag hade fikabesök igår, mamma och Karin och Erland, som är föräldrar till en gammal klasskompis till mig och Ingegerd och ”Kul-Janne”, som även dom har ett gemensamt förflutet tillsammans med dom. ”Kul-Janne” har jobbat tillsammans med Erland på Bowaters, och Ingegerd och Karin var varit ute på många danser i ungdomen, där dom träffat på varandra.
Lite lustigt va, att man någon gång då och då blir påmind om hur liten jorden är. När vi satt och fikade kom jag på att även Jan B, borde ha något gemensamt ihop med Erland och det har han ju, dom jagar tillsammans, så Erland skickade en hälsning till Janne.
Jag kom så väl ihåg första gången jag träffade Karin, jag hade väl stött på Annika, deras dotter, och hängt med henne hem. Karin frågade vad jag hette och eftersom jag alltid velat heta Jenny, så var det, det jag sa att jag var döpt till. Det hade säkert gått obemärkt förbi också om det inte hade varit för att min mamma och Karin, sedan började umgås och då sprack min lilla lögn 🙂
Även jag och Annika blev som ler och långhalm, och var med varandra vareviga dag. Dom bodde i höghuset och där tillbringades mycket tid då hennes bägge föräldrar jobbade så vi fick vara ensamma en hel del, min mamma var ju alltid hemma hon.
Ibland sprang vi längst upp i huset, tog sats vid närmaste dörren invid trappen och plingade på dörren, sedan gjorde vi en tjurrusning nerför och plingade på varenda dörr vi hittade av, hela vägen ner till deras lägenhet där vi sedan sprang in och smällde igen dörren samtidigt som vi stod och skrattade.
Vi kom in på det här med dockor och jag minns ju med viss avundsjuka, att Annika hade en Skrållan docka, som kunde prata. Den finns fortfarande kvar, meddelade Karin, men kan numer inte prata, det är en tyst docka.
Nicco önskade sig en docka då hon var runt 5 år, ungefär, en Ally, som kunde tala. Dockan fanns inte att köpa här i Umeå men i Uppsala fanns den så Theresé fick i uppdrag att köpa en till jul.
Dockan surrade konstant. –Kan du vara snäll att sätta på mig mitt lila hårdband? –Kan du vara snäll att läsa en saga? –Kan du sätta på mig mina lila strumpor? Och så där fortsatte hon hela julaftonskvällen. Då vi kom hem så sa Nicco med trött röst: -kan hon aldrig vara TYST!!!
Dockan är utrustad med diverse elektronik så den känner av om man sätter på den olika kläder, tekoppen i handen eller en kaka. Dockan lever kvar, nere i källaren men jag vet inte heller om den pratar mer, det var ett antal år sedan den packades ner.
Idag vet jag inte vad vi gör, det återstår att se, önskar er alla en fin lördag!
 
Maria Lundmark Hällsten