Etikett: fotograf

Benet domnade bort efter 2 timmar :O

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 augusti 2020 kl 08:38, Bli först att kommentera

Oj, gissa om det var lite bilar ute igår, jisses. Vindeln Håkan, hörde några killar som stod vid ändhållplatsen på Umedalen, att dom räknat till 447 fordon. Snacka om uppslutning, och vilka finbilar det var 😀

Eftersom jag nu körde så blev det inte så många bilder. Passade på då vi stod still i Hissjö. Blev en flaskhals vid skolan. Där det smalnar av vid två ställen. Hade Åke kunnat tipsa innan rundan, så hade man från Kullavägshållet, kunnat köra runt, bakom skolan, så hade det varit fritt från Hissjöhållet, men men, inte lätt att veta alla genvägar.

Åke däremot, har nästan full koll på alla småvägar, infarter, stigar, träd, husfärger…hahaa, jaja nu spårade jag lite, men bara lite. Vi mötte Mats och Hafdis Boström, efter en jädrans många möten. Åke sa, ja, nån ska ju vara sist. Sen blev det en tom lucka men efter det, näpp, dom var absolut inte sist det var en strid ström av mötande hela vägen 😀

Här var det snabba förberedelser innan start. Jag kom hem 17.45 och vi åkte 18.00:

Här kommer mina bilder:

Dom blir nästan bäst i backspegeln, eller mjo:

Satt i bilen från klockan 18, till 20.45, då vi landade hemma efter ett varv på stan. Sjukt oskönt säte i Camaron, förarstolen är en racestol, lätt kupad, och efter 2 timmar, ville gasarbenet, domna av.

Skulle egentligen varit tidsenlig klädsel, hm, svårt, Åke kunde ha haft utställda jeans, fast ingen hade ju sett det. Och jag kunde kanske ha haft hjälmen på…eller, näää 😀

Här är en bild som nån tog uppe på Umedalen, jag frågade om lov att få använda den, vilket jag fick. Nu är inlägget borta, och jag kan inte ens hitta i min aktivitetslogg, där jag kommenterat. Så tyvärr, jag har inget namn på fotografen, men dyker det upp så ska jag givetvis, skriva in det. Snygg bild, i alla fall. Och ja, Winstone sitter fast i bältet därbak:

Och slutligen, i Hissjö, stod Emma och Johan, så vi fastnade på bild, där med. Dom snodde jag från Emmas händelse på FB 😀

Ha en fin dag, allihop!

Lite sommarkänsla, ändå :)

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 juli 2020 kl 10:08, Bli först att kommentera

Skrev i förrgår om det fantastiska vädret vi har, att man kan ana det. Skulle egentligen ha lagt ut den här bilden då, men den var otagen i det ögonblicket. Tog väl 3 timmar innan det blev en hint av finare väder:

Samma sak blev det igår, jag hade nästan, men bara nästan, gett upp hoppet om någorlunda bra väder. Men så dök Elisabeth upp strax innan, 15, med nybakad god jordgubbskaka, och efter prat och fika så ville solen kika fram. Kallt, oh ja, men inte blött i alla fall 😀

Vi snurrade runt på stan, åkte lite på ytterområdena, tankade lite, och sen ville hon bjuda mig på middag, vilket lyx. Vi bestämde oss för Thai Restaurang Mhenam, på Teg. Jag är ju helt lost, inte visste jag att dom hade en övervåning där:

Och inte bara det, dom hade god mat…och MYCKET, jag fick med mig matlåda hem Tack Elisabeth, för dagen, det var roligt att ses, och fortsättning följer, vi har precis snackat om vad vi ska hitta på lite längre fram.

Hon skickade 2 andra bilder hon knäppt då jag tävlat. Här är det i Fällfors:

Och här, Åmselebasen, ser ni vem jag såg, fast Åke visste inte,hahaa…

Jodå, det är Åke som står med röda hörselkåpor, inte lika mycket skägg, kan vara därför han frågade mig (av alla), om det verkligen var han. Jag kände ju igen jackan, vad annars 😀 Elisabeth Jonsson Viklund är bland många andra saker, även fotograf med f skattsedel, så om nån är på jakt efter fotograf, så kan man alltid kolla med henne 😀

Hemma igen så tog jag mig lite kaffe, och sen tyckte jag att det var dags att blanda ihop, den där drinken som Johan bjöd på till midsommar. Och med den i handen tog jag plats på balkongen, lite sol och sommarkänsla hann jag få:

Blev sedan en filmkväll med Jackie Chan i rutan, älskar hans filmer, han är rolig!

