Etikett: gastric bypass

Det måste vara detaljerna som gör det!

Av , , Bli först att kommentera 12

Fick en fråga igår om jag var lik min pappa. Hm, sa jag, det beror nog på vem du frågar. Är det nån på min pappas sida så säger dom förmodligen att vi är lik, på ett eller annat sätt. Och fråga någon på min mammas sida, så blir svaret detsamma, fast att jag har likheter med henne.

Inte så konstigt egentligen, jag härstammar ju från bägge två :D Dessutom tror jag att likheter inte bara sitter i utseendet, utan även saker vi gör, eller säger, som påminner om våra föräldrar eller dom som står oss nära.

Detta gör också att dom som är adopterade, eller kommit till på annat sätt, till exempel via äggdonationer, även dom, kan likna sina föräldrar även fast det inte finns blodsband. Minspelet kan vara väldigt likt.

Sen ser vi alla på olika sätt, har jag förstått. Jag som är sämst på att känna igen människor, ser mer på detaljer, och ibland ser man nåt på tv eller i nån tidning och jag säger, kolla, vad lik den där är XXXX. Och Åke eller Nicco eller vem det än må vara, svarar: Nähä, vart är dom lik någonstans?

19904978_10155990653426585_563412196082342299_n 26991838_10155990653066585_3949125783688644171_nOch sedan börjar vi diskutera på vilket sätt människan liknar någon annan människa. Roligast är ju då vi ser nån och säger i mun på varandra att den där ser ju ut som XXXX, men sen kan vi ändå inte säga vad i hela världen det var, som gjorde att dom var lik, även fast vi tänkte samma sak.

Det måste väl handla om detaljer, det är dom små sakerna som betyder nåt :D

Har nu hunnit vara ute och trampa i snön med Winstone och ska snart iväg till vårdcentralen på min så kallade 2 års kontroll, efter gastic bypass, fast idag har det egentligen gått 2½ år, dom ligger lite efter. Nåja, huvudsaken det blir gjort.

Hoppas på en bra dag, för er alla!
26994139_10155990654186585_5931719206730164587_n

Blir det en annan dimension efter 50?

Av , , Bli först att kommentera 12

Nu jäklar är det besiktningar till höger och vänster, är 50 år, nån sorts bro över till en annan dimension, månntro? Och nu syftar jag lite till vad jag skrev om igår, ålder.

Min/vår Audi ska besiktas, nu i januari. Jag har besiktat mina bröst, mammografin jag var på för nån vecka sedan. Nästa vecka är det dags för cellprov och provtagning inför 2 års kontrollen som är veckan därefter. Kontroll efter gastric bypass operationen, jag gjorde.

sprutorOch HÄR kommer den bilden ifrån

Och igår, damp det plötsligt ner ett brev och en förfrågan, om jag ville delta i en studie vad gäller hjärta, kärl och lungor. Det är gratis och jag får en mycket grundlig hälsoundersökning av rubbet, bland annat skiktröntgen på hjärtat och lungorna, samt  ultraljudsundersökning av halspulsådror.

36240258-röntgen-av-tummen-uppHÄR lånade jag den bilden

Vidare kommer jag att ha 2 mätare som ska sitta fast på ben och mage under 1 veckas tid, och dessutom under en natt, ha nån utrustning som kommer att kolla om man har andningsuppehåll och hur jag syresätter mig. Kan ju bli intressant så jag tänker, why not…go for it!

Jag ska på NUS vid 3 tillfällen för detta projekt.

Vad får du för det, sa Nicco, då jag berättade om det. Inget, sa jag, fast jag får ju veta resultaten, och får ju givetvis behandling om nåt är galet. Min mormor, fick en ny hjärtklaff innan hon fyllde 60 år, och min mamma har gjort samma operation, för snart 2 år sedan, innan hon fyllde 70, så det kanske ligger nåt lurt i släkten.

I och med allt som ska göras och tider jag nu har att passa, så sa jag till mamma igår, då vi var ut på ärenden, att kommande vecka, tänker jag låta bilen stå. Jag jobbar 2 pass, onsdag och torsdag, då använder jag den, men annars ska jag bara hålla mig hemmavid. Vill nån träffa mig, får dom komma hit. Smart va? :D Och jag bokar inte upp mig på fler tider den veckan…skönt!

Hoppas på en bra dag för er alla och en trevlig fredagskväll!
26230964_10155940127501585_6630251009237705633_n

Lagomt normalt, eller…?

