Etikett: förare

Rätt ska vara rätt och rätt kan bli fel

Av , , 6 kommentarer 13

Fick tips av både Jan A och syrran Emma, att det nu går att boka tredje dos av vaccinet. Den enda tid dom hade var 16 december och ska jag nu vara noga så får vi inte ta den förrän efter 18.

Nä, jag tänker inte riskera att boka och sedan få gå hem för att det diffar 2 dagar. Rätt ska väl vara rätt. För vem ska annars räkna ut vart gränserna går. Det är då i alla fall på gång och det är ju bra. Jag ska hålla utkik efter nya tider med jämna mellanrum.

En vän på FB hade delat en insändare från Folkbladet om cyklister vs bilar och rätt som borde vara rätt men det kan bli hur fel som helst. Bra skrivet tänker jag, och vad är det med det där att inte vara rädd om sig själv.


Ska jag över vägen så ställer jag mig inte ens i närheten om det kommer en bil, jag låter den hellre passera och jag får gå i den takt jag vill, än att jag ska spurta och ta för givet att han hinner bromsa eller att han ens ser mig.

Nu är det mer irriterande då det är bilförare som inte kan räkna ut att o jag står 10 meter ifrån så behöver dom inte stanna, dom hinner ju för tusan passera innan jag ens kommit fram till övergångsstället, men vissa kanske är livrädda för att fela, vad vet jag. Och andra ser inte ens att jag viftar för att dom ska köra…kanske är dom man ska vara rädd för, dom som är halvblinda och utan vidvinkelsyn..


Själv har jag inte suttit bakom ratten på min bil sedan fallet på bron, för 2 veckor sedan. Jag tror inte att jag skulle vara en bra förare med bara en hand och det gör ont i kroppen att bara tänka tanken på rondellerna. Där man plötsligt måste luta åt ena hållet.

Jag har dock åkt med både Åke och Nicco och det är nåt av det jäkligaste att sätta ner sig i bilsätet. En av anledningarna är nog att sätena är något skålade i sits och rygg och det tar emot. Vi, det vill säga jag och Åke for på Maxi och handlade igår kväll. När jag sa det till Nicco, vad vi skulle göra, var det som om hon trodde att hon hört fel. -Pappa, ska han på Maxi 🧐

Jodå, hur skulle jag annars ta mig dit. Han fick dessutom det eminenta uppdraget att införskaffa kaffe och dricka. Och det var tydligen fullt upp för honom, för han höll inte på hitta kaffe hyllan. När han sent omsider tog sig ut i bilen så råkade han he sönder en dricksflaska…bussiga klubben 🚌🙃

Tänk sa jag, om man nu hade sluppit handla en gång till före jul. Men det är ju ett önsketänkande. Men jag är glad att vi har vårt Ica Nära så pass nära som vi har. Vi sitter aldrig i sjön.

Fultomtarna däremot, ska nog passa sig ordentligt. Jag fick utföra räddningsuppdrag då jag skulle checka in på dom, idag. Dom hade inte en endaste tanke på att snabeldraken bor där i trappan. Och nu hade dom tydligen överrumplat den i sömnen. Detta hade kunnat gå, riktigt illa. Suck, jag överväger att bära ner dom igen och sätta lås på skåpet.

Lucklådeöppning, numero 10,dag hittades denna batterihållare.

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Helt insnöade, eller?

Av , , 2 kommentarer 13

Det är samma visa varje år då första snön faller, samma diskussioner och elände. Söderut blir det kaos, och vi skryter om att häruppe klarar vi oss, man är väl norrlänning. Fast i ärlighetens namn, så är det nog ändå, lite annorlunda, söderut.

Deras snö blir nåt annat då den landar, det blir mer is, och visst, sen är det det där med att planera och ha resurser då det ”plötsligt” kommer. En del förare måste nog också gå en snabbkurs i att man inte, kan lämna bilen mitt i vägen, bara för att man sitter fast, det gör ju inte saken lättare att lösa.

Vem vet, dom kanske skulle kunna sätta en back, eller två, med öl i skuffen för att få lite tyngd i bilen…hahah, nä, nu skämtade jag, kunde som inte låta bli 😀

Nå, vad jag nu skulle komma fram till är, att häruppe, har vi andra problem, när det kommer snö. Då förlorar vi plötsligt förmågan att kunna parkera på p-platser. Och där förstår inte jag av vilken anledning det blir så svårt?

Hämtade Nicco på flyget i måndags, och nu bortser jag från deras konstiga rutor dom ritat in på parkeringen, ni som varit därute vet ju hur det ser ut. Men…det finns stolpar och det finns betongsuggor, som tydligt visar vart platser börjar/slutar. Här står jag mot en betongsugga, längst ut i kanten, kan inte stå mer rätt. Och Här är bilen snett framför mig:

15338761_10154742137336585_6511596823640992569_nOch här är bilarna som egentligen, skulle stå sida vid sida, med min bil:

15284038_10154742137216585_3198336514781188366_nHelt otroligt! Blir människor helt insnöade bara för att det kommer lite vitt puder på backen…ja, uppenbarligen.

Jag avrundar med en bild och text som jag la ut igår, på FB, notera ordet krispig…I love it…haha…allting nu för tiden ska ju vara krispigt, frissigt, buffrat och bara så där, helt underbart, som en bal på slottet…eller nåt sånt. Ha en fin dag, allihop!

15267743_10154742137016585_7093403764301254877_nTog en krispig morgonpromenad och skådade kråk- konventets öppnande…På dagordningen stod bland annat huruvida lyktstolparna ska bli större…eller bara fler.

Svårt att släppa gasen…

Japp, då var maj månad här, och jag hoppas det blir lika fint som det var igår, så härligt, och man fick bekräftat, att en sommar, kommer det nog att bli, ändå…om det nu var någon som tvivlat på det, tänkte jag 😀

Har man letat eftet vårtecken, så är väl motorcyklarna, ett säkert sånt. Höra en motorcykel i december, stämmer som inte. Och nu sitter man här igen, med en knut i magen, varje gång det kommer en mc, och jag VET, att dom kommer att gasa på.

Jag sa till Åke, förra helgen, att jag förstår varför man gör det, jag fattar också varför det är så svårt att släppa gasen, det måste vara en härlig känsla, men det gäller ju att kunna behärska sig, och släppa i tid, det händer ju så många olyckor, på grund av detta. Man hinner inte se, eller beräkna en bromssträcka, och sen var det kört.

Jag vet exakt, då dessa mc åkare, drar på, kalla det kvinnlig intuition, eller vanlig genuin magkänsla, men jag vet bara. Eller så är det så lätt, att det alltid händer och har hänt, så därför behöver man inte gissa eller säga att man vet.

Vi, en bekant och jag, satt nere vid älven igår och drack lite kaffe:

2016-04-28 08.09.54Pratade om diverse saker, och kom in på ämnet fikabröd. Ja, sa jag, och har man en sämmerdag, och lite pengar så kanske man får ta sig en fattig riddare…utan bröd. Jomen, sa vi sen, det går säkert bra det med, socker och kanel är gott, fast…det skulle säkert tendera att bli väldigt torrt 😀

Fattiga riddare bjöd ofta min mormor Sadura på, det var verkligen gott, och något som man sällan äter idag, Ska försöka lägga dom på minnet, så kanske man fixar sig en sån, nån dag man blir sugen.

Det blir förövrigt inget Fällfors för oss, utan vi väljer Sundsvall istället, sista helgen i maj, att betala 3000:- för att enbart köra soloresor och juniorare, är inte värt pengarna.

Och slutligen, ska jag gratulera en Lyckselebo, Jocke, som fyller år idag. Och nästa gång du kommer hit, ska du få en present…ska jag visa den? Det blev en sån här, så kan du trolla fram en god kaffedrink eller annat 😀 Grattis från oss här på Ettan, i Umeå.

2016-05-01 06.31.37Er andra, önskar jag en trevlig söndag!

Jag fattar inte, men…

Det blev lite grejande härhemma igår, jag klippte gräs, tvättade, diskade, var på banken, Forex, handlade lite på Gourmet, efter middagen plockade vi fram Camaron och åkte upp på Gamlia för lite medhavt kaffe. Många bilar, som vanligt och efteråt lite spontan cruising, på stan.

Åke pallade upp bussen, det är nämligen nåt som inte är som det ska, den vill inte komma upp i varv, och nu ska han testa att byta bränslefilter och lufta.

Vad förvånad jag blev igår då jag läste på ostpaketet…0 kolhydrater, noll, hur kan det vara så? Mjölk innehåller ju kolhydrater och är till och med något man kan ge en diabetiker som fått sockerfall, men vart tog dom kolhydraterna vägen då dom gjorde ost av mjölken?

Googlade och hittade en sida där det står att många ostar inte innehåller några kolhydrater men det är lite olika, men jag fattar fortfarande inte hur. Jaja, man ska inte begripa allt heller 🙂

Idag åker vi vidare till Sundsvall, inte mycket rast och ro här inte. 3 dagars tävling blir det, och det känns som evigheter sedan jag var i Sundsvall. Hm, jag kan till och med säga att det var 2007, som vi var där sist.

Det var nämligen på hemväg därifrån, som jag sa att det skulle vara kul att testa köra lite dragracing och vi bestämde i bussen, att köpa oss en bil, ta licens, och testa på. Jag och Lena hade suttit i våra solstolar och surrat lite om det här med att stå i ett röd lyse, och man ville vara först iväg… det var faktiskt genom det samtalet allting började. Ja, 6 år senare så har vi 2 förare i familjen, 3 om man ska räkna in Anders också, men han körde ju redan innan.

Och kanske Sally får smak för det också… om några år, vem vet.

Önskar er alla en fin torsdag!

Maria Lundmark Hällsten