Ska se om jag ska måla möbeln klar idag, och sedan ska vi försöka få ihop nåt typ av bättre skydd för pallkragarna. Hoppas på en bra söndag, för er alla!

Var det, eller, nä, det var väl, hm, nej…

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 januari 2020 kl 09:50, 2 kommentarer

Idag är det lösenordsbytardagen, så därför tänker jag då att jag ger er mitt lösenord till, hm, till min bank, ja, HuckelBerries2378. Och nu kan nån ge mig, sitt lösen, eller?
Haha, nejdå, jag skämtar, visst är det som jag skrev, lösenordsbytardagen, men syftet är som det skrivs på sidan temadag.se

”Den 20 januari varje år firar vi Lösenordsbytardagen som instiftades av PC för Alla som är Sveriges största och mest lästa datortidning år 2010. Huvudsyftet med dagen är att informera och påminna alla om att det är viktigt att byta ut och ändra sina lösenord, samt att du skall ha ett säkert lösenord. Du bör byta ut samtliga dina lösenord minst en gång per år för att undvika att det kommer i orätta händer.”

Visst är det bra att byta ut sina lösen, men jobbigt som tusan innan man lärt sig och kommer ihåg alla jäkla lösen man har till olika saker. Det bästa hade ju varit om man kunde behålla dom man haft i flera år.

Jag kör med nya varianter, men det är fortfarande lika jobbigt, och då är det ju tur att man oftast kan be om nytt lösen, då man kört fast och försöker komma ihåg ordningen på ordet och vilka siffror man tog sist 😀

Har drömt jätteknasiga drömmar i natt, bland annat att Sally hade dragit ner en tesked i lungan, men det var jag som fick göra undersökningen hos läkaren, alltså på mig och fick konstaterat att skeden var kvar så min uppgift blev att informera Theresé om detta.

Och igår var det mamma som ringde för att tala om vad hon drömt. Det lustiga var att jag funderade på detta med drömmar, för några dagar sedan.

Ok, vi vet ju att man ofta drömmer om saker man sett eller pratat om, i en salig blandning. Men det jag funderade på var, hur drömmen alltid är så korrekt, men sen då man ska berätta om den så blir det: Ja det var ju du, fast egentligen var det inte det. Och vi bodde ju i det här huset, men det var inte här utan i Afrika, och huset såg inte ut som vårat. Och du var 7 år, fast i drömmen var du ändå 25. Ehhh, ok?

Och jag vet, att det inte bara är jag, som drömmer så där, but why? Är det just för att det är ett hopkok av allt man går igenom eller är det nåt vi inte kan få svar på, månntro 😀

Nu ska ni få se något riktigt drömlikt, apropå drömmar, fast bilden är sann och tagen av Lars Nisson som lagt ut den i gruppen, ”Vi som älskar Norrland”. Visst ser den hel tuff ut, i love it! <3

Då jag frågade om jag fick låna bilden så kommenterade Håkan Lundgren med denna bild:

Haha, vet dock inte vart han hittat den, men likheten var nästan slående, eller vad tycker ni?

Avslutar detta inlägg med visdomsord som dök upp i mitt flöde, det var Mary från Amerika som delade detta, och det är ju så sant som det står skrivet. Ha en fin dag, allihop!

Dom var inte goda, men…

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 januari 2020 kl 08:18, Bli först att kommentera

Jag är lite små förtjust i Digestive kex, men namnet till trots, digestive = matsmältning, så är dom inte så nyttiga, med allt socker dom innehåller.

Nå, då såg jag att det faktiskt finns sockerfria digestive, och jag köpte ett paket. Väldigt enkelt att ta till en kaffe där på eftermiddagen, om man har lite bråttom och behöver energi.

