Etikett: fru

Jag sa: -Titta på din fru, Åke…sen gick jag…

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 september 2021 kl 07:10, Bli först att kommentera

Det händer inte så mycket här hemma, dagar kommer och dagar går. Svårt att hitta på nåt att skriva om. Brukar rota lite i arkiven, vid såna tillfällen. Detta la jag ut på fejjan, idag, för 7 år sedan.

Jag har gjort något som jag inte gjort på över 5 år…jag har klippt håret. Fast inte som jag brukar, hehee…jag tog ihop allt hår i en snodd, rakt upp på skallen, sedan klippte jag rätt av, cirka 10 cm, och sedan en sväng till, nu 5 cm, och vet ni vad, ingen har märkt nåt, varken Åke eller Nicco, hahaa…coolt, då är jag klippt, och har sparat in flera hundra, eftersom jag gjorde det själv *lycklig* 😃

Hm…nä att klippa sig är inget jag gillar, så lite knepigt att jag igår, satt vid datorn, hade nykokat kaffe i muggen. Åke låg och slumrade i soffan. Så blev jag tvärless på mitt hår.

Det är liksom bad hair day, varannan 1/2 dag…ish.

Snabbgooglade vad frisörsalongen här på Västerslätt heter, den nyöppnade.

Gick in på deras bokningssida och BAAM, dom hade en tid 10 minuter bort. Bocka i den, sa till Åke, titta på din fru, så du kommer ihåg hur hon såg ut. Och sedan gick jag.

Hade en önskan, jag vill inte se ut som Hedvig, och då tänkte jag närmast på hon i barnprogrammet, från A-Ö. Hon som klippte mig, stylade lite, lockade krokiga saker i håret så det såg faktiskt bra ut, där bak.

Fotnot, färgen är min sedan tidigare. Började ju med henna för 10 månader sedan, ungefär. Av nån konstig anledning blir underhåret mörkare, fråga mig inte varför. Däremot har jag alltid haft slingor i håret, alltså naturliga sådana, så det kanske är därför det blir så där. Jag vet inte.

Nu vet jag, att jag aldrig kommer att få till det så där, som frissan. Å andra sidan, man måste ju våga göra saker, vadå, förhoppningsvis växer det ut. Eller, med min tur kanske inte alls, men då är det som det är.

Den här filmsekvensen är inte bara som den är. Här har dom nog övat en timme eller två. Men så fantastiskt, man blir alldeles trollbunden av att se på det.

Nu får ni ha en fin onsdag, allihop!

Latsida…vad är det?

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 juli 2020 kl 10:10, Bli först att kommentera

Min pappa, hade en liten förkärlek till båtar, såna där som tuffar, med ruff. Han har haft 2 stycken i sin ägo, och bägge två har varit sjösatta i Lainejaursjön, där vi har stugan.

Har många minnen från dessa båtutflykter, flera gånger åkte vi till andra badstränder runt sjön och ibland ville han visa vart grynnan låg. Och nån gång hittade han av den så det skrapade under båten.

En av båtarna efterskänktes till Emma och Johans stuggranne, och den andra har stått under en presenning, mitt på backen. Den har en gång i tiden gått som taxibåt till och från Holmön. Nicco har fotat:

Det har länge varit prat om vad som skulle göras med den. Eldas upp, ges bort, eller varför inte fixa till den lite, och använda som solhängsplats eller nåt annat. Nu har den fått en lätt upp piffning, lite färg runt kanten och städning, samt förflyttning och ska nu vara som en bastulounge. Jo, det står en bastu där också, Nicco har fotat, här med:

Det är vad dom pysslat med, sedan vi åkte hem. Nicco, Georgo, storebror Sivert med fru, brorsdotter Camilla med sambo Joel, brors sönerna Daniel och Jonathan, samt lillsyrran Emma med sambo Johan. Jag skrev till Nicco att morfar min pappa gör säkert tumme upp, där han är, båten skulle ju aldrig hamna i vattnet igen, men den kommer att användas ändå <3

Nu är det inte enbart det dom gjort, fick nån bild på en nyskrapad stugsida, på instahändelse kunde jag se Georgo på stegen, men inte här då:

Gissar att Nicco gjort sin beskärda del, hon med. Det har sorterats i lådor och skåp, med risk att jag inte kommer att hitta nåt, nästa gång vi kommer dit. Men det var nog på tiden.

Här har man inte suttit på latsidan heller. Jag stod på skalle över grusgången och stenplattorna igår, i säkerligen 2-3 timmar, gissa om det var billig fylla. Och ont på baksida lår samt pekfinger, har man idag.

Man får det då man inte går ner på knä, utan står framåtböjd med raka ben, och sedan försöker man slita upp gräs och ogräs med nyporna. Men nu är jag på god väg.

Utmed kantstenen, på den sidan bussen står, har vi aldrig tagit bort nåt gräs, så det finns att arbeta med. Smyckade gården med 2 hjul, så nu börjar det nästan se ut som nåt cowboy camp, härute, hahaa… i lådan har vi vedförvaring:

Det var då skapligt väder igår, får se vad dagen kommer att erbjuda. Det bästa är ju om man bara ser vad som blir, allt kan förändras lika snabbt som en blindbrems hugger dig i hälsenan.

Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Här var hon förbannad!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 mars 2020 kl 10:27, Bli först att kommentera

Den här bilden dök upp som års minne på Facebook, igår. Jag redigerar bort en av männen som kom med. Kommer dock inte ihåg om det var 1, 2 eller 3 år sedan. Vi satt i alla fall på Rhodos och käkade lunch, jag och Nicco.

Männen som satt bakom Nicco, pratade såpass högt med varandra att vi inte kunde undgå att höra vad det surrades om. En av dom satt och beklagade sig över sin fruktansvärt dumma fru/tjej, och hon var inte mycket värd.

Nicco är så uppretad då jag tar bilden och hon är på vippen att vända sig om och skälla ut dom. Hon tycker att dom går över gränsen, flera gånger och jag är absolut böjd att hålla med. Men det här är ett läge där jag inte är säker på hur man skulle ha hanterat det.

Man riskerar definitivt att hamna i ett bråk eller i en väldigt obekväm sits, då man lägger sig i andras affärer. Och det hade varit en helt annan femma om nu tjejen/frun, suttit med, och där blivit påhoppad. Då hade man haft nån att hålla om ryggen. Här skulle dom lätt kunna komma undan med att säga att vi inte vet vad dom snackar om.

Eller vad tror du, Winstone?

Mja, jag kan inte annat än hoppas idag att den tjejen kommit underfund med vem hon varit tillsammans med och givit honom på moppo och flyttat ut. Å andra sidan, så vet vi inget om vem hon är heller, men du behöver ju inte sitta och kasta dynga över den du är tillsammans med, det är väl bättre att du löser det hemma, med den personen du snackar skit om.

Så löser ni det eller bestämmer er för att ni inte var menade för varandra, end of story!

Apropå bilder på Nicco, så är detta en av dagens minnes bilder. Nicco hette ju som ni vet, Jennifer på den tiden:

Och här är ett urklipp på en liten intervju dom hade med henne på förskolan:

Hahaa…

Tänkte avrunda med väderrapport från Ettan, men det får bli med detta som tillägg, och jag citerar ett gammalt blogginlägg: ””Jag pratade lite med Sally igår, barnbarnet ni vet, som fyller två år om 1½ månad. Hon skulle äta horv till middag, gissar på horv och haharoner då, sen berättade hon om hajapappa, vilket naturligtvis är Barbapappa.

Kommer även ihåg att det var lite problem med bokstaven S också. Hon skulle ju tala om för mig att solen skiner, och det blev då: Holen hiner!” Slutcitat

Och så är det. mina vänner, solen skiner idag och jag tänker nog dricka en, eller två eller flera koppar härute, och sänder en tanke till min vän Ulla, som fyller år idag, Grattis säger jag även här, till dig!

Hade ingen bättre bild på Ullas Kondis, så den där får duga 🙂

Ha det gott, allihop!

Man slår inte ihop slattar, eller…

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 februari 2020 kl 10:53, Bli först att kommentera

Jo jag gjorde mig en tvärsväng ner på stan, gick i princip ett varv runt Åhléns huset och sen åkte jag hem, med ärende uträttade 😀

Jitte och Ina hade tipsat om en bra grupp, tidigare, Texas Oil, finsk band, så jag hade lagt in en beställning på en cd skiva, och då jag kom hem låg den så prydligt i brevlådan.

Men gissa om jag blev nollställd då jag öppnade paketet, vad hade jag köpt, seriöst?

Ja, den har samma storlek som en singelskiva/vinyl, men den var ju för tusan, nästan helt slät som en cd skiva, jag fattade nada, och undrade förstås vem som har en sån spelare som tar in så stora skivor.

Tanken på vinyl, fanns inte för mig, jag visste inte ens att man kunde köpa nya vinylskivor idag. Men det visade sig vara precis så. Skrev på FB att jag kunde göra en tavla av den, och då får den symbolisera två tavlor, den jag gjorde då jag beställde fel och en tavla på väggen.

Här kan i lyssna på dom…väldigt lik Hurriganes, så gillar man dom så gillar man Texas Oil:

Apropå band och musik, så blev mamma intresserad av Åke Swahns musik, så jag googlade igår för at se om det fanns att köpa på nätet, men jag gick bet. Fick hans nummer av hans fru, så jag ska skriva eller ringa honom vid tillfälle, hon skrev att det kan hända att han har nån skiva att sälja.

Jag skrev ju om Pontare igår och var tvungen att förhöra mig om släktskapet, med Theresé, som har stenkoll, hon skickade följande och jag lovar, mina ögon gick i kors efter första raden 😀 Men långt tillbaka finns det en länk, på både min pappa och mammas sida.

Roger Pontare är din morfars (Yvonne – Evert) farmors (Johan – Erika) brorsdotters (Johannes – Hedvig) dotterdotters (Sigrid – Enid) son OCH morfars (Evert) farfars (Johan – Edvard) mosters (Sara – Sofia) sondotters (Johannes – Hedvig) dotterdotters (Sigrid – Enid) son OCH farfars (Christer – Johan) morfars (Gustafva – Per) fasters (Salomon – Sofia) sondotters (Johannes – Hedvig) dotterdotters (Sigrid – Enid) son

Dök upp ett 1 års minne på FB idag:

Hm…då var det ordning och reda, ser värre ut idag, ujuj!!!

Hur städar man i den hyllan? Man slår ju inte ihop slattar, eller… i-lands problem 😀

Önskar er alla en fin lördag!

Sök skydd, för tusan!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 september 2019 kl 10:31, Bli först att kommentera

Nicco skickade den här bilden till mig från Uberfacts:

Och det där har vi varit med om, 2 gånger. Första svängen, var vi i Norum, där pappa hade sitt bygge/maskinhall/lägenhet:

Det var en fin dag och Åke, jag och Nicco hade kört ner bussen, till vägen tog slut och den sista biten, gick vi ner med stolar till den lilla sandstranden som fanns där vid havsviken.

Gissar att Nicco var runt 6-7 år, vid det tillfället. Plötsligt blev himlen väldigt mörk runt hörnet och Niccos hår ställde sig upp, precis som på bilden på Uberfacts. Vi skrattade och tyckte det var helt sjukt, mitt hår reste sig också, där jag satt, inte fullt lika mycket men ändå.

Nå, vi kände att nåt var på gång så vi greppade stolarna och gick med raska steg upp till bussen, och det blev ena riktiga smällar då åska och dunder, brakade loss. Ja, vi kanske hade en väldans tur, den gången.

Samma sak då vi var nere på Tierp Arena, juli 2013, och det var fruktansvärt varmt, över 30 grader och man höll på att förgås. Och med värmen drog det in mörka moln:

Och nu citerar jag mitt inlägg från då:

”Apropå regn och ruskväder… i Tierp, då åskan drog in över banan, fick vi oss ett gott skratt. Inge kom förbi där vi satt och pekade på hans fru (tror jag), kolla in hennes hår:

Här kan vi snacka statisk elektricitet, det lustiga var att jag, kvällen innan, undrade jag varför mitt hår var så statiskt… det brukar det vara då det är vinter och kallt. Kanske låg åska i luften redan då?

Nå, jag gick på andra sidan markisen och tittade på alla människor som i regnet som drog in, flydde från banan, och hälften av allihop som kom småspringande, hade håret på samma sätt, ståendes rätt upp. Är man laddad då eller? Några minuter senare kom första blixten och sekunden efter smällen.

Två småkillar med kortklippt hår hade exakt samma fjong på luggen, som stod rätt ut, hahaa… såg för härligt ut. Men man kan ju undra om det är så bra att vistas ute då det är så där, hm…att man inte ska springa, vet jag då i alla fall, blixten drar sig till det som rör sig, så man ska gå, lugnt och beskedligt och söka skydd.” Slutcitat

Efter att nu ha läst vad som stod på bilden till Uberfacts. så kommer jag att ta, upprättstående hår, på mer allvar, seriöst…då är det nog nära döden upplevelser man ska tänka på, och söka skydd, men spring inte!

Hade en trevlig kaffedejt igår kväll på Avion, vi hann inte avhandla så värst mycket då 1 timme och en kvart, fladdrar förbi lika snabbt som blixtar från en klarblå himmel, men det kan ju tänkas att vi gör om detta, en annan gång, tack för sällskapet, Maria! Ja, hon jag kaffedejtade råkar heta Maria, hon med 😀

Ha en fin dag, allihop!

Han kunde INTE flyga!

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 augusti 2019 kl 09:02, Bli först att kommentera

Det är inte bara en, som fyller år i augusti, idag är det lillebror Lars, tur. Han blir 46 år och det är svårt att förstå hur jag kunde lura honom, som barn. Visst kunde han flyga, om han bara sprang tillräckligt fort, gjorde 3 långa hoppsteg och sedan ut med armarna.

Han lyckades aldrig, och jag sa givetvis att det berodde på att han gjorde fel…vad annars 😀 Det är det storasystrar är till för!

Hade jag däremot sagt nåt liknande till kusin Jenny Krigh så hade hon förmodligen lyckats, hon är ju helt otrolig på att bända sin kropp åt alla olika håll:

Vi kommer i alla fall att fira imorgon, med tårta och bullar nere i Järlåsa. Jo, Lars och frun kommer till Theresé och Anders så vi får träffas en sväng.

It sent chills down my spine, för några dagar sedan då jag höll på med mixerstaven och plötsligt slutar den snurra, det har fastnat mat i knivarna. Och vad gör då människan (läs jag), jo hon stoppar dit fingrarna för att ta bort bromsklossen, UTAN att dra ut sladden.

Så står hon där med fingrarna då hon inser vilket misstag det kan bli eller kunde ha blivit. Stannar av i rörelsen och tänker sig för ordentligt, innan hon drar ut kontakten. Ville INTE trycka på startknappen i det lätt skärrade tillståndet. Det gick bra! 😀

Har varit ut med hunden och fyllt på saker som ska med ner till Järlåsa. Nu ska jag iväg och handla lite förnödenheter som också ska med på färden och sen hoppas jag att jag hinner sitta ute en stund innan jag ska iväg och jobba några timmar.

Har gett bort några av dom så jag kommer att sluta tidigare, och det är skönt, det är ju några mil att åka/köra, och ju längre vi hinner ikväll, ju tidigare är vi ju framme imorgon.

Det var otroligt härligt ute igår, och Winstone chillade därute, han med:

Blir säkert många bilar på Gammlia ikväll, och nästa onsdag är det säsongsavslutning, den hoppas jag att vi kan vara med på, men då gäller det att hitta nån stand in, på mitt jobb, vi får se, hur det blir.

Önskar er alla en fin onsdag!

En liten amerikanska låg i soffan

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 maj 2016 kl 09:11, Bli först att kommentera

Var ner en sväng till stan igår, och fixade inför lite födelsedagar, kusin sonen som fyllt 18, och som firades igår, samt mamma, som blir 70, om 2 veckor. Var in på Clas Ohlsson och köpte en laddning med klädvårdsrullar, deras rullar räcker så många fler gånger än dom man köper på andra affärer, så jag är glad att jag hittat dom där.

In på Forex och växlade till mig en liten slant i dollar, skulle vara med till presenten vi gav till Anton. Sedan Designbutiken, Hemtex och järnet hem. Lunch, ut med Winstone igen och efter det blev det järnspetts leverans till ”gammbossen”, som var i akut behov av ett spett till alla hennes projekt.

I hennes soffa chillade en liten amerikanska, som heter Fiona, och som man får snacka engelska med, så fin hund, fast jag tror att hon tror, att hon är en korsning mellan ekorre och katt. Som hon hoppar och klättrar överallt 😀

Hann rensa i rabatten och runt smultronbuskarna, gödslade lite och sedan njöt man av vädret så långt det gick. Ja, jag pratade med kungsängs Tina också, lika fint väder därnere, så vi tog fyra flugor i en smäll, pratade och solade, på varsitt håll, samtidigt. Vilka skills vi besitter 😀

Middag intogs då på Bus Stop, och sedan en kort promenad till Bågenhuset där killen som skulle firas, bor med sina föräldrar…Anna och Ingvar. Storebror med fru, var också där. God tårta och champagne, och kaffe, jo man tackar 😀 Åke fick vara chaufför hem…ja vadå, jag körde ju dit 😀

Och nu är träningen gjord, frukost intagen, och morgonkaffet, så nu återstår promenad och sedan tror jag att jag, ska chilla därute på altan, bara för att jag kan. Ha det gott, alla vänner!

Tack och tack!

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 juni 2014 kl 08:10, Bli först att kommentera

Börjar med att tacka alla som skickat grattis hälsningar, via posten, sms, kommentarsfältet, Facebook, och ni som dök in i går kväll, på en tårtbit, Tack för att ni gjorde min dag! Och givetvis till dig, Tina, som jag fick ha en kul stund med, över lunchbuffén på hotell Plaza 😀 och kort fick jag av och med henne:

Jag började med att duka upp, härinne men kollade på termometern, där vid 18 tiden, plus 22 i skuggan, så jag bestämde mig genast för att kaffet skulle bli utomhus.

Mamma, Bosse och Emma, var först på plats. Av mamma fick jag ett armband och boken om Tårtan 🙂

Emma kom med en solcellslampa, den där lila och en blomma som nu officiellt blir årets bussblomma som kommer att få följa med då vi kajkar runt:

Av Nicco fick jag filmen om hundraåringen, passar ju perfekt, jag har kvar cirka 20 sidor av boken, och Nicco och Andy gav mig en mjukglass görare:

Man lägger den i frysen, sedan häller man i 1dl grädde och smaksättning, skakar och klämmer på den i några sekunder sedan, tadaaa….mjukglass. ja, den ska testköras så får vi se om den håller vad den lovar.

Camilla och Ebba kom gåendes med en bukett fina rosor, jag tycker ju dom där blå, ser härliga ut:

Och sedan kom Mats, Helena och Frida Jonsson, med sig hade dom ett paket, med dom coolaste shots glasen, kolla in:

Tord kom också in släntrande på gården, han eftersökte fru och barn och fick sig en tårtbit, han med 😀

Slutligen kom storebror Sivert med fru, och med sig hade dom en grillhink, tyckte att vi kunde behöva en då vi inte förstått att det var en blomkruka vi nu använder till grillningen, fast det var mest på skämt, tror vi då 😀

En trevlig kväll i trädgården, och mitt i alltihop fick vi en liten uppvisning av en bil som ställde sig här i utfarten från Blomstervägen och gjorde en rejäl burnout innan han gasade iväg, jodå!

Sally ringde också och ville säga grattis, och hon sa att hon längtade till Maltträsk, och efter Brälla och Lena…men jag ska bara leka med dig, mormor, hela midsommar. Och Winstone kunde också få vara med, viktigt dock att jag kom ihåg att ta med godis till honom, och ett ben..och lite mer godis…till oss.

Japp, hon skulle också göra en lista, sa hon, så jag vet vad som ska med då vi åker ner till dom i Järlåsa, om 2 veckor, och här kommer den:

Klockren, eller hur 🙂 Hon hade också knåpat ihop ett kort jag fick i brevlådan:

Och slutligen, av min käre make Åke, en bukett med handplockade liljekonvaljer och jag ska få en ny ruta insatt i Buicken, samt kontroll av Camaron, kan ju inte bli bättre 🙂

Önskar er alla en toppen fredag!

Livet är inte för evigt hållbart, det är skört!

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 april 2013 kl 05:00, 4 kommentarer

Vi blev ännu en gång påminda om hur skört livet egentligen är, då en av våra grannar kom förbi igår, och ville tala om att hans fru, gått bort, väldigt hastigt och oväntat. Hon var inte gammal, och två yngre barn har dom .

Man har sån lust att svära, då man får veta sånt här, barnen hade sagt att dom tyckte det var så orättvist, och det är ju precis det, livet är. Man förstår inte, men jag vet ju, idag vis av erfarenhet, att det heller inte hjälper att tänka om… eller ångra osagda saker, eller önska, för ingen kan ändra på det som har hänt.

Och vissa saker går vi igenom livet med, helt i blindo, vi vet aldrig vad som lurar bakom nästa krön, och det får vi vara glada över. Rent logiskt vill man ju att den som levt längst, ska gå först, men hur ofta händer det, egentligen?

Man får sig en ordentlig tankeställare, och man börjar grunna över sitt eget liv, och vad man gör med det. Vi kan inte göra saker åt det förflutna, men till viss del påverka vår framtid. Våra tankar är med grannens familj, och vi hoppas att dom kan gå vidare, så småningom.

Själv är jag nu uppe i denna tidiga morgontimme, för jag har ett uppdrag, ska nämligen skjutsa Nicco på flyget, och det är inte det jobbigaste, kan jag säga, utan det är att få upp henne ur sängen. Kan det vara ärftligt, månntro? Vet att jag själv var svårväckt då jag var ung, men det här är snudd på galet.

Gårdagen tillbringade vi utomhus, i sol och blåst, mera krattning, och vårstädning. Planering av hämtande av Buicken och vilken bil vi ska ställa av… och vart. Huvva vilka i-lands problem man har. Näpp, nu ska jag göra mig klar, vi måste åka om en halvtimme. Önskar er alla en fin måndag!

Lingondricka…nopp, det var…

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 mars 2010 kl 07:17, 4 kommentarer

Så är vi tillbaka i den ”vanliga” lunken igen. Innan Theresé åkte hem så var vi först hem till Brälla och Lena och blev bjuden på kaffe, sedan åkte vi ut till Strömpilen där Theresé skulle kolla på kläder och vi skulle se vad dom tar för en dator genomgång samt en laddare till Niccolinas kamera. Sedan fick hon en förskottspresent av Theresé, ett extra minne till hennes mobil.

Niccolina lyckades sätta igång ett larm inne på El-giganten, hon skulle lyfta upp en mobiltelefon och då råkade en sladd ploppa lös och det började tuta samt blinka en röd siren. Ja jag säger då det. Men det orsakade då ingen kalabalik, det kom en kille och återställde larmet, jag sa att det inte var meningen och han nickade lite trött och sa att det oftast inte var det. Det har säkert inträffat otaliga gånger och dom är less på ljudet, kanske dags att ordna dit ett nytt system?

Kerstin och Janne är nere i Gävle och dom hade provat ringa igår men jag hade inte mobilen med mig, jag skickade ett sms senare på kvällen och undrade om det hade varit nåt viktigt. Janne ringde upp och sa att dom hade varit på Ikea och troligtvis sett glasen jag hade bloggat om, och nu undrade dom om jag ville ha ett sexpack till… hela glas. Dom ska åka dit idag igen och investera i det så då får jag fylla ut tomrummet i köksskåpet, trots allt. Very nice!

Theresé påminde mig igår om min farbror och vad han hade gjort…av misstag. Dom bodde uppe i Gällivare för flera år sedan, han jobbade som helikoptermekaniker på Norrlandsflyg. Hans fru brukade göra lingondricka som hon sedan frös ner, i bland annat, ur diskade siraps flaskor. Han brukade väl ta med en sån flaska någon gång då och då, på jobbet. Och just den här gången var det precis vad han hade planerat att göra.

Han grävde fram en flaska och åkte iväg till jobbet. Lagom till lunchdags hade drickan tinat upp och han hällde upp ett glas, men han tyckte att färgen var annorlunda, han sniffade i glaset men tycktes inte känna någon speciell doft så han drack, rynkade på näsan men kunde ändå inte förstå vad det var som inte stämde. Lite järnsmak var det på drickan (jag förmodar att det var MYCKET järnsmak, men han kanske var lite förkyld) men tron kan ju försätta berg och han drack upp det han hade med sig.

På kvällen frågade han frun om drickan och sa att han tyckte det smakade lite annorlunda…vet ni vad det var han hade druckit, och håll i er nu, renblod. Hon är ju renägare och brukar väl ta rätt på blodet för tillverkning av blodpalt etc., och det var precis det hon hade frusit ner i en sirapsflaska. Hurvas!!!

Ni får ha en bra måndag, själv ska jag se om Annika är hemma så jag får fara och hämta uppsägningspapperet samt en deklaration på vad jag har gjort fram till nu.

Etikett: fru

Jag sa: -Titta på din fru, Åke…sen gick jag…

Latsida…vad är det?

Här var hon förbannad!!!

Man slår inte ihop slattar, eller…

Sök skydd, för tusan!!!

Han kunde INTE flyga!

En liten amerikanska låg i soffan

Tack och tack!

Livet är inte för evigt hållbart, det är skört!

Lingondricka…nopp, det var…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten