Etikett: GPS

Högerfoten är lite för tung, BROMSA!!

Av , , Bli först att kommentera 14

Glömde totalt bort att visa upp svaret jag fick från en meteorolog på SVT, angående den där vågen från ingenstans. Här citerar jag vad han skrev.

”Nu har inte jag alla meteorologiska data för vädret över just denna sjö och det är inte säkert att jag har rätt här men detta är vad jag tror:
Att du som befinner dig vid strandkanten har helt vindstilla säger ingenting om hur det är ute på sjön. Jag skulle tro att det uppstått någon form av luftcirkulation på grund av temperaturskillnader i omgivningen.

Antingen någon form av sjöbris som är lite kraftigare ute på sjön och skapat vågrörelsen. Eller någon form av turbulens (stora virvlar som kan ge lite vind ibland, både uppåt och nedåt och i sidled). Hoppas du är nöjd med svaret, vänliga hälsningar, Nitzan Cohen, meteorolog SVT Väder” slutcitat

Och därom tvista nu de lärda. Han skriver dock att han inte har uppgifter om just Lainejaursjön, och att han gissar, så nån tvist är det ju inte heller. Det enda jag motsätter mig. är att det var kav lugnt, sjön är inte så lång rätt över, däremot på tvärsan, just vid vår stuga.

Så hade det varit vågor mitt på, hade vi sett det. Det var som som allt startade därute, men det kan det kanske göra. Bara sjukt konstigt att jag har varit där i 54 år, och aldrig sett något sånt här.

Fast ska vi vara krass, så ser jag inte alla grannar heller, i tid och otid. Det är lite som det faller sig. Man ska vara på rätt ställe vid rätt tillfälle. Han skrev om temperaturskillnader och det var det ju verkligen då kvällen innan, bjöd på norrsken i 4 plusgrader, och här satt vi sedan i kortbyxor för att det var så varmt. Så hans teori kan stämma.

Apropå det, att vara precis rätt, likt en GPS. Den vet vart du är, den har koll på då hastigheten ändras efter vägarna. Vi pratade om det på väg hem från Malå. Jag sa att egentligen är det ju bra. Körde upp till Lycksele i snöstorm och översnöade vägskyltar, jag hade ingen aaaning om vilken hastighet som gällde. Och jadå, jag vet att det är vi bilister som har ansvaret att veta det, trots att skyltarna är täckta av snö.

Ser ni framför er hur jag stannar från 90 km, passerar skylten med 25 meter innan det är het stopp. Fram med sopen och språngmarsch tillbaka för att sopa av skylten så jag vet vad det står på den…

Naaa, skulle inte tro det.

Däremot, vad jag klurade på var hur det kan komma sig att dom inte använder GPS för att kontrollera fortkörare Varför skulle inte det funka, på riktigt Gps:en skulle måsta vara kopplad med regnumret till bilen, för att dom skulle veta vems bil det är. Sen skulle dom även kunna skicka ett röstmeddelande till din Gps.
-Hallå…BROMSA in nu, din högerfot är liiite för tung! Eller så skriker dom bara… -DU ÄR KÖRD, det där var alldeles för fort!

Jaja, det kanske kunde funka, fast då blev väl GPS:arna hårdvaluta för tjuvarna. Ingen vill ha sin rätta gps i bilen för 77,6% av alla bilförare är notoriska fortkörare.

Då vi hade den diskussionen i bussen, så såg det ut ungefär så här, där vi kom körandes. Så jäkla dålig väg från Lainejaur och hem till Umeå.

Vi ser ut att få ännu en fin, solig dag. Man får verkligen passa på att njuta av vädret. Tänk, imorgon är det september. Men jag kommer ihåg 26 september, gissningsvis 1989 eller där i närheten.

Vi var nere i Norrmjöle och hälsade på Nisse och Svea. Och då var det 26 grader varmt och vi satt bar ärmade. Det tyckte jag var helt otroligt. Hade aldrig hänt på dom platser jag varit på..då, på den tiden. Idag skulle jag säga att inget är omöjligt.

Ha en fin dag, allihop!

En fundering…

Av , , Bli först att kommentera 16

Dom visade husbyggen från Skellefteå igår, på nyheterna och jag har alltid tyckt, att Umeå liknar Skellefteå, eller tvärtom, Skellefteå liknar Umeå 😀 Och ännu mer då jag såg byggnaderna, som var väldigt lik, dom som är byggda uppe på Sandåkern. Det var samma stuk och färger.

Fast det är mer som känns bekant, broarna över älvarna, upplägget, kort och gott, här Skellefteå, bild lånad HÄR:

835687-arlima_mw460Och Umeå, bilden lånad HÄR

3533027_2048_1152Åker vi vidare, söderut, så har vi Övik som jag alltid tyckt, påminner om Sundsvall. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gör att jag känner så, Övik ligger ju väldigt nära vattnet, precis som Sundsvall, och bägge städerna är placerad i en kurva (kan vara det som gör det).

Och nu till min riktiga fundering, försöker dom efterlikna varandra, för att vi ska känna igen oss? Är det därför Dollarstore och andra butikskedjor, möblerar så man ska känna igen sig oavsett, vart i landet butiken ligger, som du går in i? Och är det inte lika bra då, att bygga alla städer likadant, jag menar hallå, då borde ju GPS bli överflödigt 😀 Vi skulle känna oss hemma vart än i Sverige vi skulle befinna oss, hahaa…coolt!

Men jag gissar att jag blir nedröstad, alla vill nog ha variation, skulle kanske kännas lite långtråkigt om allt såg, samma likadant ut 😀 Kan jämföras med vädret vi har just nu, lika grått alla dagar, vad hände med variationerna???

Har lite att syssla med idag, 3 tider att ställa in mig efter, fast den tredje och sista är mer mer på det privata planet, bastugängs träff, och vilken tur att jag skrev det, måste ju köpa en trisslott.

Önskar er alla en fin torsdag!

Inget är för evigt!

Av , , 2 kommentarer 12

Kom hem efter en arbetsdag igår, fixade middag, grejade på med diverse saker och ting, slog igång datorn, fär att mötas av följande text: Hi! Din dator har blivit uppdaterad. NÄHÄ, som om jag inte visste det, eftersom den höll på 2 timmar igår, typ. Och sedan står det, var snäll och stäng inte av din dator…NÄMEN!!! Och varför skulle jag stänga av den, då jag precis satt igång den?

Lite som när man åker dom här hissarna som pratar, bakre dörren stängs! Fast det är dörren framför som gör det. Och ibland, då man åker längst ner, så säger den. Hissen går uppåt! Jaja, jag fattar att den inte kan känna av från vilket håll du kommer, och att hissen ska upp, kanske bara är naturligt, eftersom den är längst ner, fast jag har inte tänkt mig uppåt 😀

Vid en av våra resor i bussen i somras så pratade vi om GPS:en, tänk om den plötsligt fick eget liv. Började diskutera och säga att man kör som en idiot…nänänä, lilla vännen, nu är du ute och cyklar!!! Jag sa att du skulle svänga vänster, men envis som du är…:D

Mja, det är nog bara att acceptera att det är som det är. Tekniken går framåt, men vissa saker är inte lösta än, och man kan undra vart den månde sluta. Fast förmodligen kommer den aldrig att göra det. Vi är skapta att hela tiden förbättra och komma på nya sätt att lösa problem på, vissa nytto grejer och andra mindre viktiga saker. Det är nog bara att hänga på och se vart man hamnar.

Fick ett tråkigt besked igår kväll, min ingifte morbror Sam, gick bort, och man påminns återigen om hur man tror att allt ska vara som det alltid varit. Men så händer nåt sånt här och det skakar till i grundvalarna. Någon är borta, som alltid brukar göra si eller så, som underhöll oss med sina historier och som dessutom hade många sådana.

Med hans berättelser så höll han liv i det som en gång hänt, liksom vi håller hans minne i liv, då vi kommer ihåg allt han sagt och gjort. Och man kan le och skratta, minnas och berätta vidare, om hans tokigheter och hans sätt att tackla livet. Och till oss, en påminnelse om att livet är oförutsägbart, vi vet aldrig vad som väntar, och det får vi vara glada över, och vikten av att leva här och nu, att göra våra dagar så bra som vi kan av det vi har, blir mer påtagligt, då något sånt här händer. Ha det gott, allihop!
IMG_20161015_232117_632

Vi hittade ut, och dit och hem

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi åkte in till Uppsala igår och gjorde Gränby centrum, med alla deras affärer och butiker. Jag köpte ett par nya gummistövlar till Sally, Åke föll för en helikopter…igen, och tror att han ska få upp den i luften, idag.

Jag tyckte att han skulle kunna annonsera ut hans gamla helikoptrar som projekt, för det är så alla har slutat. Jag och Nicco fastnade i en liten affär där det fanns miljontals örhängen, kändes det som, och Åke passade på att ta påsarna ut till bilen, han skulle ”bara” gå den där vägen och samma tillbaka, sa han och pekade.

Sen började vi gå åt det hållet men kom snabbt på att där hade då vi aldrig gått och förstod inte vart Åke då skulle ha kommit ut. Dessutom hade han lämnat mobilen hemma, typiskt, en sån där gång då det kanske hade varit praktiskt att ha en på fickan.

Nå, vi behövde inte leta så länge, han dök upp från ett annat håll. Han hade kommit ut på baksidan, men letat sig fram till samma plats igen. Jag vart vill, redan inne i första skoaffären, för då hade jag tänkt svänga höger, men Nicco sa att det var helt fel håll, och det var bara att böja sig, för det.

Vi tog en lunch däruppe på andra våningen och avslutade med ett varv inne på TGR, sen ville Nicco att vi skulle leta rätt på Lager 157, det enda jag visste var att det skulle ligga någonstans i eller bredvid Boländerna, och jag hade rätt, men här var det tur att Nicco hade GPS i mobilen, annars vet jag inte vart vi skulle ha hamnat.

Hämtade sedan upp Sally på förskolan, och hann vara hemma en stund innan Theresé och Anders kom hem. Middag…surr och sedan bildvisning från deras resa. Många vyer och mycket att ta in, städer som kom och försvann, hotell med många våningar, sköldpaddor och hammarhajar, jo, det var en liten blandning av allt möjligt.

Idag ska Tina komma hit, vi ska umgås ett tag och sedan hakar vi på hem till dom i Kungsängen, så får vi se hur dom bor, och avslutar med gemensam middag, ute någonstans, ska bli trevligt. Hoppas på en fin lördag, för er alla!

d6810f063113cb7b885b985c28f5e0bb

Kan man ta vad man inte har?

Av , , Bli först att kommentera 11

 

Vi såg på nyheterna igår om en robot, som fixar att köra en bil via GPS. Dom testkör nu uppe i Malå, och där sitter en kille i bilen som enbart sköter om hastighet och växlar. Än så länge skulle den inte klara av att köra på vägarna, och det tror väl fasen det.
Med tanke på hur dessa GPS: ar kan hänvisa dig åt ett helt annat håll än du tänkt dig. En konstant uppdatering skulle ju vara nödvändig. Tänk att du sitter i bilen på E4:an, du matchar en hastighet på 110km/timmen och plötsligt meddelar GPS: en att det ska ske en U-sväng…HÅLL I HATTEN!!!
Lite svårt också att låta bli att hålla i ratten då du kör, och ändå kunna anpassa hastigheten efter kurvtagningar etc. måste kännas läskigt. Nu är det väl inte tal om att den ska köras på vägarna… inte än i alla fall, utan den ska användas till andra tester, av däck till exempel, och det var väl för väl.
Vi åkte upp på K-Rauta igår, och köpte dörrtrösklar, dit upp och givtevis hittade jag den perfekta lampan till Niccos hall, tadaaa…
Visst är den cool?
Åke höll mest till på övervåningen igår och hamrade, sågade och spikade, jag skötte marktjänsten jag, med matlagning, diskning, dammsugning och tvätt. En liten sväng i omgivningarna gjorde jag också, innan kvälls kaffet.
Jag satt och drack kaffe nu på morgonen, med Nicco som gjort sig klar för skolan, hon kom ihåg en gång uppe i stugan, hon var förmodligen inte så gammal och vi hade inte så stort urval i kylskåpet, då hon skulle ha sig en frukost macka.
Jag hade då sagt till henne att då får vi göra en ”man tager vad man haver macka” och det gjorde vi också. Det blev en salig blandning av ägg och korv, och bostongurka, och annat skoj, sedan hade hon stolt sprungit upp till mormor och meddelat att hon minsann hade käkat en ”man tager vad man haver macka”, och tyckte att mormor skulle bli impad. Om hon blev det, fick jag inte veta, däremot tycker inte Nicco om detta uttalande.
Det är väl klart som sjutton, sa hon, att man tar vad man har… vad annars???
Hm, sa jag, men man skulle ju kunna döpa om den då och säga, jag ska göra en ”jag tager vad jag INTE haver macka”, sen går man över till grannen och länsar dennes kylskåp, fast med stor fara att grannsämjan inte blev så långvarig. Moahahaa… och med detta lilla inlägg önskar jag er nu en trevlig måndag!

Termosmuggar efter vägen

Vi tog oss iväg strax efter nio igår, och trots att vår GPS indikerade att vi körde efter en grusväg (E4:an, och att vi var tio meter under havet) så var vi framme efter tre timmar. Det var inte så lite folk där som vi trott, men vi var en av dom två, som kom med buss 🙂

Helikopter resor, bilutställning och gatubilar samt mc uppvisning bjöds det på. Eller att bjuda var väl en sanning med viss modifikation, vi fick allt betala inträde vi också, men jag och Åke fick komma in gratis, vi hade ju trots allt en mission där, att chassi besikta Niccos juniordragster. Tyvärr fick hon inte provköra en repa, regnet låg lite i luften och dom hade vissa hålltider att gå efter.
Men vi fick i alla fall inandas lite bränt gummi, öronen fick sitt av alla olika ljud som florerar på ett sånt där ställe, Niccos dragster fick klisterlappen som är en nödvändighet för att få tävla och vi träffade även några bekanta. Så vi är nöjda med utflykten. Här ska ni få några bilder:
Att sedan passera Skellefteå vid middagstid, betyder just middag, på krysset, vars annars 🙂
Vi var inte först där och inte heller dom sista, dom hade någon typ av cruising och en hel del bilar var ute. Vi inväntade maten och gick till bussen för att äta där.
Nicco lyckades med konststycket att klara matlådan ända fram till bussen, ta två steg upp, vända sig om för att stänga dörren och tippar hela lådan med innehåll ut över trappen… hon var inte glad. Tror jag det!
Apropå bilar som hela gårdagen handlade om så fotade jag denna lilla sak efter vägen, och förlåt mig men när jag ser såna här så tänker jag på termosmuggar, det hjälps inte, jag tycker dom ser ut som en sådan:
Vi var hemma strax efter sju igår kväll, inga konstigheter, den enda röda lampan som började lysa i bussen släckte vi genom att fylla på vatten och glykol, niemas problemas. Önskar er alla en fin söndag!

Räkna med felmarginal

Av , , 4 kommentarer 9

 

Det blev en lång snurrig dag för Eloise. Först och främst hade hon smällt av bägge korsbanden i knäet, så att hon hade ont, kan man förstå. Jag hämtade hem henne vid halvtre tiden, och hon rörde inte en fena. Nu ska hon vara i lugn och ro i minst 10 dagar, tills dom tar bort stygnen, och vart hittar man lugn och ro här, ett ställe utan trapp, för det skulle hon inte heller få gå i… jo, man flyttar upp henne till Niccos kök, där bor hon nu för tillfället.
Jag var upp till henne vid halv fem tiden och då trodde jag att hon var död, hon låg med ögonen öppna men rörde inte ett endaste morrhår, inte ens fast jag strök henne över huvudet eller pratade till henne. Men till slut såg jag en liten ryckning i benet, så då gick jag ner igen.
Sen när hon var så pass vaken att hon kunde röra sig, då var det tji i ”någonting”, att hålla henne still. Hon gick runt runt, morrade föll ihop, skulle in under stolar och bord, och hon ville ut därifrån, hela tiden. Men så där är det väl med djur, då dom blir stressade. Och sist av allt, då Nicco skulle upp och lägga sig, då stod Eloise bakom dörren och hann springa hela vägen ner för trappen *suck*
Nu ska jag ta henne till veterinären en sväng till, på morgonen, dom ska ge henne en injektion smärtlindrande och sen ska vi se om hon måste få en strut över huvudet så hon inte börjar plocka stygnen. Jaja, det blir nog bra, så småningom, nu är det då gjort.
Nu ska Maria ge ett tips till er alla som konstant blir omkörda då ni är ute och kör bil, och varje gång ni blir det så säger ni högt för er själva: Vad stackarn har den där så bråttom för? Även fast ni håller hastigheten… enligt er mätare, och det gäller nu bara er som inte har en GPS. Jo, eran hastighetsmätare går förmodligen fel.
Det var exakt samma sak med Jeepen, man blev hela tiden omkörd och man kunde tro att det var en tävling någonstans, tills vi satte in GPS:en och insåg att den visar en helt annan hastighet. Dessutom har jag blivit omtalad att en GPS alltid visar exakt hastighet och det gör inte bilens mätare, eftersom den är inställd med en viss felmarginal, och sedan visar den inte samma hastighet beroende på storleken på däcken, men det spelar ingen roll om du har GPS.
Vi återlämnade bilen som stått parkerad på vår gård i två veckor (det var någon som inte ville betala parkeringen ute på flyget) och då körde Åke den bilen och jag låg bakom. När vi närmade oss flyget var jag tvungen att ringa upp honom och fråga om inte bilen var utrustad med GPS för han körde snudd på, 10km/h för sakta. Och näpp, ingen GPS och det var samma felmarginal på Volvon som i Jeepen.
Kör jag 50, enligt Jeepen, så är den riktiga hastigheten 43km/h, så det är ju rätt så stor skillnad, kanske inte så konstigt då att man blev omkörd hela tiden 🙂 Och skillnaden blir ju större ju högre hastigheten blir. Jodå, där fick ni allt veta nåt, igen, ni som inte redan visste det, förstås.
Jag jobbar eftermiddag idag, och jag är förkyld som ini bomben, nog trodde jag väl att jag gjort bort förkylningen för i år, det var ju för tusan bara en månad sen förra gången. Ont i halsen, tät i näsan och hosta *suck* Men jag ska inte klaga, Eloise har det nog värre än jag. Ha en fin torsdag!

Kallt uträknande, eller, hm…?

Av , , 2 kommentarer 3

 

Åkes klocka ringde på morgonen och jag hann svära till, trodde nämligen att jag försovit mig. Kastade mig över klockan, noterade att min mobil inte låg på nattduksbordet, och insåg att jag faktiskt inte ska jobba idag. Lätt uppstressande men sedan skönt.
Från det ena till det andra, vi har ju en GPS i Jeepen, och jag tror att vi fått tag i en beräknande, liten rackare.
Åke har nog programmerat in vår hemadress, och det är allt. Vi skriver inte in vart vi ska… eller varför, då vi åker iväg, ändå så vill den som visa vart vi ska. Skulle svänga höger ut på vindelvägen och den påpekade att vi skulle ta vänster, sedan satte den igång att beräkna, 65% beräknar, står det. Kom till rondellen där den föreslog att vi skulle ta ett varv… typ.
Om det är så att den nu bara vet en adress och det är våran, och då ska den räkna ut hur vi ska ta oss hem, då vi åker iväg, ja jag vet då rakt inte. Nä, det enda jag begriper mig på är när man närmar sig hem, då syns ett litet hus, där vi bor, det fattar jag 🙂
Sally älskar skor och snabbt hade hon hittat mina sandaler i hallen. Hon gav sig icket, dom skulle sitta på fötterna innan hon kom schasande in i tv rummet, med sandalerna på fötterna. Hennes små fötter, längst fram i sandalen, det såg dråpligt ut, och hon är den enda jag sett som snubblat på mattkanten, fast inte alla gånger hon for upp och ner på mattan 🙂
 
Idag blir det en sväng på Expo, Theresé ville dit och sedan ska hon ha tag i några speciella pennor, får se vart hon ska gräva upp dom. Hoppas på en riktigt fin dag för er alla!

Vi hittade hem

Av , , 4 kommentarer 7

 

Vi köpte oss en GPS, när vi var i Uppsala, dels för att, förhoppningsvis, få en mer korrekt hastighetsmätning och lite för att alla surrar om deras gps:ars vara och inte vara.
Ett förbehåll från min sida var att den inte, skulle köras med ljud….finns väl inget mer irriterande än nåt som ska låta i tid och otid, för låg volym och du får sitta och grunna på vad som sas, för hög volym och du hör inget annat.
Vi hann en kilometer så kom det ett konstigt läte från ett obestämt håll i bussen. Sedan återkom detta ljud (tutande) med jämna mellanrum. Åke gav mig GPS:en för att jag skulle skriva in destinationen, jamen om jag gör det, sa jag, så kommer den garanterat att börja surra. När jag tar i apparaten så tutar den igen och nu ser jag anledningen till detta ljud, det var ju en varningssignal för hastighetskameror *suck*. Fattas bara sa, jag, att den nu skulle ha sagt: jaha ja, och där kom ni nu med på bild!
Ljudet gick givetvis att stänga av och det gjorde jag också, för så fort jag skrivit in vår adress så satte tjattret igång. Lite intressant var det väl att veta att längst upp på skule, så var vi 201 meter ovanför havet, och på höga kusten bron kom vi oss 50 meter ovanför ytan. Den visade även på den totala tiden hem, och vad av den tiden som var faktisk körtid, och en medelhastighet. Nå, hem hade vi förmodligen tagit oss utan apparatur, det har vi ju fixat förut, men nu blev det med lite fakta i bagaget också.
Här kommer lite kort på busungen, Sally:
Här har hon fått syn på katten Diesel, som krupit in under bussen:
Och slutligen, en bild på den sista och enda entusiasten, som fortfarande, en vecka efter att tävlingen är avslutad i Piteå, har kvar bandet runt handleden som visar att hon är förare/mekaniker:
Och med dom önskar jag er en fin dag!
 

Övik tur och retur

Av , , 6 kommentarer 6

 

Till Övik bar det iväg, med sju personer, resan dit gick en ganska obemärkt förbi, inget dunkadunka, och hastigheten sas vara runt 200km/timmen, det kändes aldrig. Det enda som man faktiskt kände av, var alla nio tunnlar, då man åkte in i dom så kändes det som om öronen pressades ihop, och det slog lock.
Jan A kopplade på hans GPS och här ser ni hur den ser ut:
På hemvägen var vi upp i 195km/timmen.
Här kommer lite bilder från tåget, vägen till Övik sett från ett annat perspektiv, än E4:an:
Och här är vi i självaste staden, rätt så mysig egentligen men inget ställe jag skulle vilja bo på:
Vi gick runt i butiker, sedan blev det middag på El patron:
Han hade allt, sa ägaren eller hovmästaren, och med allt menades två spaghettirätter, sallad, pizza, filé, schnitzel eller lövbit, inget större sortiment men det räckte väl åt oss ändå. Lite öl till maten drack vi också, förutom Birgitta och Inge-Gerd som valde att vara alldeles vita.
Maten var god, det enda jag reflekterade över var dukningen. Besticken var ihop lagda på höger sida av tallriken, för mig kändes det helt avigt, jag har aldrig sett det förut, eller så har det aldrig varit så uppenbart, som igår. Nå, det spelar ju egentligen ingen roll, huvudsaken är väl att man slipper äta med händerna, men här kommer det i alla fall, lite kort, om hur man ska duka med vett och etikett:
•Knivar och skedar ska ligga höger sida om tallriken och gafflarna på vänster sida.
•Besticken placeras alltid i den ordning de kommer att användas: man går utifrån och inåt.
•Gafflar placeras med spetsarna vända uppåt och knivar ska ligga med eggen inåt.
•Om måltiden ska avlutas med en dessert eller frukt som äts med speciella knivar och gafflar bärs dessa i allmänhet in tillsammans med frukten.
Dessa regler gäller vid alla måltider vid sittande bord, oavsett hur formella eller informella de är och oavsett hur många rätter som serveras.
Med andra ord ska inte ens besticken ligga ihop, hm…det var dagens lilla lektion det 🙂
Resecentrumet ligger nedanför hoppbacken, något ingen av oss visste om. Jag hade gissat att vi skulle av någonstans vid kajen, jaja, det var ju inte alltför långt bort därifrån.
Och se, en kulturfabrik har dom också, är det här, dom bygger alla berg och dalbanor, måntro:
Kul – tur – fabrik
Trippen avslutades med öl/cider/kaffe, på O ‘Learys, innan avfärd hemåt:
Och väl hemma väntade en liten promenad från station och hem. Det var en trevlig dag och det tackar vi för.
Idag ska jag upp till mamma och fika, sen är det väl läge att börja bära över sängkläder och dylikt till bussen, ikväll åker vi ju upp till Piteå. Önskar er alla en fin fredag!
 
 
Maria Lundmark Hällsten