Av , , 6 kommentarer 13

Jag fick svar från läkaren i fredags, angående mitt ben…det var normalt. Eh, jaha, ok, normalt! Ett ord liknande lagom, det är ett rätt så stort spann, och det säger egentligen ingenting. Nu har jag, efter tips från kusin Anna, börjat tota ihop ett brev, jag ska skicka till läkaren, med lite frågor, och ifrågasättanden.

Nummer ett får ju bli detta om benet då, för det spelar ju ingen roll om dom hittade ett ”fel” eller inte, han som gjorde ultraljudet sa ju att det var en utväxt på skelettet, detta är alltså normalt? Och där måste jag då ifrågasätta eller tala om, att mina kramper har ju inte upphört för att jag fick veta att allt är normalt, vad beror isf dom på?
Jag har roat mig, inte kungligt, men ändå, med att sitta och läsa mina journaler, och jag häpnar…jag har gått tillbaka innan min gastric bypass operation, och allt som hände efter den, gissa vad dom skrivit…

Efter operationen i Lycksele, på uppvaket, mådde jag så fruktansvärt illa, jag kallsvettades och dom stod och torkade mig med en handduk, och ojades över hur illa jag måste ha mått, men i deras anteckningar står det att status var bra, patienten klarar sig själv.

Sedan detta, då jag hade min stora infektion i buken och sökte hjälp: Patienten rör sig obehindrat…nä, tänk att det gjorde patienten inte, jag sa till att jag kunde inte göra det hon bad om, för det gjorde så jävla ont i magen.

Jag har också förstått, efter att ha läst en massa anteckningar, att dom trodde att jag hade en liten infektion under huden, tänk så fel dom hade, det var inte en liten infektion, det var en rätt så stor sådan. Det framgår väl rätt så tydligt då en person skrivit att hålet som blev, mätte 9×9 cm, samt var 9 cm djupt. Jag trodde ju att jag skulle dö, där i väntrummet, så ont hade jag, fast inget av det framgår heller i deras anteckningar, patienten mår bra ber inte om smärtstillande…

Och sen har vi detta med B12 bristen, samt järnet, läkaren här har pratat med läkaren i Lycksele och dom tycker inte att orsaken till bristen behöver undersökas. Dom tar alltså för givet att den beror på operationen jag gjort, fast…jag har ju en inflammation i magsäckshinnan, som även den, kan vara orsaken till bristerna, detta ska jag också ifrågasätta, samt…efter deras bortkoppling av tarmen, vad är det som säger att min kropp ens tar upp B12 och järn, med tabletter, det finns ju andra saker jag inte kan äta eftersom upptaget inte är detsamma längre. Hm…

Sen kan man ju nu undra, detta om min IVO anmälan, om allt stått med i anteckningarna, om hur det faktiskt var och hur jag egentligen mådde (inte så bra), hade dom då gått vidare med anmälan? Nja, jag vet inte, jag tvivlar, men, jag uppmanar er alla som har tillgång till era journaler, logga in där någon dag efter ni varit på läkarbesök eller haft med sjukvården att göra, och läs vad dom skrivit, om det inte stämmer, ring eller skriv och begär att det ändras. I det långa loppet kan det ha jättestor betydelse.

Det är ju hur viktigt som helst att anteckna och journalföra, dokumentera, så man har ryggen fri, och vi som patienter står ju rättslös, om inte det finns uppskrivet. Nå, som sagt var, nu ska dom få lite frågor att suga på och jag tycker dessutom att det är fruktansvärt slött, att bara skriva att det är normalt, hon hade kunnat kosta  på sig att skriva nån mening till och förklarat vad det är som är normalt. Inte underligt att folk ger upp!

Detta blev ett lite långt, inte så kul, inlägg, men det kändes ändå viktigt att få framföra, jag är ju knappast ensam om att råka ut för sånt här. Visst är det bra att få veta att det inte är några ”fel”, fast det stämmer ju inte riktigt ändå. I mitt fall kunde hon kanske ha tillagt att mina kramper får vi fortsätta utreda och se vart dom kommer ifrån, eller, utan att vara läkare själv, kan jag tänka mig, att dom kanske kommer från mina brister, och det hade hon ju kunnat skriva, eller hur? :D

a56f084b1a7872c36a99b48d9cdffbd9Hoppas att solen skiner på era huvuden, och ni får ha en fin söndag!
IMG_1925

Mamma, är lik sin mamma…

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag och mamma var på stan för några veckor sedan. Vi gick bland annat in på en smink butik, och där fick jag till min förvåning se, mamma in action. Nu fattar jag vem jag släktar på :D

Nicco som ofta säger till mig att inte röra vid saker, för då går dom sönder. Här fipplade mamma med nån grej hon ville kika på och rev ner den på golvet, plockade upp den och rev ner nästa sak, 4 gånger hamnade grejer på golvet innan vi tackade för oss.

Vi fortsatte in på hobby butiken, där fick jag först höra en liten diskussion, mellan en pappa och hans dotter. Jag gissar att flickan var i 3-4 års åldern och hon var vansinnigt sugen på att få med sin några pärlor hem.

Det ville nu inte pappan, utan han sa att hon snart skulle fylla år, så…och han kunde lägga det till hennes önskelista, fast njae, dottern ville inte lyssna på det örat utan fortsatte tjata, så sa hon: Men jag vill ha dom där pärlorna! Ja, sa pappan, jag vet, för att du är precis som din mamma.

Hoppla, tänkte jag, det där lät lite halv avancerat. Kan det vara så att han var aningens missnöjd med mamman, eller vad tänkte han där, hur ska dottern uppfatta hans uttalande? Nä, han var nog mest bara less, och visste inte riktigt hur han skulle hantera situationen.

Min mamma tassade runt hyllorna och då jag stod i kassan och skulle betala kom hon med en hel pinne full av saker. Den hade ramlat ner i handen på henne, haha…jag frågade om hon höll på att modifiera hela butiken. Sedan ville hon följa med expediten för att se hur hon gjorde för att sätta upp inredningen igen…varför då sa jag, för att du ska kunna fixa det själv, nästa gång, eller? :D Jaja, det är ju tur att vi kan skratta åt eländet.

Jag träffade en gammal granne till oss, igår, Britt heter hon, och hon tipsade om programmet, fråga doktorn, som gick i måndags. Där tog dom upp magoperationer av olika slag, bland annat den jag gjorde, gastric bypass. Så jag gick in på den här länken FRÅGA DOKTORN och har hunnit se halva programmet, ska fortsätta senare idag, nu ska jag börja röra på mig, få in mig lite hemkokt välling och släppa upp katterna innan jag och Winstone, kilar ut på promenaden. Ha en fin torsdag, alla mina vänner!

imagesMinioner

En dejt med okända…

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag fick träffa ett trevligt sällskap igår, gäng hade jag tänkt skriva, men så många var vi inte :D Däremot är det några jag aldrig sett förut och vi hade stämt träff på Café Station. Jojomensan!

Vi var fem stycken, som skulle intervjuas av VK för ett kommande reportage om vi som gjort en gastric bypass operation. Från början var det en som var tillfrågad men hon tyckte att ju fler vi var, desto roligare skulle det kunna bli, vi besitter ju allihop, olika erfarenheter.

Intressant att höra och reflektera över, vi hade ändå mycket gemensamt, hur man känner och tänker. Det finns en ”hemlig” grupp på FB, och det är därigenom, vi träffats. Jag blev inbjuden av en som jag träffade uppe i Lycksele, då vi hade den där dagen med träffar mellan olika läkare, dietister och narkos läkare.

Även om det inte skrivs eller händer så mycket på den sidan, så är det kanske dit man vänder sig i första hand, då man funderar över någonting. Dom vet ju, dom har ju gjort detta och gått igenom samma sak som alla gör, även om det kan upplevas på olika sätt. Och det är egentligen synd, att detta inte finns med i all planering i och runt operationen.

Ju mer info man har innan, desto säkrare blir man själv, på vad det är man ger sig in på. Genomgående av dom som var där, så fanns det ingen som ångrade det vi gjort, det fanns liksom inget annat alternativ. Och det är bra, då behöver man inte grunna över vad som hade kunnat vara. Dessutom, är man hundra säker innan, så finns ju alla möjligheter för att det ska bli lyckat i slutändan.

Jag har förresten frågat kirurgen, om förslaget jag fick, att duscha hålet, och han tyckte att jag skulle göra det. Så, då har jag fått bekräftat av 2 andra, att det inte är en dum tanke. Bakterier, visst, men detta gör jag just innan jag ska in på omläggning och dom rengör ju ändå med koksalt där, så det försvinner väl. Jag gör som dom nu rekommenderar, och tänker att det blir bra i slutändan.

