Etikett: fru

En liten amerikanska låg i soffan

Var ner en sväng till stan igår, och fixade inför lite födelsedagar, kusin sonen som fyllt 18, och som firades igår, samt mamma, som blir 70, om 2 veckor. Var in på Clas Ohlsson och köpte en laddning med klädvårdsrullar, deras rullar räcker så många fler gånger än dom man köper på andra affärer, så jag är glad att jag hittat dom där.

In på Forex och växlade till mig en liten slant i dollar, skulle vara med till presenten vi gav till Anton. Sedan Designbutiken, Hemtex och järnet hem. Lunch, ut med Winstone igen och efter det blev det järnspetts leverans till ”gammbossen”, som var i akut behov av ett spett till alla hennes projekt.

I hennes soffa chillade en liten amerikanska, som heter Fiona, och som man får snacka engelska med, så fin hund, fast jag tror att hon tror, att hon är en korsning mellan ekorre och katt. Som hon hoppar och klättrar överallt :D

2016-05-03 14.13.20Hann rensa i rabatten och runt smultronbuskarna, gödslade lite och sedan njöt man av vädret så långt det gick. Ja, jag pratade med kungsängs Tina också, lika fint väder därnere, så vi tog fyra flugor i en smäll, pratade och solade, på varsitt håll, samtidigt. Vilka skills vi besitter :D

Middag intogs då på Bus Stop, och sedan en kort promenad till Bågenhuset där killen som skulle firas, bor med sina föräldrar…Anna och Ingvar. Storebror med fru, var också där. God tårta och champagne, och kaffe, jo man tackar :D Åke fick vara chaufför hem…ja vadå, jag körde ju dit :D

2016-05-04 09.04.12Och nu är träningen gjord, frukost intagen, och morgonkaffet, så nu återstår promenad och sedan tror jag att jag, ska chilla därute på altan, bara för att jag kan. Ha det gott, alla vänner!
2016-05-03 16.31.06

Tack och tack!

Av , , Bli först att kommentera 14

Börjar med att tacka alla som skickat grattis hälsningar, via posten, sms, kommentarsfältet, Facebook, och ni som dök in i går kväll, på en tårtbit, Tack för att ni gjorde min dag! Och givetvis till dig, Tina, som jag fick ha en kul stund med, över lunchbuffén på hotell Plaza :D och kort fick jag av och med henne:

024

Jag började med att duka upp, härinne men kollade på termometern, där vid 18 tiden, plus 22 i skuggan, så jag bestämde mig genast för att kaffet skulle bli utomhus.

015

Mamma, Bosse och Emma, var först på plats. Av mamma fick jag ett armband och boken om Tårtan :)

020 021

Emma kom med en solcellslampa, den där lila och en blomma som nu officiellt blir årets bussblomma som kommer att få följa med då vi kajkar runt:

019

Av Nicco fick jag filmen om hundraåringen, passar ju perfekt, jag har kvar cirka 20 sidor av boken, och Nicco och Andy gav mig en mjukglass görare:

Foto0092

Man lägger den i frysen, sedan häller man i 1dl grädde och smaksättning, skakar och klämmer på den i några sekunder sedan, tadaaa….mjukglass. ja, den ska testköras så får vi se om den håller vad den lovar.

Camilla och Ebba kom gåendes med en bukett fina rosor, jag tycker ju dom där blå, ser härliga ut:

Foto0094

Och sedan kom Mats, Helena och Frida Jonsson, med sig hade dom ett paket, med dom coolaste shots glasen, kolla in:

023

Tord kom också in släntrande på gården, han eftersökte fru och barn och fick sig en tårtbit, han med :D

Slutligen kom storebror Sivert med fru, och med sig hade dom en grillhink, tyckte att vi kunde behöva en då vi inte förstått att det var en blomkruka vi nu använder till grillningen, fast det var mest på skämt, tror vi då :D

En trevlig kväll i trädgården, och mitt i alltihop fick vi en liten uppvisning av en bil som ställde sig här i utfarten från Blomstervägen och gjorde en rejäl burnout innan han gasade iväg, jodå!

Sally ringde också och ville säga grattis, och hon sa att hon längtade till Maltträsk, och efter Brälla och Lena…men jag ska bara leka med dig, mormor, hela midsommar. Och Winstone kunde också få vara med, viktigt dock att jag kom ihåg att ta med godis till honom, och ett ben..och lite mer godis…till oss.

Japp, hon skulle också göra en lista, sa hon, så jag vet vad som ska med då vi åker ner till dom i Järlåsa, om 2 veckor, och här kommer den:

WP_20140612_003

Klockren, eller hur :) Hon hade också knåpat ihop ett kort jag fick i brevlådan:

025Och slutligen, av min käre make Åke, en bukett med handplockade liljekonvaljer och jag ska få en ny ruta insatt i Buicken, samt kontroll av Camaron, kan ju inte bli bättre :)

028Önskar er alla en toppen fredag!

Livet är inte för evigt hållbart, det är skört!

Av , , 4 kommentarer 11

 

Vi blev ännu en gång påminda om hur skört livet egentligen är, då en av våra grannar kom förbi igår, och ville tala om att hans fru, gått bort, väldigt hastigt och oväntat. Hon var inte gammal, och två yngre barn har dom .
Man har sån lust att svära, då man får veta sånt här, barnen hade sagt att dom tyckte det var så orättvist, och det är ju precis det, livet är. Man förstår inte, men jag vet ju, idag vis av erfarenhet, att det heller inte hjälper att tänka om… eller ångra osagda saker, eller önska, för ingen kan ändra på det som har hänt.
Och vissa saker går vi igenom livet med, helt i blindo, vi vet aldrig vad som lurar bakom nästa krön, och det får vi vara glada över. Rent logiskt vill man ju att den som levt längst, ska gå först, men hur ofta händer det, egentligen?
Man får sig en ordentlig tankeställare, och man börjar grunna över sitt eget liv, och vad man gör med det. Vi kan inte göra saker åt det förflutna, men till viss del påverka vår framtid. Våra tankar är med grannens familj, och vi hoppas att dom kan gå vidare, så småningom.
Själv är jag nu uppe i denna tidiga morgontimme, för jag har ett uppdrag, ska nämligen skjutsa Nicco på flyget, och det är inte det jobbigaste, kan jag säga, utan det är att få upp henne ur sängen. Kan det vara ärftligt, månntro? Vet att jag själv var svårväckt då jag var ung, men det här är snudd på galet.
Gårdagen tillbringade vi utomhus, i sol och blåst, mera krattning, och vårstädning. Planering av hämtande av Buicken och vilken bil vi ska ställa av… och vart. Huvva vilka i-lands problem man har. Näpp, nu ska jag göra mig klar, vi måste åka om en halvtimme. Önskar er alla en fin måndag!

Lingondricka…nopp, det var…

Av , , 4 kommentarer 4

Så är vi tillbaka i den ”vanliga” lunken igen. Innan Theresé åkte hem så var vi först hem till Brälla och Lena och blev bjuden på kaffe, sedan åkte vi ut till Strömpilen där Theresé skulle kolla på kläder och vi skulle se vad dom tar för en dator genomgång samt en laddare till Niccolinas kamera. Sedan fick hon en förskottspresent av Theresé, ett extra minne till hennes mobil.

Niccolina lyckades sätta igång ett larm inne på El-giganten, hon skulle lyfta upp en mobiltelefon och då råkade en sladd ploppa lös och det började tuta samt blinka en röd siren. Ja jag säger då det. Men det orsakade då ingen kalabalik, det kom en kille och återställde larmet, jag sa att det inte var meningen och han nickade lite trött och sa att det oftast inte var det. Det har säkert inträffat otaliga gånger och dom är less på ljudet, kanske dags att ordna dit ett nytt system?
 
Kerstin och Janne är nere i Gävle och dom hade provat ringa igår men jag hade inte mobilen med mig, jag skickade ett sms senare på kvällen och undrade om det hade varit nåt viktigt. Janne ringde upp och sa att dom hade varit på Ikea och troligtvis sett glasen jag hade bloggat om, och nu undrade dom om jag ville ha ett sexpack till… hela glas. Dom ska åka dit idag igen och investera i det så då får jag fylla ut tomrummet i köksskåpet, trots allt. Very nice!
 
Theresé påminde mig igår om min farbror och vad han hade gjort…av misstag. Dom bodde uppe i Gällivare för flera år sedan, han jobbade som helikoptermekaniker på Norrlandsflyg. Hans fru brukade göra lingondricka som hon sedan frös ner, i bland annat, ur diskade siraps flaskor. Han brukade väl ta med en sån flaska någon gång då och då, på jobbet. Och just den här gången var det precis vad han hade planerat att göra.
 
Han grävde fram en flaska och åkte iväg till jobbet. Lagom till lunchdags hade drickan tinat upp och han hällde upp ett glas, men han tyckte att färgen var annorlunda, han sniffade i glaset men tycktes inte känna någon speciell doft så han drack, rynkade på näsan men kunde ändå inte förstå vad det var som inte stämde. Lite järnsmak var det på drickan (jag förmodar att det var MYCKET järnsmak, men han kanske var lite förkyld) men tron kan ju försätta berg och han drack upp det han hade med sig.
 
På kvällen frågade han frun om drickan och sa att han tyckte det smakade lite annorlunda…vet ni vad det var han hade druckit, och håll i er nu, renblod. Hon är ju renägare och brukar väl ta rätt på blodet för tillverkning av blodpalt etc., och det var precis det hon hade frusit ner i en sirapsflaska. Hurvas!!!
 
Ni får ha en bra måndag, själv ska jag se om Annika är hemma så jag får fara och hämta uppsägningspapperet samt en deklaration på vad jag har gjort fram till nu.

Minnen

Av , , 4 kommentarer 1

 

Vi nåddes av ännu ett dödsbud igår kväll, en gammal kompis till Åke som vi umgåtts en hel del med under åren. Mera på den tiden vi bodde på Mariehem och då Theresé var liten. Då han sedan flyttade med sin familj, några mil utanför Umeå så blev det mer sällan vi träffades, men telefonen fanns ju alltid.
 
Han omkom i en singelolycka på väg till sitt arbete igår morse, olyckor som oftast händer på bråkdelssekunder, man tänker då att hade man bara stannat och knutit sina skosnören eller om telefonen hade ringt eller …så där kan man hålla på. Man ser plötsligt sin egen dödlighet, ingen lever för evigt men väldigt få av oss går ut genom dörren på morgonen och vet att det är sista gången man gör det.
 
Men å andra sidan, är det skönt att inte veta sin framtid eller öde, då vore livet kanske inte lika roligt längre. Man ska leva för dagen, inte sia så mycket om framtiden. När Åke blev uppringd av hans f.d. fru som talade om vad som hänt så började vi genast prata om när vi såg honom sist vad man då hade gjort, hur längesedan det var Jennifer hade sett honom och sedan kom minnen av allt vi faktiskt gjort tillsammans.
 
Som den midsommaren vi firade på en liten udde längst efter Malån, i en stekande tropisk värme som vi aldrig upplevt i Malå och som höll på ta knäcken på oss då det inte fanns tillstymmelsen av ett träd eller skugga i närheten, eller som den gången jag skrev om då han tog hål i sitt eget öra och i Åkes, eller när vi hämtade honom på söndags förmiddagarna för att åka på scandic hotell för frukost i annan miljö än hemma. Hur många gånger har han inte suttit i baksätet och ojat sig och ångrat att han inte låg hemma istället. Eller den gången han hälsat på oss här på västerslätt och lånade min 26 tums cykel för att ta sig hem till Teg och han cyklade in i ett staket med trampen som lossnade och han fick ta sig hem med en tramp. Många minnen blir det, och dom flesta ganska roliga.
 
Vi sänder en tanke till hans son och alla andra i hans närhet, det är alltid jobbigt att mista en närstående och kanske speciellt genom en olycka, allt det där som man önskat att man hade sagt eller gjort, därför är det så viktigt att inte vänta med såna saker, tala om för din fru, man eller barn, idag, att du älskar dom så vet du att du sagt det. Jag älskar min man, och våra barn så nu vet dom det och även alla ni andra.
 
Ha det gott!