Ja, jag vet att det förmodligen inte är världens nyttigaste kex även om dom inte innehåller socker, inte heller palmolja, men det finns sötningsmedel i dom, och en del fett. Men men, man kan inte få allt, alla gånger 😀

Vad jag egentligen skulle komma till, utan att försvara mitt val av enkla mellanmål, var att dom inte är goda, utan socker. Haha…fast det lustiga i kråksången, är, och då tänker jag på min bortgångne ingifta morbror Sam. Att dom är begärliga.

Efter att ha testat 3-4 stycken under ett par dagar, så måste jag säga att dom duger, gott och väl. Sen är ju både socker och salt en smakförhöjare, och det känns direkt, då nåt av det saknas. Men nä, det gör ingenting, jag gillar dom här nu.

Vart Sam kom in i bilden, har jag skrivit om förut, men jag kan ta det igen. Vi hade handlat på den lilla Ica lanthandeln dom hade i Springliden, 3 kilometer från vår sommarstuga, en sommar för längesedan.

Jag köpte med en påse med kakor, som vi kunde ha att bjuda på, lite random så där, gott att finna. Nu visade det sig att just den där kakpåsen, legat i hyllan ett tag, utgånget datum, sen långt tillbaka och dom var INTE goda.

Det blev den dagens snackis, runt kaffepannan, däruppe vid elden. Och alla ville naturligtvis smaka, även fast dom visste att dom inte var goda. Så kom Sam ut, och funderade vad samtalet handlade om.

Och även han, ville testa. Han åt en…tuggade, såg finurlig ut. Han tog en kaka till, pulade in den i munnen och körde runt den där innan han svalde. Mm, sen tog han ännu en till kaka och gav till hunden, sedan provade han en till åt sig själv och ännu en till, när han stack ner handen i påsen för sjätte gången i ordningen så sa han, mjaaa, inti f-n var dom goda, men begäääärlig (med betoning på ä:et).

Här en bild på Sam, som ligger ute på en Facebooksida som heter foton och minnen från Malå. Jag vet inte vem fotografen är:

Håller på vara dags att förbereda morgonpromenad med den nyblivne 7 åringen:

Det är Nicco som fotat…för snart 7 år sedan, då. Visst ser ni på nedersta bilden att han är en krigare 😀

Ser ut att vara väldigt halkigt ute, så det blir med broddar på skorna. Såg aningens bättre ut på promenaden igår:

Önskar er alla en fin onsdag!

Vilken magi!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 oktober 2019 kl 10:31, Bli först att kommentera

Hokus pokus filiokus, abrakadabra, sim sala bim…här skulle jag behöva lite lim!!!

Ja, mitt fina citrusträd, som såg så blommande och fint ut, och plötsligt en dag, då jag skulle prata med den, ge den beröm och vattna lite lätt, så tackade den mig, på detta viset.

Nåja, nu ställde jag ner den i skamvrån (läs hörnet i trappan ner till källaren), där är det svalt, och där ska den få stå i vinter, så får jag se om det finns hopp om liv, nästa år.

Det förstnämnda, Hokus Pokus filiokus, är troligen, enligt wikipedia, en förvanskning av inledningen till nattvarden läst på latin: Hoc est enim corpus meum, vilket betyder ”detta är min lekamen” och ”filioque” (och av sonen) vilket är en del av trosbekännelsen. Förmodligen uppkom denna ramsa under medeltiden när prästerna läste mässan på latin och allmogen inte förstod. Man förstod dock att dessa ord var av betydelse.

Och jag skrattar då jag tänker på alla låtar man kan, eller som man tror, att man kan, sen läser man texten och inser att man sjungit fel i 25 år, med ett eget hittepå ord, som inte ens du vet, vad det betyder 😀

Sen är det även att likna med rykten, du hör, ser eller får berättat för dig, en sak, som du berättar vidare, till nån som inte uppfattat allt korrekt och sen kan det sluta precis hur som helst.

