Etikett: familj

Det var bara en idé, jag fick…

Av , , Bli först att kommentera 16

Ingen har väl undgått att se bygget dom håller på med, på NUS?

17493098_10155114340831585_7381781122381591581_oOch få, är det väl som sluppit vandra i deras korridorer…har man inte varit inlagd själv, så kan man ha varit där som besökare, apoteks handling, hämtat eller lämnat nån, sugen på lunch, eller för att man haft en läkartid.

På veckorna är det som ett eget samhälle, det forsar fram folk hela tiden, så till den grad att att det framkallar viss trängsel på snäva platser. Det är rörelse för jämnan. Är man där på en helg, så har det lugnat ner sig, rejält.

Jag tänkte att egentligen kunde dom väl ha mer saker där, varför inte ett litet köpcentrum. Ja, jag vet, det finns en presentbutik…och en kiosk, men det är litet och trångt, inte så lätt överskådligt. Ja, varför inte kunna  ha nåt i MM eller ÖoB stil, plats finns det väl.

Och dra det lite längre, tänk er en mini 4H gård, fast inte med hästar och grisar, utan kanske en katt, nåt marsvin, nån papegoja och andra fåglar, hamstrar och små gulliga vandrande pinnar…ja, där gick jag liiite överstyr, vandrande pinnar är f-n inte gulliga 😀

Nämen ett sånt ställe, inte bara för barn som är inlagda utan även för kanske familjer som rest långt för att hälsa på släktingar som är där, så kan man gå iväg en stund och roa sig, men ändå vara på plats.

Nåja, det var bara en idé jag fick, så där, som en blixt från en klarblå himmel. Jag vet att det är lätt att komma på saker, men att genomföra dom, kan vara betydligt svårare och krångligare.

Jag ska strax hämta upp Nicco på flyget, sen tror jag att jag ska njuta av att ha en ledig dag, bara så där… bara för att jag kan 😀 Önskar er alla en fin måndag, och se…precis när jag skrev det så poppade solen fram, härligt!
17493005_10155114342636585_4764411455433167041_o

Full fart…utför, och uppför!

Av , , 2 kommentarer 15

Jag har inte berättat detta, men vi har fått den äran att vara stödfamilj, till en pojke. Han är här då det passar oss alla, men tanken är väl att det ska vara en helg i månaden. Han har hunnit vara här några gånger och det flyter på, bara bra.

Detta föranleder oss till att försöka vara lite mer aktiv än vi är, speciellt vintertid. Så igår begav vi oss till Rödberget, tyvärr var det inte världens bästa väder, och Rödberget må vara litet nanting, på kartan, men brant så förbenat, och hård snö, var det också.

Men Åke trotsade både tyngdlag och ålder, då han tog med sig sin gamla skiboard. Här, kontroll före körning:

16388300_10154927929301585_7726912638012529962_n

Och iväg!

16252186_10154927928181585_2834247307206973533_oJaja, han startade nu inte så långt upp, utan till och med, väldigt långt ner 😀 Dumt att riskera liv och lem för en kort åktur. Jag la ut en bild på detta på FB igår och en Västerslätts kompis till Åke, Jeppe, Bergdahl, kommenterade: Maria, hälsa Åke att han tappat takterna vi hade när vi åkte VM (Västerslätts mästerskapen) på Rödberget. Haahaa…ja, det har Åke berättat om, och jag förstår ju att det gick undan, om man nu inte plogade hela vägen ner 😀

Då var vår +son, om vi kan kalla honom det, betydligt morskare, och gick långt upp i backen och tog skranan ner…det gick undan, kan jag lova 😀

16406409_10154927932296585_7078208457850507136_nOch såna här utflykter tarvar också en medhavd fikaväska, nu glömde jag kaffekopparna, men som tur var fanns ju en kopp överst på termosen 😀

16463209_10154928738206585_6645586690889924487_oPå hemvägen stötte vi på en annan morsk figur, en fasan, och han (eller hon), var inte bangen, såg ut som hjulben, då den speedade över vägen i sån hastighet att jag knappt hann varna en mötande bil om vad som var på väg, ut, och över vägbanan. Det såg för kul ut där den sprang.

16403138_10154927927076585_9030440921637537962_oRoadrunner_looney_tunesHÄR hittade den bilden

Jag ska tillägga, att det inte är några krav, på att vi måste hitta på saker att göra, utan vi ska bara finnas här, och leva vårt liv som vi gör i vanliga fall, så får +sonen lite avkoppling till det som han, normalt gör, svårare än så, är det inte, eller enklare kan det inte bli 😀 Och förhoppningsvis kan vi alla lära oss något av varandra, en win win situation, med andra ord.

Varför jag tar upp detta är av två anledningar…numero ett, jag är stolt över att vi får vara stödfamilj, det är ju stort, att någon har sånt förtroende för oss att vi får ta hand om deras son. *skryt* 😀 Numero två, jag har förstått att det finns ett behov, av just stödfamiljer, så ni kan ju själva ta er en funderare, om det kan vara något för er.
Har man något man kan tillföra i någon annans liv (det vore ju konstigt om man inte hade det), har man tid, ork, och kanske vill prova på något annat, varför inte engagera sig i detta. Det är både ett givande och ett tagande, men för ens egna själ, är det bara pluspoäng.

Här kan ni klicka er in och läsa lite allmänt om vad man kan bidra med, om man känner sig hugad.

Nu fick jag en tid hos läkaren idag, härligt! Ska bli intressant att höra vad han/hon kan göra för mig. Ha en fin dag, alla mina vänner!

Huvudrätt…gröt med valfri sylt!

Av , , Bli först att kommentera 12

Japp, ännu en tidig morgon, steg upp 5, efter att ha snurrat i sängen i tjugo minuter. Det är som fasen då man vaknar till såpass att man börjar fundera och planera, och nu är det nyår, som står på menyn.

Mina funderingar nattetid, var vad jag ska bjuda på, och hur jag ska få till det tidsmässigt. Hm…nu dök ett avsnitt från historieätarna upp. Såg ni det…det där århundradet eller årtiondet, någon gång för längesedan, då allt dom åt, frukost, lunch och middag, var gröt. Enda gången, dagarna såg annorlunda ut, var då någon gifte sig.

Vet ni vad dom fick då? GRÖT, fast dom fick äta hur mycket dom ville, och den stackars prästen var den enda som fick något annat, en ful, kokt gädda…*mums*. Njae, då föredrog jag nog gröten. Tror ni vårat nyårsgäng, tycker det blir ok, med gröt…kokt på havregryn, moahaha…jag menar, tillbehöret kan man ju lägga krut på, lingon, hjortron eller hallonsylt.

Jag tror dock att alla förväntar sig något annat…att bita i. Jo, jag vet redan, vad det blir, men det tänker jag inte säga, inte nu i alla fall. Och jag vet också hur jag ska lägga upp hela alltet, jojo, det kanske lönar sig ibland att ligga och vrida och vända, idéer kläcks och kan sedan förverkligas 😀

Det blev i alla fall bestämt, igår kväll, hur vi ska ha upplägget, ett nytt sådant, men jag tror att det kommer att bli bra, för att inte säga perfekt. Vi börjar hos en familj med fördrink:

020-1024x1024Går vidare till nästa för att få förrätt:

044Hemma hos oss bjuds det på huvudrätt:

15542356_10154802231321585_4347530803062990680_n*FNISS*

Grannen två hus bort, står för efterrätten:

Foto0836Och sedan blir el grand finale…någonstans, med korvgrillning och champagne skålning.

069-1024x768 Foto1445-1024x768På det här sättet får ju alla bidra med något, det blir inte sju ton med disk och vi kommer att få frisk luft mellan varven.

034-1024x102417 stycken blir vi, så lite planering krävs, vart vi ska klämma in dom här. Fast vi har gjort det en gång tidigare, så…

Titta på amaryllisen som fått spatt:

IMG_2809Hur kan den vara så hög, medan den andra är låg…jag fattar nada. Och den där blomman som vägrade växa upp utan blommar nästan i krukan. Men fina är dom, och den röda, har inte slagit ut än,men det är bra, då kommer den säkert så fint innan nyårsafton, man fördelar blomningen lite.

