Etikett: gasa

Pest eller kolera, det är bara att välja!

Finvädret fortsätter, och det är vi väl alla väl förunnat, med tanke på hur fjolåret såg ut (tänker jag). Vi var ut med Camaron 2 svängar igår, Winstone fick följa med på en av dom:

32423023_10156285279386585_6820594673787076608_nOch efter middagen åkte jag iväg själv, upp till mamma. Det var kämpigt, kan jag säga. Tänk er att ni ska trycka ner gaspedalen, och då ni gör det så krampar det under foten. Tårna drar ihop sig och ni sitter och kör i 60 efter en större väg…vad gör man?

Jag försökte hitta ett läge där det gjorde mindre ont, sedan förberedde jag mig för att svänga in någonstans och hoppa ur bilen, sen kunde jag inte låta bli att fundera över hur det kommer att se ut då det är dags för tävling, detta vill man inte vara med om, då man ska trycka ner foten, det man har…fy f—–!!!

Så fortsatte detta krampande i natt, fast inte under foten utan nu var det fotknölen som skulle jäklas, vad less man blir. Jag som tyckt att det blivit bättre, men det kanske bara är för att man ska veta att man lever, och det gör jag ju uppenbarligen.

Det mesta av dagen tillbringades i alla fall ute på gården. Jag tvättade av Camaron, dammsög den, och torkade så gott jag kunde, det blir dammigt efter några månader i garaget. Speciellt då den även pysslats med, under tiden. Här håller vi på att ska lufta bromsarna, och jag är förste pedalskötare, det är lättsammast :D

32387230_10156285276496585_8672182889300885504_nSatte upp en ny löplina till Winstone, så går på markplan istället, men han gillade inte riktigt det konceptet. Han är lite rädd för klumpen som glider efter honom. Nåja, det är väl en vanesak. Jag vet inte hur man skulle få till det på ett bra sätt. Det är inte roligt att ha linan i vår ansiktshöjd heller.

Detta blir lite som att välja mellan pest eller kolera…nu finns en potentiell risk att man snubblar på linan istället för att hängas av den. Men den sitter i alla fall inte i vår direkta gångväg, så, vi får se.

Nu tänker jag gå ut och sätta mig, så jag önskar er alla en fin söndag!

Jag gasade på lite extra, sådär…

Av , , 2 kommentarer 10

Det drar ihop sig till tävling igen. Nu på lördag, och ni som känner er hugade, än finns det tid att anmäla sig:

14184372_10153844659182895_7261175734762115187_nJag skrev tidigare, att det enda som är synd är att jag vet, att jag inte kommer att vinna något, här är det bara 3 klass indelningar, så jag med min bästa tid på 13.29, kan få möta en som kör tider under 10 sekunder, och här är det först över mål, som vinner.

Så, min enda chans är ju då, att dom kör sönder…slirar bort sig, eller står och sover i starten. Och det vill jag inte önska. En jag berättade detta för, sa: jamen, det kan du väl visst få önska, hehee…fast nej, sa jag. Man vill vinna genom att möta någon, annars kunde man lika gärna ha soloresor och alla blev en vinnare.

Jag kommer ihåg, en av dom fösta tävlingarna, detta var i Piteå, och jag skulle möta Mathias Munther i final (numer kör han stock-super stock och blev inte svensk mästare i år, men fick en andra plats). Vi lajnar upp, sen blir det rabalder bakom mig, där Mathias står, jag frågar Åke, vad är det som händer?

Ja, säger han, det ser ut som oljeläckage under Mathias bil. Och kan inte han starta, så vinner ju jag…jag behöver bara komma mig över start och mållinje, så är pokalen min. Men inte hurrade jag över det, tvärtom, jag svor, en hel harang, och tyckte det var så dråpligt…man vill inte vinna så där, fast jag gjorde det, även om det var högst motvilligt :D

Så då vet ni, kommer jag hem på lördag kväll, med en vinst, så inte i tusan är det nåt jag kommer att vara extra stolt över :D Nä, lite tråkigt är det, fast jag ser det mer som ett tillfälle att få gasa lite, det blev ju inte så mycket av den varan i sommar. Och man får ju även testa bilen lite, om det är nåt man kan skruva i.

