Etikett: fy spray

Grannosämja… kan det bli

Av , , Bli först att kommentera 9

Jag kan inte låta bli att fundera över hanhundarnas pinkande, alltså ursäkta. Dom markerar revir, men borde inte detta beteende försvunnit snart, dom har ju som ingen användning av det.

Jag vill inte att Winstone pissar på saker som ska handhas av mänskliga händer, som till exempel vägskyltar, markörer som dom ställer ut för att visa att det pågår arbete, betonggrisar och träbroar, för att nämna några saker.

Men för mig blir det en evig kamp, varje dag och varje promenad. För andra har ju varit där och markerat, så det vill ju han med, och skulle det nu mot all förmodan, vara ett opinkat ställe, så ska ju det markeras före alla andra… alltså *suck*.

Samma sak gäller ju nu vårat nya staket. Det har redan hunnit vara hundar där och pissat, och jag blir fruktansvärt irriterad då man gå med en hund i koppel och inte kan hålla in dom då man kommer fram till staket eller häck som omgärdar en gård och ett hus. Tror folk att det är allmän egendom eller? Otroligt fräckt, men jag ska råda bot på det. Jag ska köpa och fylla på den självutlösande fy sprayen, så får vi se vad som händer då den kommer att puffa till en hund på nosen eller för all del, därunder då den lyfter på benet. Och jag hoppas det tar ordentligt!

Sen är det inte hundarnas fel, det fattar ju vem som helst, dom går på instinkt och vad dom har medfött, men visst har dom väl en läromästare som dom ska se upp till och lyda? Egentligen vore det ju lämpligare om hundägarna fick puffen i fejjan, men det skulle säkerligen resultera i grannosämja, eller vad tror ni 🙂

Idag har jag möte och annat så jag börjar jobba först efter 17, härligt, då behöver jag inte stå och fixa middagen nu på förmiddagen, utan jag har tid att chilla lite också. Önskar er alla en toppendag!

Foto0126

Trots och straff

Av , , Bli först att kommentera 13

 

När jag skulle iväg på jobbet, i förra veckan, och satt därute i bilen strax före sju på morgonen, så kikade jag in genom köksfönstret och rätt var det var så såg jag en del rörelser därinne.
Det tog en nanosekund innan jag fattade att det var Enya som var uppe på diskbänken, och svansade omkring. Hon vet så väl, att diskbänken, köksbordet och spisen, är förbjudna områden, och när vi är hemma, är hon aldrig där, men nu passade hon minsann på, osynlig som hon trodde att hon var.
Så igår, då vi lämnade Blomstervägen, riggade jag upp den självutlösande fy sprayen, bakom några flaskor på diskbänken och precis som jag trodde, hon var där… igen. För när vi kom hem så noterades omkullvälta flaskor och termosar. Så kan det gå om man trotsar tillsägelser och gör som man vill, jojo. Här snackar vi trots och straff, och konsekvenser av att man inte lyssnar och lär.
Bildbevis ett, arkiveras till åtal väcks.
Jag fick också se vinterns första snöängel… med dit ritat ansikte, det var Nicco som slängde sig ner på altanen och passade på at göra ett bomärke därute innan snön var borta igen.
Annars inga nyheter, jag hämtade upp en kollega på jobbet igår och bjöd hem henne på kaffe, hon jobbade heldag men hade ledigt två timmar mitt på hållet och hon bor inte här i Umeå så därför tyckte jag att det kunde passa, det var trevligt och två timmar bara flög iväg.
Själv jobbar jag idag, därav denna tidiga timme, och nu är det som vanligt dags för frukost, om jag ska hinna. Önskar er alla en fin tisdag!
 

Fy… på oss

Av , , 6 kommentarer 7

 

För några dagar sedan hade jag köpt en grillad kyckling, i väntan på förberedelserna inför middagen, låg den på diskbänken och väntade. Jag satt i tv rummet, med dörren stängd och hörde helt plötsligt ljudet… från en påse som blev slickad.
Jag studsade upp från soffan, greppade handtaget på dörren och slet upp den, lagom för att hinna se Enya, hoppa ner från diskbänken. Det var det det, nu blev Maria så där tokless, så hon gick in till datorn, letade upp sidan hon hittat förut och beställde en självutlösande fy spray, sådeså.
Sprayen hämtades ut igår, och medan jag riggade flaskan hade jag en nyfiken åskådare, Enya satt på stolen och stirrade, jag råkade utlösa sprayen några gånger varvid hon flyttade sig ut till hallen istället, där hon fått sällskap av Eloise:
Mycket försiktiga och nyfikna, satt dom där och funderade säkert på vad som nu skulle hända. Jag satte upp den på köksbordet och lämnade köket, och väntade…väntade och väntade, inget ljud därinifrån. Däremot kom Nicco hem från skolan efter ett tag och då hon passerade köksdelen utlöste hon sprayen, jag hörde ett litet skrik då hon gick förbi.
Sen försökte vi få Enya att gå upp på bordet, för att se reaktionen, men inte då, hon satt på stolen och åmade sig. När vi ledsnat skulle jag följa med Nicco upp och jag passerade den där grejen så den sprutade till, Enya såg vi bara svansen på, då hon försvann ut genom dörren.
Och sedan var det Åkes tur att sätta igång sprayflaskan, då han kom hem från jobbet. Hahaa… vi var dom enda på hela dagen och kvällen som fick den att spruta till, katterna kom aldrig så nära. Men nu har jag justerat till den lite så vi ska inte få igång den. Tilläggas ska också att spayen är lukt och giftfri, det är bara själva ljudet som ska skrämma dom. Och skrämd blir man, tro mig, jag vet ju 🙂
Jag skrev ju tidigare om hur vi nu ställer för symaskinen för kattluckan, då dom ska vara därnere i källaren, och jag tycks minnas att jag skrev att katterna skulle förtjäna en pokal om dom tog sig förbi den… nu gör dom det *STOR SUCK*.
Jag stod i köket i förrgår och kokade kaffe, mina föräldrar skulle komma förbi, så katterna hade fått gå dit ner. Helt plötsligt hör jag luckan falla igen och in i köket kommer Eloise smygande. Jag hojtar till så hon stannar i steget och gör en helomvändning till luckan igen. Jo, symaskinen var flyttad från dörren.
Och det konststycket lyckades dom även med igår morse, så för tillfället står den nu utanför dörren, dom ska inte ha tillräckligt med kraft att forcera luckan samt flytta maskinen… tycker jag ju. Men jag har tyckt mycket, jag.
Tänk vilket uppvaknade vi kunde ha fått om symaskinen med låda, skulle ha rasat utför källartrappen… jojo ett brutalt uppvaknande hade det nog blivit.
Idag ska jag hämta upp granngänget, vi ska till det nya möbelhuset och kolla in det stället, sedan ska mamma bjuda oss på kaffe. Önskar er alla en fin dag!
Maria Lundmark Hällsten