Önskar er alla en trevlig torsdag!

IMG_2781

Det är nog vanligt…

Av , , 2 kommentarer 8

Vi tog det bara lugnt igår, och på eftermiddagen blev vi uppbjudna till Anders föräldrar, som även dom, bor här i Järlåsa. Det blev tebjudning och småprat, trevligt!

Till middag åt vi…tadaaa…rester, vilket jag tror väldigt många runt om i vårt land, gör, så här precis efter jul. Mycket som blir över, tyvärr. Varför ska det vara så svårt att beräkna vad som kommer att gå åt, man är alltid så orolig att det inte ska räcka, men oftast gör det, det.

På kvällskvisten hamnade Åke och Anders i tv soffan, Sally gick och la sig och för oss resterande blev det kortspel. Chicago…och nu blev det vilda diskussioner om spelreglerna, mamma hade en annan variant, men hon fick ge sig och spela på vårt sätt. Nicco tog över ”Kul-Jannes” titel, och skulle kunna gå under namnet, ”Kul-Nicco”, fast segrare över alla, blev jag 😀

2015-12-24 22.55.59

Nu håller vi på ladda in frukost, sen åker vi in till Uppsala där vi ska ta en sväng i domkyrkan. Lillebror Lars med familj ska möta upp där. Sedan tar vi en gemensam lunch, och efter den åker dom som vill till Iittalas outlet där det också finns en klädaffär, och dom som inte hakar på, åker hem. Simple as that!

Solen skiner och vi har cirka 2 plusgrader, ingen halka…och inget regn har det varit heller. Ha det fint, allihop!

_MG_5845Fotograf: Sture Marklund

Life´s not good, sådeså!

Av , , 6 kommentarer 16

Haha…nu var jag smart och klev upp innan arbetarna kommer och börjar bullra 😀 Eller, hur smart var det egentligen, vem lurar jag? Fast det var inte så motvilligt jag klev upp, hade tänkt plocka undan lite här innan jag ska iväg till hand o plastik, och sedan hämta upp Sally på flyget. Jag kanske behöver den här tiden, tänker jag.

Vad jag skulle ha behövt igår, var ett packe cigg (så hade jag rökt upp dom, och en stor grogg för att lugna nerverna. Jag blev motarbetad med precis allt jag företog mig. Och det började med min mobil. Den blev svart i skärmen, för att tio minuter senare, fungera, i en minut, sedan svart igen.

Jag slet ut batteriet och SIM kortet minst 3 gånger, startade om skiten flera gånger men då brände som startsidan fast…i en kvart, sedan kanske den funkade 2 minuter. Retade mig på att det står Lifes is good, då jag inte riktigt höll med om det.

047

En av orsakerna var ju då att vår hemtelefon, varit död i en månads tid. Ja, jag har inte fixat det, eftersom jag inte varit hemma, inte velat springa upp o ner i källaren där hälften av alla sladdar och dosor ligger, jag har inte haft ork. Men så igår…i ren förbannelse, så gick jag dit, slet ut alla kablar och strömsladdar, väntade i 2 minuter, och satte igång allt igen.

Det absolut enda, som hände, var att jag blev utan internet…också.

Här sitter jag då, Jeepen är inlämnad på verkstaden, hur ska han kunna ringa mig och säga då den är klar? Jag ska träffa en gammal kompis från skoltiden, Susanne, nere på stan och vi ska käka middag ihop, men vi har inte bestämt tid eller plats att mötas på, hur ska jag hitta henne? Jag är lite stissig över mobilen också, och tänker att jag måste ju ha en fungerande sådan, och speciellt för idag, då jag ska hämta Sally, tänk om dom behöver nå mig på nåt sätt. KAOS!!!

Jag hittar en uppkoppling som inte har ett lösen (det använder jag just nu också, förlåt, grannen eller vem det nu är som har det nätverket, jag lovar, jag är inte ute och gör dumheter eller laddar ner saker), får tag i Nicco, säger att hon får ringa Åke, be han ringa Bosse på Hasses och fråga om Jeppen samt lämna hans nummer, och sedan skriva på FB, vad svaret blir.