Sedan skriver jag gasa och gasa, jo jag har gasat, senast i morse. Då Nicco kom på att hon nog var lite sen, till tåget. Och ja, vi missar det med tio sekunder, trots att jag gasade lite extra.

1822233f18d1e3f37b95d64cfe610611Och visst är det typiskt, att tåg, som har lite som kutym att komma och fara sent, en gång som denna, avgår i exakt rätt tid. Mm, så kan det vara!

Önskar er alla en trevlig och solig tisdag!
2016-09-12 08.52.56

Ingen ”kattastrof”

Av , , 2 kommentarer 6

 

Rörmokaren var hit i förrgår, så nu är röret fixat däruppe, med andra ord så förlängde han röret en bit så att det inte ska sträva utåt hela tiden och anlita på deras klisterkuddar som dom använder (hmphff). Nå, det sitter då och lossnar det så lär jag vara den första att höra av mig till dom och då ni…
Vad jag tänkte på när killen kom hit, är att om jag, själv, går in hos någon och jag till exempel öppnar en dörr för att göra nåt i det rummet, då stänger jag dörren igen, då jag går ut. Är lampan släckt, ja, då släcker jag, man lämnar ju saker som man hittat dom, eller?
Jag påpekade tre gånger att vi har katter här och dom får inte vara däruppe så stäng dörren, stäng ytterdörren för vi har katter, jag stänger här för katterna ska inte vara här osv. Sen går han ner i källaren för att stänga av vattnet, fixar röret och sedan åker han iväg.
Två timmar senare går jag ner i källaren för att ge katterna mat, tror ni han har stängt dörren in till tvättstugan, dit han var in för att uträtta sitt ärende… nej, och jag lovar, detta är inte första gången det händer. Vi har fyra STÄNGDA dörrar därnere, och dom är stängda för att katterna inte ska vara där, och nu vet jag varför Enya var osynlig i två timmar…hon var på utforskningsuppdrag, vad annars.
Det är ingen ”kattastrof” utan det handlar mer om sunt förnuft, varför ska det vara så svårt att vara förutseende, att tänka till lite extra, att ta hänsyn och respektera människorna och speciellt då man är hemma hos någon? Eller är jag konstig som tycker så?
Jag hade jobbat i över ett år hos min förre chef, Annika ni vet, då hon frågade mig vad jag tyckte om hennes/deras stora badrum (hon har sin arbetsplats hemma i huset).  Jag har ingen aning om hur det ser ut, jag har aldrig varit dit och tittat, svarade jag. Då blev hon jätteförvånad, men detta var min arbetsplats, jag behövde ju inte vistas i hela hennes hus för att utföra mitt arbete, jag hade tillgång till kök, en liten toalett och kontoret, thats it.
Jag kommer ihåg att hon åkte iväg på en affärsresa till Kina, då jag bara jobbat hos henne i två veckor. Jag blev med andra ord lämnad ensam i huset. Och jag visste inte om jag skulle tordas ställa undan disken i hennes köksskåpar, för hon kunde ju faktiskt tycka att det var att snoka runt om jag gjorde det.
Men, jag tog mod till mig och fixade det, och det var helt ok, för hennes del. Grejen var ju att jag inte kunde fråga henne och man vet ju inte, det är inte alla som vill ha främmande människor som gluttar i ens skåpar, så är det bara.
Numera känner vi varandra så pass att hela hennes hus är öppet för min beskådan om jag så ville, men nu är det ju annars, nu vet jag det och då är det ok.
Ikväll blir det att åka iväg till Kubbe och ladda inför morgondagens tävlingar (får vi väl nu hoppas, så det inte sätter igång att regna), det ska bli kul och jag ser fram emot att gasa lite, igen. Önskar er alla en fin fredag!