Och här har jag ett exempel. Ni vet, alla bilder som florerar om hur dålig mat våra äldre får, och att det vore väl f-n om dom inte kunde få ett glas vin till maten.
Jo, jag håller med. klart att dom ska ha, och även vi, den dagen vi sitter där, bra mat, och gott att dricka. Men det finns ju faktiskt såna ställen, men vi blir alltid matade med det som är sämst, tragiskt, upprörande, sällan får man se och höra det som är bra. Och det är enbart för att då finns det inget att klaga på. Notera att det sistnämnda är min teori 😀

Se på den här lilla filmen, den är inte bara ett bevis på att det finns bra ställen, utan lite humor är också med i filmsnutten 😀

Åke utökade vagnsparken igår och jag svor lätt över att jag visade honom den här bilden för några veckor sedan, bilden har jag lånat från en grupp på FB, som heter ”du vet att du är från Umeå om”…vem som är fotograf, framgår dock inte:

Nu står det här, på gården:

JISSES!!! Jaja, ska bli kul att se om den nån gång kommer att rulla, och gör den det så har vi redan utsett en förste testpilot, Mats P Karlsson, och han har mottagit samt godkänt uppdraget.

Undrar om man kan ta en livförsäkring på en utomstående, hm… 😀

Önskar er alla en fin dag, regnet till trots!

Är det inte den ena dagen så är det den andra!

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 oktober 2019 kl 09:03, 2 kommentarer

Så var vi här igen! Den 5 oktober, och hade mina svärföräldrar varit i livet så hade vi firat Elsies 91 årsdag och Nickes 93 årsdag.

Här två lite mer fartfyllda bilder, åtminstone den på Nicke:

Bilderna har Theresé skannat in från våra fotoalbum

Men inte bara det, jag och Åke firar idag, 14 års bröllopsdag, och efter 14 år är det elfenbensbröllop. Jojo!

Fast hade vi gift oss, som kanske brukligt var förr i tid´n (då man dum i huvve nå jävulskt) så hade vi gift oss innan 16 augusti 1985, för då föddes ju Theresé 😀

Min vårdtagare frågade igår, hur vi skulle fira och jag sa att jag inte visste, har inte haft några planer, man kommer ihåg att dagen ska komma och sen glömmer man bort och sen är det too late! Nå, men jag sa att vi har ju nära till Ullas, vi kanske får fira med nån god lunch macka…ish.

Fick ett mejl från Jan A igår, ett tips, han hade sett eluppvärmda vantar på nätet, så här ser dom ut:

Och guess what, jag föll till föga och beställde dom, ska bli oerhört spännande att se om dom hjälper. Det vore ju en enorm hjälp då fingrarna har en tendens att bli så kall att dom gör ont. 149:- var inte så mycket att bråka om heller 🙂

I övrigt vet jag inte om jag har så mycket att förtälja, har påbörjat operation städa i det så kallade pannrummet. Fint betongdamm, överallt, fy tusan. Och när det är klart så får vi färdigställa tvättrummet, där jag vill måla golvet och längst mer under kakelraden. Hade vart najs och få det färdigt.

Nu har det i alla fall gått såpass lång tid att betongen är härdad, den som las efter bilningen. Så det ska inte vara några problem att måla på den, tänker jag.

Det absolut största och kanske värsta problemet, är tiden. Inte för att den inte finns, utan för att man vill inte tillbringa den lediga tid man har, i ett dammigt källar rum, lätt matematik 😀 Inte lika lät som Sally hävdade, ni vet det där om grushögarna.

”1+1 är inte alltid 2. ta 2 grushögar och slå ihop…så får ni se!”

Bild tagen av Theresé Hällsten

Och det är så sant som det var sagt och det får avrunda dagens inlägg och jag önskar er alla en fin lördag!

Nanosekunder!

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 juni 2019 kl 09:22, Bli först att kommentera

För idag är det Sallys födelsedag och då hurrar vi:

Hon ska få present då hon kommer hit, så jag ska inte avslöja något nu 😀

Nu är toan däruppe ren och fin, det var två tjejer som städade upp den, känns bra att det då händer nåt på det här stället.

Igår kväll var det övningscruising på stan. Jodå, och det var faktiskt fler än jag hade trott. Och en massa åskådare vid sidan om, kul!