Och nu slutligen, en liten särskrivning jag tyckte lät…kul, fast det egentligen inte skulle vara speciellt trevligt :D

commas-psycho

Och denna, tänk på det då ni dricker ert morgon kaffe. Ha det gott, allihop!

12319672_963502073738648_1362368539_n

 

 

 

Svårt att förklara

Av , , 2 kommentarer 12

Många frågar hur det går, och här får man fråga själv om dom menar den första operationen, den andra eller tredje :D

Den första, gastic bypass, som föranledde allt som blev efteråt, funkar precis som den ska. Inga problem, jag äter inga konstigheter, har idag gått ner 17 kilo förutom det jag gick ner innan.

Det är lite hur man äter och givetvis vad. Jag kan inte svälja sånt som jag inte kan tugga sönder. Färska räkor är en sån sak, och degiga bröd, skal och annat, men det där lär man sig ganska snabbt.

Jag sa till Nicco, då vi pratade om detta, för ett tag sedan, att det är svårt att förklara hur man egentligen tänker och fungerar. Att mycket sitter i huvudet, det har man ju förstått. Jag känner ingen glädje över att äta, det är mest nåt man nu gör, bara för att det är meningen.

Jag kan vara sugen på vissa saker, men då man sedan börjar tugga, och tugga, och tugga igen, så blir det till slut vämjeligt, nä, det var inte så gott som man trodde. Mycket har åkt i soporna.

Att äta är ju också ett av alla sätt att umgås. Man träffas, äter, dricker och har trevligt. Jo, jag kan ju göra det idag också, fast om jag tänker på något som jag skulle vilja ha, så låter det ungefär så här: Åh vad gott med en STOR entrecote och bea till.

Men vadå stor, en halv deciliter kött, det är inte speciellt stort, och hela grejen att äta, blir så annorlunda. Fast även om det kan låta negativt, så är det inte så. Detta är väl själva poängen med hela operationen.

Det vore hemskt om man inte kunde ändra sitt tänk, utan fortsatte i sin gamla hjulspår, för då skulle man nog må jättedåligt.

En av alla saker jag vet man kan äta, som mellanmål, är en hårdbröd macka, med pålägg och till det, 1 dl med något drickbart. Det var precis vad jag tog, en kväll för ett tag sedan. Och jag drack upp det sista, alldeles för fort, och det var ingen trevlig upplevelse. Det gjorde ont som tusan, och jag fick må dåligt under tio minuter, tur att det släpper :D

Det där ska jag aldrig mer göra om, sa jag till Åke. Och en vecka senare, gör jag precis så där, igen. Ja, det gäller att lära känna igen, mättnadskänslorna, fast jag har som inga. Jag är inte hungrig heller, så lättats hade det ju varit om man sluppit äta.

Om ni går till er själv, ni äter något gott, blir mätta, men kan ändå ta, lite till, bara för den goda sakens skull. Det kan inte jag göra, utan ibland så har jag fått slänga den där sista matskeden, för jag vet, att den inte kommer att gå ner. Eller bara hejda mig från att dricka, jag måste vänta tills maten sjunkit undan.

Nå, det är ett världsligt ting, jag ska inte skriva problem, för det tycker jag ju inte att det är. Utan det tar bara lite tid att lära sig. Och som läkaren sa i Lycksele, jag hade ju oturen att få denna infektion, så jag ligger lite efter, med alltihop, men varje dag, är man ett steg närmare det som kommer att bli ”normalt”.

Igår fick jag inviga den nyservade symaskinen och ett par byxor och en tröja, kunde jag sy in, sånt där, är roligt :D Två påsar med kläder har hamnat i bingen vid centrum, Myrorna är det som man skänker till där. Och annat, sånt som inte varit helt ok, har man fått kasta. Tur att man har ett lager i garderoben :D

Idag är det omläggning och sedan, på eftermiddagen, synundersökning, jag har redan lagt undan bågarna jag ska ha. Min syn har blivit sämre, och det känner jag mest av då man måste köra bil i skymning eller mörker, så det är nog dags att kolla upp.

Önskar er alla en fin fredag! 

2015-01-09-2159_54b0412d9606ee26499b4e7c

Lukter och smaker

Av , , Bli först att kommentera 16

Då var det dags att börja använda motorvärmaren. Huvva…men man får påminna sig själv om att man brukar så vackert säga: Varje årstid bjuder ju på sitt. Och det är jag böjd att hålla med om. Nu eldar man ljus på kvällarna, det är mysigt. Det har plötsligt kommit värme i elementen och man får börja ha på sig vantar om man ska ut tidigt eller sent dagen.

Jag följde med Nicco och Winstone ut på kvällspromenaden igår, det var kallt…och det luktade skit överallt. Nicco är så förkyld så hon kände ingenting och jag började tro att jag fantiserade eller att det var å vattnet som spred en dålig lukt.

Men så hade jag ett meddelande i mobilen då jag steg upp, Nicco hade sett på vk.se att doften var gödsel, och det var fler än jag som känt den :D

På tal om dofter måste jag säga att jag själv fått ändrade smak och lukt upplevelser efter min gastric bypass operation, jätte konstigt, faktiskt. Smaken sitter ju inte i magen, men uppenbarligen är det något som är sammankopplat där.

Något som jag upptäckt som är jättegott, är isbergssallad, jojo, och gurka. Jag som en gång…för 4 veckor sedan, varit en riktig kaffedrickare, kan nöja mig med en skvimp om dagen, eller avstå helt, det är inget som lockar. Sweet chilisås…glöm det, way to hot i munnen, och det var det inte tidigare. Nå, det gör ju ingenting, är man inte sugen på det så vill man inte ha det heller och kan därför inte känna saknad efter det, enkelt, eller hur :D

Avslutar med en bild jag knäppte från en Knasen tidning jag roade mig med att läsa igår kväll, bilden är ju klockren…tänk att den stämmer in på vissa människor…kanske lite skrämmande också :D Ha det gott, allihop!

003

 

Jag har roat mig, är bra på det ibland

Av , , 4 kommentarer 13

Nu ska jag avslöja vad jag hållit på med, dom sista elva dagarna, hehe…utsatt hjärnan för fett svält, typ. Ni som hängt med, vet att jag sökt om att få göra en gastric bypass operation i Lycksele, och det har varit en del turer.

Dom ville kolla min gastric plastic operation , som jag gjorde för 18 år sedan, så det blev gastroskopi, sedan skulle hjärtat kollas upp, jag var på informationsmöte, jag har träffat läkaren, och sedan har jag väntat, och väntat och inte hört ett pip.

Så förr förra veckan ringde jag dit och frågade, vad som hände och varför jag inte hört något, och det visste inte riktigt hon heller, så hon skulle fixa en tid då läkaren skulle ringa upp mig. Och jag förberedde mig då, big tajm!

Jag tog fram mappen man fått från infomötet, och kollade matsedeln, med det man skulle äta direkt efter operationen, och det, mina vänner, är precis vad jag har ätit, ungefär, 400 kcal/dag, så nära svält man kan komma, men det har gått bra ändå, jag har fått känna på, lite hur det kommer att bli, hur man ska äta och vad.

Sedan kan jag tycka att det ska luras lite där med, kolla bilden dom visar, på en smoothies man får ta till mellanmål:

008

Sen kollar ni här, där jag gjort i ordning för hela 2 stycken, en till förmiddagen och en till eftermiddagen:

006

Inte får man ihop till ett sånt stort glas, ens på två portioner, nänänä…

Nå, jag går nu runt på 9,5 kilo mindre i vikt, känns kanon, fast jag vet att jag inte kan fortsätta med just den här matsedeln, man ska börja äta mer, efter 14 dagar, så jag ska introducera en hårdbrödmacka, och lite sånt. Känner definitivt av det i skallen och då man anstränger sig, en promenad med Winstone kan bli jättesvettigt :D

Så igår, ringde el doctore, jag ska få min operation, och han tyckte jag jobbat på bra, detta jag gjort, skulle enligt honom, också vara ett bevis på att en operation för min del skulle bli lyckad. Känns ju hur bra som helst. Men det kommer att bli en större operation än ”normalt”, eftersom dom måste göra om en gastric plastic till en bypass…spännande!!!

fb983238d78a995884df27ded76db0d8

Och nu återstår väntan på att få komma dit på en, en dagars tour, där man får ta prover, prata och bli informerad om vad som komma skall, och detta blir i samband med operationstid. Let´s roll, säger jag :D

Idag blir det mässan på Nolia, så jag ska fixa en sallad innan dess, vi käkar en lunch här innan vi går dit, så får vi se om det blir nåt köp till rabatten. Hoppas på en fin fredag, för er alla!

023