Plötsligt ringer min mobil, Susanne har hittat av en lucka i sfären och lyckas komma fram till mig, jag rör mig försiktigt i omgivningen för att mobilen inte ska dö. Vi hinner bestämma ungefärlig tid och en plats, nice, en sak ur världen.

Sen får jag veta att Jeepen inte hinner bli klar, förbenat, och jag som behöver den idag, men Åke var smart, han åkte förbi och hämtade nycklarna och sedan gick han upp och hämtade Jeepen, vi får lämna in den en annan dag.

Ja jisses, vilket bökande.

Jag tog bussen ner på stan, in på Telia och köpte en ny mobil, så nu är det problemet löst, ska in på netonnet idag och reklamera min LG.

Vi hade en trevlig middags dejt, måste göras om, för vi har miljoner saker att avhandla och uppdatera, kan vara svårare att hitta tid, men så är det nog för dom flesta. Har man familj och arbete så finns det inte så mycket till övers innan dagen är slut.

Felsökning på kvällen, ut med sladdar och dosor igen, nu fick Åke vara ben och springa upp och ner, jag chattade med T3, men dom fick jag ingen hjälp av. Blir förbannad då dom inte kan ringa upp istället för att man ska skriva samma saker flera gånger. Vår hemtelefon funkade plötsligt i 3 minuter, men inte längre. Fast nätet fick vi inte bukt med. Avslutade chatten med ett surt: Vi får söka hjälp på annat håll!!! När allt funkar igen, kanske man byter leverantör, en som är mer service inriktad.

Nu har vi en duktig granne, Åke gick dit igår fast han var inte hemma, får se om han kan tänkas komma och hjälpa oss ikväll, det vore ju himla gulligt, vi får se.

Och där ser man vad beroende man blivit av att kunna nå folk och bli nådd. Ändå så funkade det för 15 år sedan…men jag kommer inte ihåg hur 😀

2015-10-26 21.08.06Selfie tagen med ny mobilen…mja, ingen bra skärpa, men den får väl duga

Ha en fin dag, allihop, det tänker jag ha!

 

Inget vi kan skryta över, men…

Av , , Bli först att kommentera 11

Någon sol kunde vi inte skryta över, igår, men vi slapp regnet och det var ju ändå värt en hel del. Vi började med midsommarfirandet uppe på gräsplanen i Järlåsa:

009 011 013 014 015 016 018 019 021 024 025 027 028

Sedan fortsatte festligheterna här inne:

Foto2401 Foto2399

033 034 035 043

Anders föräldrar och syster med familj, firade med oss, och vi passade även på att ge Anders en för tidig 40 års present:

Foto2398 050

Till och med han såg liten ut i stolen, som jag förövrigt tycker han ska ställa på altanen vid nyhuset, samt införskaffa ett sånt där bauta hundben, vem törs då, försöka sig på ett inbrott 😀

Artin, Anders svåger, hade med sig kubanska cigarrer, och så här såg dessa ut:

048

Han berättade att dom som rullar cigarrerna i Kuba, inte får ta med sig hem, mer än en cigarr/dag, och med 1 cigarr, räknas det allt som är inlindat i rött band, och därför kör dom 3 cigarrer/lindning, jo man får ju inte vara dum 😀

Nu ska vi ta en prommis ner till nya huset och se hur långt kaklaren kom med badrummet. Ha en trevlig dag, ingen sol här, nu heller, men rätt ok luftvärme.

037

Vi sänder våra tankar…

Av , , Bli först att kommentera 11

Vi fick ett tråkigt besked, tidigare i veckan, Åkes farbror, Helge ”Jean Ragnar” Lundmark, har lämnat oss. Och det här är som så många andra gånger, lite tankeväckande, vi pratade om honom, dagen innan telefonsamtalet, jag hade samma dag, på jobbet, berättat om Helge, då ämnet handlade om konstnärer. Och på kvällen, innan beskedet, så tänkte jag att vi skulle allt ta och bjuda hem honom igen, man vet ju som aldrig då sånt här händer.

Han var ju till åren kommen, och det är inte alla förunnat att bli 90 år, ändå är ju någons bortgång alltid jobbig, för dom närmaste, man kanske har tänkt i dom banorna, men man slår undan det, och tror på något sätt att allt, alltid ska vara som det är, men så blir det ju aldrig.

VK hade förövrigt en artikel om Helge för två år sedan, som jag hittade på nätet, om honom kan ni läsa här: Jean Ragnar

Vi sänder en tanke till hans nära och kära och beklagar sorgen! //Familjen Lundmark-Hällsten

DSC04179

 

 

Jag gav bort Winstone

Av , , 10 kommentarer 13

Winstone var kvar då jag vaknade i morse, skönt, jag drömde nämligen att jag gett bort honom, och jag ångrade mig men visste inte hur jag skulle kunna ta tillbaka honom utan att det skulle ett jäkla liv. Dessutom hade hon som fått honom, rakat av all päls (hon var hårfrisörska) och jag tyckte inte han såg vacker ut.

Jag och Theresé var ute på turné igår, skulle på returbutiken, dom hade stängt, for på kupan, dom hade inte öppnat än, åkte på myrorna, hann gå där en sväng sedan hämtade vi mamma, som hakade på till kupan.
Sen skulle vi käka lunch någonstans, och innan vi hittat ett lämpligt ställe…Nicco ringde, hon hade slutat skolan så hon vill följa med ut och äta, hämtade upp henne och sedan blev det att snurra runt innan vi hittat nåt som var öppet.
Det blev Great Eastern, och dit behöver nog inte jag gå fler gånger, tyvärr, tycker stället har chanserat och då det står en skylt i buffé bordet där grönsakerna finns, såsom majs, gurka, tomat och sallad, att man bör undvika at äta grönsakerna om dom är rå, så undviker man nog att ta sallad överhuvudtaget. Vart var dom grönsakerna tillagade då, det var ju bara råa grejer?
Hörde att det var någon som frågade om varför det stod så där och fick till svar att det fanns dom som använde sina egna bestick då dom plockade ur skålarna, jamen hallå…det måste väl vara enklare då att deklarera högt och tydligt att egna bestick ej får användas. Jaja, som sagt, jag behöver inte gå dit fler gånger.
Jag blev uppringd av åkes kusin Staffan, som var nyfiken på allt arbete Theresé håller på med då det gäller släktforskningen, så jag bjöd över han och hans familj hit, på kaffe igår kväll. Även Åkes farbror Helge ”Jean-Ragnar”, följde med, och det blev mycket surrande om alla kort och urklipp som finns här, ja, Elsie sa ju det en gång i tiden: här kastas ingenting! Och det har jag nog lagt märke till. Detta är bara en bråkdel av allt som finns. Och inte bara fotografier, det är urklipp och brev från Amerika.
Det är som sagt var tur, att Theresé filurar, klurar och sorterar, det blir ju som roligare då man får en historia bakom korten och inte bara ett ansikte på någon som man inte vet vem det är.
Nä, frukostdags nu, önskar er alla en Glad påsk, från oss alla… till er alla!

Huset brann ner

Av , , 4 kommentarer 5

 

 En solig och fin dag igen, lite mer fläkt så det känns bra, det blev aningens för mycket igår…om jag får säga min mening. Emma och Johan var tvungen att ta Benny, deras katt, till veterinären i Arvidsjaur, han hade käkat gräs då dom kom hit i förrgår och tydligen satt något i halsen. Han varken åt eller drack, och mycket riktigt, inte bara ett utan två, grässtrån satt fast bakom tonsillerna så inte var det konstigt att han kändes sig hängig.
Vi satt här ute igår kväll och testade en ny grogg/drink, absolut vodka med en touch av äpple som med fördel skulle blandas med Schweppes original (en flaska som Anders, svärämnet, så påpassligt hade köpt till midsommar men som vi aldrig öppnat), den drinken var inte tokig så Anders, vi ska köpa en ny flaska vodka och en ny Schweppes, när vi kommer ner, så ska även du få smaka.
Niccolina tog med sig sina sims spel, då vi åkte hit, för er som inte vet så är det ett spel som går ut på att man bygger upp ett hus, tapetserar, lägger golv, köper in saker och fixar dit en familj som sedan ska leva sitt liv i huset, äta, jobba, vara social och sova. Jag fnös åt spelet i början, det var Theresé som introducerade spelet i våra liv och efter tjat och jag hade förmodligen lite att göra en dag så testade jag.
Ja, det var ganska roligt och fort hade några timmar susat iväg, i jakten på dom snyggaste tapeterna etc. När jag så äntligen var klar och nöjd över resultatet så fixade jag dit en pappa, en mamma och ett barn. Sen började deras nya liv i huset…du det var snabbt över.
Jag satte pappan till att laga middag, han satte eld på spisen och sedan sprang dom runt som yra höns och det spelade ingen roll vad jag visade att dom skulle göra. *Poff* så var huset utbränt och familjen borta. Jag fick sedan veta att man var tvungen att ordna ett brandlarm till huset och en telefon, annars var dom körda, åhhh, om jag hade vetat det från början, men det var kanske lika så bra, för där försvann mitt intresse för det spelet, och det var nog inte heller ett riktigt brinnande intresse, om jag ska vara ärlig 🙂
Nu är det kaffe på altanen, sedan är det packning och planering inför Piteå, imorgon klockan 11 går första start, så då hoppas jag att ni håller en tumme för mig. Ni får ha en bra dag, allihop!
 

Hällstenare och Lundströmmarna

Av , , 4 kommentarer 4

 

Utmaning nummer tio ska vara en bild som gör mig glad, hm…det finns otroligt mycket som gör mig glad, och att sätta det på bild var inte det lättaste. Men det kan vara namnskylten på dörren:
 
Den gör mig glad för den innebär att jag har en familj och vi har ett boende tillsammans, många glädjeämnen döljer sig bakom den dörren och skylten.
 
Sedan gör våran Camaro hylla, mig glad, för den visar på ett gemensamt intresse, och vi har varit med om många roliga, samt händelserika resor, på vägen dit vi är idag.
 
Men bilder som alltid får mig att antingen skratta eller le, är alla bilder som Theresé lagt ut på vår Sally, hon ser alltid så glad och finurlig ut. Här är en bild som jag stulit från Theresé blogg.vk.se/tezzii
 
Nu vet jag, vis av erfarenhet, att en bilden talar inte alltid sanning, apropå, glada Sally. Nog vet man att ett barn, inte alltid är så lättsamt och glatt att ha att göra med, kommer så väl ihåg då Theresé var liten och där var en tjej med starka viljor. Kommer ihåg att min morfar sa att det var så bra med barn som hade egna viljor…mjo, det kan ju så vara, men det hade varit liiite lättare om det hade varit mer lagom, sådär.
 
Frågar du min moster så hade hon sagt: -Typiskt Lundströmmarna, ena riktiga tjurskallar! Min pappa heter ju nämligen Lundström i efternamn och även då jag var liten fick jag höra detta uttal, då jag ställt till med något och vägrade erkänna eller tycka att jag gjort något fel.
 
Men sen…fick man nog också höra ibland, från farfar eller farmor, att man var en typiskt Hällstenare, och det var precis likadant där. Jag undrar jag, om det inte blev som det blev, på grund av mixen, Hällsten/Lundström, jag är nog ganska så säker på det 🙂
 
Idag ska jag och Nicco åka upp på Mariehem och hälsa på morsan, och kanske få sig en kopp kaffe. Ska nog ringa Kerstin också och höra om hon vill gå ut en sväng, nu på förmiddagen. Och helt apropå Kerstin, så kom jag ju osökt att tänka på Janne, som fick visa upp sitt ansikte på tv:n igår kväll. Han hjälpte ju en Signar att fixa till älgtornet, i dokussåpan, dansbanan i Täfteå. Nä, det var ju inte så farligt Janne, inga vinklingar där inte, och du lät då precis som du brukar göra. Nu önskar jag er en fin onsdag!
 
Maria Lundmark Hällsten