Vi lyckades bli fångade på bild, kolla bara vad Mats Alfredsson trollade fram:

Inte så lätt då allt handlar om nanosekunder. Så klockrent, för Winstone satt i baksätet, men då Åke hojtade till och skulle vinka så sticker Winstone ut från fönstret…haha!

Nu ska jag tillägga att Winstone sitter fast i bältet, vi har dock ingen mojäng som passar i bälteshållaren, så vi har satt fast hans sele med en krok och sedan en rem därifrån till bältet. Dock ges det lite utrymme för rörelse…uppenbarligen!

Å andra sidan så sitter han fast och det är rätt så tight mellan baksätet och passagerare stolen, så han sitter nog ändå, rätt ok. Är ju dessutom cruising, inte tävling i hastighet 😀

I detta nu är min bil redan på Noliafältet, Åke körde dit den i morse då han skulle dit och arbeta lite. Själv travar jag nog ner på nån timme, så där. Kunde ju ha varit liiite bättre väder, men man kan aldrig f allt, det vet vi ju redan. Kan ju vara nog så skönt för dom som jobbar att det inte är för bra, bara vi slipper regn så får vi vara glada.

Ikväll blir det nån cruising sväng på stan, här får ni se karta över stråket, om ni ska ner och kika:

Önskar er alla en fin dag och till Sally, önskar vi en ännu bättre dag, med fina presenter och gott fika…vi ses på måndag, Sally!

Inte för långt och inte för kort, lite lagom!

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 juni 2019 kl 10:19, 4 kommentarer

Undrar hur jag ska kunna klämma in allt jag skulle vilja skriva idag, i ett inlägg utan att man ledsnar på att läsa, hm… Nä, jag får ta lite nu, och lite imorgon, i think 😀

Börjar med att tacka för all uppvaktning, via FB hälsningar, blommor (tack Bardha), present (tack till min vårdtagare), paket i brevlådan (tack Ulla), kort, sms, telefonsamtal, inte bara en tavla av Åkes farbror Jean Ragnar, utan 2 stycken och en bukett liljekonvaljer, gissa vem jag fick detta av…jomen Åke, förstås <3 Och kramar irl på Gammlia 😀

Jisses, man kunde ju tro att jag fyllde 60 eller att jag varit bortrest i 10 år, minst 😀

Här är presenten från Ulla, hon tyckte att trycket kunde passa mig, undrar varför… 😀

Blommorna från Bardha, lyser upp hela rummet!

Här skulle jag fota tavlorna och nej, jag har inte lockat in hunden, han sprang dit alldeles själv, linslusen:

Så han fick kommandot, flytta på dig, så gjorde han det, lydig hund, ibland!

Förutom fika härute på gården mitt på dagen, med besök från jobbet, så tog vi Camaron upp på Gammlia med medhavd middags mat. Fotade blev vi också, där vi kom uppför den lilla vägen och där vi sedan satt och käkade. Fotograf är Håkan Lundgren, från Vindeln:

Och jag fotade fotografen 😀

Sen kom Mats & Helena, Jitte & Ina och joinade oss på en kaffe runt det lilla bordet. Lite prat om kommande lördag och upplägget inför det.

Fotade också lite bilar, förstås!

Och idag för 1 år sedan, körde Nicco och Winstone upp hennes Pontiac till Gammlia, W på V.I.P plats!

Dom får avrunda dagens inlägg, nu ska jag bara komma ihåg vad det är jag ska fortsätta skriva om imorgon, eller så skriver jag upp lite stödord i ett dokument då gäller det bara att komma ihåg att jag gjort det 😀

Ha en fin dag, allihop!

He jer omajligt!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 november 2018 kl 11:21, 2 kommentarer

Gråvädret fortsätter, så det är bara att fortsätta bränna el till lamporna så man ser vad man gör då man är inomhus.

Och då man ser alla lampor man har så känns ju snö överflödigt, inte gör det dagen ljusare…jo, under den första timmen då den fallit, sedan är den inte då vit längre. Om man inte befinner sig ute på landet, där den får ligga orörd ett tag.

Jaja, jag vet att det inte hjälper att tycka si eller så, det blir som det blir och he vart som he vart. Apropå he, så ville Sally att jag skulle lära henne lite norrländska. Hon hade redan denna lilla fras, som hon gick runt och upprepade: Nae, he gå int!

Så jag tyckte att hon kunde fortsätta på den och säga: Nae he gå int, he jer absolut omajligt! Hon fick kämpa, ibland satt den perfekt och sedan föll det igen. Inte lätt men upprepning brukar ju till slut sätta sig. Så jag ska fråga nästa gång jag pratar med henne om hon kommer ihåg hur man skulle säga.

Fotograf Theresé Hällsten bild tagen på semesterresa i Finland

Det blev sent igår, vi kojade efter 2 i natt, och hör och häpna, vi klev inte upp förrän 9.30…WOW!!!

Brorsan hade lagat supergod mat, och jag svär, det var första gången jag ätit så goda hemmagjorda pizza slices, perfekta. Ja allt var gott, tveklöst. Sen kom musiken igång och som vanligt, en musik quizs där paddan skickas runt och alla väljer en låt som andra ska gissa på.

Svårt då man har olika musik smaker och åldern varierar. Syrran Emma, är nog i särklass, bäst på att sätta låtarna, så jag tyckte nog att hon egentligen skulle få köra på handikapp, eller snarare att vi skulle få handikapp, hon får inte gissa dom första 5 sekunderna 😀

Här kommer en av mina favvosar från 80 talet, en låt man lyssnade på mycket då, men som man sällan hör idag:

Avrundar med att önska alla pappor en trevlig fars dag! Åke är inte min pappa men pappa till våra barn så han får vara med på bild, här till höger om Tex:

Samt min pappa Krister förstås:

Och Åkes pappa Nicke (Nils), dom finns inte längre med oss i riktiga livet men med alla minnen man har så lever dom ändå kvar:

Ha en fin dag, pappor och alla andra!

Han håller igång tillverkningen…

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 oktober 2018 kl 09:12, Bli först att kommentera

Idag är det tydligen räkmackans dag, fast det blir nog ingen räkmacka här, inte idag, i alla fall. Men här i huset, äts det räkost, snudd på varje dag, och det är bara en person i hushållet som inte kan sluta med det:

Åke! Han håller liv i Kavli fabriken, och snart tycker jag att han borde få en guldklocka för sin aldrig, sinande smak för denna mjukost.

Nicco och Tina ha fullt upp i Torre, är det inte ölprovning så är det vinprovning, sandstrandshäng och annat:

Fotograf Tina Andersson Florin

Fotograf, Tina Andersson Florin och Nicco,kan jag gissa!

Här är det inte riktigt samma klimat, dom varnar för starka vindar här vid kusten och jag kan nu se att det börjat fläkta lite, ute. Det var kav lugnt och myggfritt, då jag steg upp. Förmodligen inga mygg nu heller, men ändå…

Och att vintern snart står bakom dörren kan man också ana, då man varannan morgon, ser isen som ligger på bilrutan. Men…det kommer fortfarande att komma fina dagar, det är jag helt övertygad om.

Tänk vad nice det hade varit med våra 4 årstider, lite utspritt, först kommer våren sedan hösten, som följs av sommar och efter den vintern:

…ehh, eller mja, lite knepigt blev det nog 😀 Vi får nog vara glad att det hänger ihop, lite grann, och inte 25 plusgrader ena dagen och snö den andra.

Efter dagens arbete har jag gjort 6 arbetsdagar av 7 och ikväll gör jag helg. Men innan dess ska jag nog jaga på snabeldraken här hemma, gå ut med hunden, fixa nån typ av lunch och sedan pling middag…pling som i mikro-pling.

Hoppas på en fin söndag för er alla!

Etikett: fotograf

Benet domnade bort efter 2 timmar :O

Lite sommarkänsla, ändå :)

Var det, eller, nä, det var väl, hm, nej…

Dom var inte goda, men…

Vilken magi!!!

Är det inte den ena dagen så är det den andra!

Nanosekunder!

Inte för långt och inte för kort, lite lagom!

He jer omajligt!!!

Han håller igång tillverkningen…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten