Etikett: grannen

Huvudrätt…gröt med valfri sylt!

Av , , Bli först att kommentera 12

Japp, ännu en tidig morgon, steg upp 5, efter att ha snurrat i sängen i tjugo minuter. Det är som fasen då man vaknar till såpass att man börjar fundera och planera, och nu är det nyår, som står på menyn.

Mina funderingar nattetid, var vad jag ska bjuda på, och hur jag ska få till det tidsmässigt. Hm…nu dök ett avsnitt från historieätarna upp. Såg ni det…det där århundradet eller årtiondet, någon gång för längesedan, då allt dom åt, frukost, lunch och middag, var gröt. Enda gången, dagarna såg annorlunda ut, var då någon gifte sig.

Vet ni vad dom fick då? GRÖT, fast dom fick äta hur mycket dom ville, och den stackars prästen var den enda som fick något annat, en ful, kokt gädda…*mums*. Njae, då föredrog jag nog gröten. Tror ni vårat nyårsgäng, tycker det blir ok, med gröt…kokt på havregryn, moahaha…jag menar, tillbehöret kan man ju lägga krut på, lingon, hjortron eller hallonsylt.

Jag tror dock att alla förväntar sig något annat…att bita i. Jo, jag vet redan, vad det blir, men det tänker jag inte säga, inte nu i alla fall. Och jag vet också hur jag ska lägga upp hela alltet, jojo, det kanske lönar sig ibland att ligga och vrida och vända, idéer kläcks och kan sedan förverkligas 😀

Det blev i alla fall bestämt, igår kväll, hur vi ska ha upplägget, ett nytt sådant, men jag tror att det kommer att bli bra, för att inte säga perfekt. Vi börjar hos en familj med fördrink:

020-1024x1024Går vidare till nästa för att få förrätt:

044Hemma hos oss bjuds det på huvudrätt:

15542356_10154802231321585_4347530803062990680_n*FNISS*

Grannen två hus bort, står för efterrätten:

Foto0836Och sedan blir el grand finale…någonstans, med korvgrillning och champagne skålning.

069-1024x768 Foto1445-1024x768På det här sättet får ju alla bidra med något, det blir inte sju ton med disk och vi kommer att få frisk luft mellan varven.

034-1024x102417 stycken blir vi, så lite planering krävs, vart vi ska klämma in dom här. Fast vi har gjort det en gång tidigare, så…

Titta på amaryllisen som fått spatt:

IMG_2809Hur kan den vara så hög, medan den andra är låg…jag fattar nada. Och den där blomman som vägrade växa upp utan blommar nästan i krukan. Men fina är dom, och den röda, har inte slagit ut än,men det är bra, då kommer den säkert så fint innan nyårsafton, man fördelar blomningen lite.

Önskar er alla en trevlig torsdag!

IMG_2781

Vi har köpt hund!

Av , , Bli först att kommentera 11

Jo, nu har vi köpt hund…igen. Denna är dock lite magarare och benigare, än Winstone. Benji, heter han, men kallas Ben:

2016-10-03 08.32.44 2016-10-03 08.33.32Skälla kan han och i raseri, får han röda ögon, men bara om man retar upp honom. Winstone var inte uberbegistrad i honom, utan skällde ut han rejält, då jag kom hem med, lille Benji, igår. Nå, han tystnade då jag ställde honom på plats, Winstone, alltså, och sedan har han inte brytt sig nåt mer.

Vi krattade och städade undan en del igår förmiddag, det värsta med dessa tallar, är allt jäkla barr, och jag funderar skarpt, om man inte skulle kunna köra lite spraylim, över tallarna, då dom är som finast, och sedan sitter allt fast, fortsättningsvis…hm, ska klura vidare, på den.

Inte nog med allt som hamnar på vår gård, grannen brukar också få sin beskärda del. Tur att hon har snälla grannar…jag gick in där igår och krattade så långt jag tyckte att det blev rättvist. Hon har ju en massa björkar istället. Inte för att så mycket av dom löven, kommer över hit, men det är ju som svårt att sålla bort löven och bara ta barren 😀

Efter lunch ville Nicco att vi skulle åka på Avion, så då gjorde vi det. Vilka grejer som dyker upp på affärerna, så här i Halloween tider, haha…ja, ni kan ju gissa att det var därborta, jag ramlade över vovven.

Sen avrundade vi, med en fika på Finas…

2016-10-02 15.55.45Ny vecka, nya äventyr, vi får se vart det barkar, börjar ju bra i alla fall, med lite sol. Ha en fin måndag, allihop!
2016-09-29 09.25.31

Snabb som sjutton!

Av , , 11 kommentarer 7

Det var en lugn och behaglig dag igår, strosade på och gjorde inget speciellt. När jag kom hem med Winstone från hans första promenad så noterade jag en kille som stod utanför grannens staket, med en kamera i högsta hugg…hm, klart man blir nyfiken, vad är nu på gång, ska hon sälja eller vad?

Jag ser att han går ner och rundar hörnet på hennes hus, så jag går in och säger till Åke vad jag sett. Jo jag vet, säger han, dom stod där igår också, då jag skottade snön, så jag stannade och frågade vad som stod på och då berättades det att dom fotar fåglar… det är alltså fågelskådare och i grannens trädgård befinner sig alltså en sällsynt fågel… typ.

2 timmar senare går jag över på HP:s och dom är fortfarande kvar, jösses, vilket tålamod tänker jag. Någon fågelskådare blir jag aldrig, även om det kan vara rogivande att titta på fåglar och se vad dom hittar på. Jag hoppas att dom förvarnat grannen om vad dom gör, man kan ju få värsta chocken om man kikar ut och där står det folk med kameror riktade mot huset 😀

Jag hade fått några kommentarer på min blogg så jag besvarade dom vartefter och hupp… vad förvånad jag blev då det plötsligt står med röd text: Du postar kommentarer för snabbt. Ta det lugnt. Jag var för snabb, haha… ok jag ska lugna ner mig och mitt skrivande.

Enya råkade ut för äventyr i förrgår. Nicco ringde och berättade att hon plötsligt hört en massa klösljud utifrån hallen, och när hon tittar in där så ser hon stackars Enya, kämpa desperat och för sitt liv, med att hålla sig fast i brädan uppe vid fönstret.

Hon har ju numer sin matplats däruppe, eftersom Eloise inte kan hoppa så högt och hon ska ju absolut inte äta av Enyas mat. Men nu hade hon nog för bråttom då hon skulle upp, så hon gled med rumpan över kanten och därnere står typ Winstone, med öppen käft… paniken!!! Nu hann Nicco rädda henne från att ramla ner, men det var med nöd och näpp. Vilken dramatik!!!

Idag ska vi fira en nybliven 50 åring, Lena på Lundalogén fyller år, så vi ska väl ta oss dit ikväll någon gång. Men jag ska också passa på att gratta henne här: Grattis Lena och hoppas du får en fin dag och en ännu bättre kväll!

Foto1181

Men dessförinnan, är det jobb, ska ner en sväng till bastun och säga hej, och sen går vi dit. Önskar även er alla andra, en fin dag!

003

Häck/häckar

Av , , 4 kommentarer 10

 

Det blev snack om häckar igår, ja, inte häckar som ni kanske tänker på, utan sådana som vissa har runt tomten, eller som vi har, en rak sak på baksidan av huset, som gränsar till grannen.
Våra andra grannar, på kortsidan av huset och på andra sidan gatan, dom har en hög häck på två sidor och i slutet av sommaren skulle denna häck klippas ner en bit. Grannen hade plockat fram stege och den elektriska häcksaxen och var med andra ord, väl förberedd.
Vi satt här ute och fikade, mamma och pappa var här och hälsade på och vi surrade på och hade grannen i ögonvrån. När han så hade arbetata sig fram till hörnet och försvann på andra sidan, kom en annan granne gående med hunden, han ville minsann spela den häckklippande grannen ett spratt. Han smög fram till sladd dosan och slet ut sladden.
Väntade så där lagom länge till grannen var på väg ner från stegen innan han satte tillbaka den igen. Och så där höll han på, säkert en tio gånger, och grannen började ropa på frun och ville ha hjälp med den våldsamt dåliga häcksaxen. Hahaa… vi fick oss ett gott skratt och även han, då han upptäckte vem som stört honom i hans arbete.
På tal om arbete så skulle jag enligt gamla schemat, ha jobbat idag, men nu är det ändrat så det blir imorgon istället, rätt så bra, då har man ju en helg som blir en dag längre.
Åke fixade dit glaset på Niccos balkongdörr igår, och det var ju tur, med tanke på vad som nu ligger på backen. Han städade även ur garaget, för titta vad som stod under presenningen härute:
Jojomensan en bil till. Så nu ska både Camaron och DKW:n få husera därinne i vinter. Ikväll ska jag få vinterdäcken på Jeepen, känns som om det är dags för det.
Jag och Nicco ska snart iväg på ett möte, sedan blir det att åka upp på lasarettet och hälsa på pappa. Jag drömde om honom igår natt, vi stod allihop runt hans sjukhussäng och tittade ner i den då han dök upp bakom ryggen på oss och kikade fram och frågade med ett leende på läpparna: Hur går det här då? Jag tittade bakåt, på honom och sa: så där kan du väl inte säga, vad då hur går det???
Sen vaknade jag och tänkte ändå att själva uttrycket och leendet, var precis han, lite typiskt pappa, om man så säger.
Önskar er alla en fin måndag!

Avlånga blåbär?

Av , , 4 kommentarer 8

 

Det räckte inte att jag viskade igår, när jag skrev att Buicken var friskförklarad, det var den inte alls det. Men jag tog mig till dom ställen jag skulle, men väl hemma på gården igen så var det samma visa som tidigare.
En fripassagerare fick jag med mig, den ville hänga på från Åhléns:
Och om jag säger att det finns en tjej som fyller två år 29/6, så kanske ni förstår vart den har tänkt flytta sedan 🙂
På eftermiddagen hämtade jag upp Anna, en arbetskompis, för vidare färd till smultronstället, där vi mötte upp Annelie, en annan arbetskompis samt ”chefen”, vi hade bestämt att vi skulle träffas innan semestern, och ta en fika, så det fick bli därute. Mycket trevligt och vädret var perfekt.
Vi fikade och pratade ju naturligtvis om blommor och växter, och kom ju osökt in på mina runda bollgurkor, som jag fick fram ifjol, och tänk sa jag… om jag kunde fixa fram runda gurkor, vad är det så som säger att våra kommande blåbär blir runda??? Dom kan ju bli avlånga för tusan, bara för att, tänker jag 🙂
Efter middagen parkerade vi oss härute och det tog inte speciellt lång stund innan vår närmaste granne kom över och frågade om vi ville komma till deras altan, och dricka kaffe, Tord och Ebba var också där (grannarna längre bort). Så vi gick dit och satt och surrade bort en timme eller två.
Idag jobbar jag, arbetshelg är det, Nicco har vi bokat in på ett flyg till Arlanda, hon ska hälsa på storasyster och Sally och Anders, i Järlåsa, hon blir där till tisdag och det är också därför Åke är uppe och vandrar på just nu. Han får äran att ta henne till flyget på morgonen. Önskar er alla en fin lördag!

Nu ska det poppas

Av , , 4 kommentarer 7

 

Ny dag på västerslätt… och i övriga världen. Gårdagen försvann i ett nafs, men dagarna brukar ju bli så då man har fullt upp. Tre timmar på jobbet gick ju snabbt och sedan var det middag, kaffekokande, tårttopping och dukning.
Och inte att förglömma, paketöppning, men den var ju inte speciellt ansträngande för oss, det fick ju Nicco sköta om. Hon fick nu sina efterlängtade högtalare att koppla in till datorn, och det är inte något litet skit ljud från dom inte, jag sa, när han demonstrerade dom på affären, att spelar hon järnet med dom där så blir vi vräkt… från huset 🙂
Men jag kommer ju ihåg hur det var då man var ung, ursäkta, yngre, jag poppade så blomkrukan morsan hade ställt på högtalaren, hoppade ner i golvet och grannen längst upp, plingade på och undrade om jag kunde tänka mig att dämpa ljudet lite… hans fru hade jobbat natten, jojo.
Idag tycker jag höga ljud är extremt irriterande, jag vill, nummer ett, kunna prata utan att skrika, nummer två, är jag ensam, vill jag kunna höra om telefonen ringer eller om någon plingar på dörren, enda gångerna jag faktiskt vrider på… och ibland ganska ordentligt, är när jag tävlar, och kommit över mållinjen, då skruvar Maria på järnet, och gärna med Hurriganes i spelaren eller alternativt ZZ Top.
Nu beror lite av volymen på att bilen låter en hel del, så för att ens kunna höra något så krävs det att man skruvar upp litegrann. Och sen är det ju så, att man stör ju ingen annan just då, så det är helt ok.
Besiktningen av huset gick bara bra, han hade ritat upp alla sprickor som fanns för två år sedan och inga nya hade tillkommit, eller blivit större, så vi kan vara lugna. Han tog god tid på sig att förklara hur och varför dom gör det här och jag som trodde att det bara var källaren han var intresserad av, blev rätt så snopen då han skulle in i alla rum och lysa efter väggarna för att kolla sprickor i tapeter etc. Även där såg det bra ut, det finns en spricka uppe i Niccos sovrum, och vi hade ju precis nytapetserat där och efter två veckor var det en spricka ovanför fönstret.
Nu hade det varit en spricka på exakt samma ställe innan och ett hus har samma rörelsemönster så det var inget som förvånade, däremot sa han att bygget här utanför, var orsaken till varför det kom så fort och därför skulle vi kunna ta detta med försäkringsbolaget, men vem ids gorma över en liten spricka och hur stor skulle den ersättningen bli, nä, för mycket jobb för för lite ersättning. Värre hade det ju varit om det rört sig om spruckna kakelplattor.
Önskar er alla en fin fredag, själv jobbar jag eftermiddag så jag vet vad jag gör ikväll.

Knäppt, knepigt, konstigt

Av , , Bli först att kommentera 6

Kolla här…eller rättare sagt, läs det här och försök sedan ge mig en förklaring.

När vi flyttade hit, så bar vi över en hel del till huset, när vi ändå skulle hit. Vi hade tolv vita kaffekoppar med tillhörande fat, märket är Gustafsberg, "kontur". Dessa hade jag fått för flera år sedan av mamma, då dom köpte sig nya koppar.

Nu finns det tolv fat och två koppar som står i skåpet…kopparna är borta. Och nej, jag har inte slagit sönder dom, en av kvällarna då vi var här och fixade så kokade jag kaffe och upptäckte då, att dom försvunnnit. Jätteknepigt, inte skulle väl någon av dom som varit här och jobbat, tagit med sig tio koppar hem och lämnat faten…hm.

I huset fanns också två kryddburkar, lite ovanliga och på en av våra turer till mattex antik, så hittade jag en burk där som han skulle ha 160:- för, den köpte jag inte, däremot hittade jag en likadan burk på kupan för 30:- och den tog jag (nä, jag tog den inte, jag betalade faktiskt). Nå, nu, idag, så är det den enda burken som finns i huset, dom andra två är borta. Dom stod i samma skåp som kopparna. Visst kan man börja fundera. I skåpet bredvid, fanns en varmvatten beredare som skulle bort, kan det vara så att koppar och burkar föll ut, då dom tog bort den, och gick i tusen bitar, men varför talade dom i så fall inte om det? Nä, det här kommer vi att få fundera över i evigheter.

Vidare, så skrev jag ju förut om plattan som hade stått på i huset, förmodligen över natten, och det var tur att den bara stod på ettan. I helgen då vi steg upp och jag skulle sätta igång kaffepannan, så stod ena plattan på trean, och jag vet, vis av erfarenhet, att skulle den plattan ha stått på sedan förra kvällen så hade spislocket som låg på plattan, börjat brinna eller knycklat ihop sig av värmen, och det hade det inte gjort, det syntes knappt på locket och jag blir inte klok på, hur fasen plattan kunde stå på. Den kan ju för sjutton, inte slå på sig själv, eller?

Vi går vidare. Vi har ju pysslat med utemöblerna i helgen, Åke slipade och jag målade. När han stod och slipade så lade slipmaskinen helt plötsligt av, och det tog han som ett tecken på att det var dags för en kaffepaus. Han kom runt på framsidan och satt sig ner. Efter tio minuter hör han helt plötsligt någon som står och slipar…hm, kunde det vara grannen som stod och slipade, frestad att piffa upp sin egna möbler? Nej, det var inte grannnen, det var våran slipmaskin som stod och slipade, alldeles själv, på samma fläck, hahaha, den måste ha fått tuppjuck eller nåt.

Mycket ska man då få vara med om och jag tror inte att detta skulle vara sista gången jag får skriva om alla konstighter. Idag jobbar jag, börjar klockan två, innan dess ska jag gå ut en sväng och lämna igen Kerstins nyckel, som vi lånade för att ta ut Camaron från garaget. Dom, Kerstin och janne är ju i Turkiet och njuter av värme och nya vyer, det gissar jag då att dom gör. Önskar er alla en fin onsdag!

Det brann iaf inte

Av , , 2 kommentarer 5

Har gått runt och kikat i fönstren för att lokalisera den där lastbilen med backvarnare som aldrig tyckts ha nåt fram till slutdestinationen. Tills jag gav upp och gick ut i trapphuset, där tjöt det ännu värre.

Tog ett tag innan jag hade räknat ut ungefär vart tjutandet kom ifrån, närmaste grannen. Jag ringde på för kunna konstatera att det var hennes brandvarnare som trodde att det brann.

Hon sa att det tjutit länge men hon visste inte numret till felanmälan och själv kan hon inte ta sig dit upp. Då fick Maria rycka ut med högpallen och ta mig upp under taket, men att få den där tyst var inte det lättaste, snacka om enerverande ljud.

Men till sist infann sig lugnet och tystnaden. Hon trodde nu att det är så där det sa låta då batteriet håller på vara slut, nej sa jag, det där var en varning för brand, när batteriet håller på vara slut så ska den bara pipa till med jämna mellnrum, din varnare har förmodligen blivit knäpp…då skrattade hon och jag sa att våran varnare slet jag ner för flera år sedan då den satte igång att tjuta klockan ett på natten, utan anledning. Hahaha, har du en förklaring till det, Jan A?

Ett flöte i döda havet

Av , , 2 kommentarer 2

Kerstin och Janne undrade om vi sett på programmet, på spåret, i fredags, om den här testen dom gjorde med saltvatten. Jo det gjorde vi, svarade jag och Kerstin tyckte att det är ganska otroligt att något kan flyta så där, jag som nästan inte ens kan flyta i döda havet sa hon.

Ha, men jag kan flyta minsann, på rygg, mage, med benen uppe på en flytbrygga, i badkaret, fattar ni vad irriterande det är då man måste trycka ner sig själv för att komma under vattennivån. På Åkes jobb har eller åtminstone så hade dom ett bubbelpool som man fick hyra in sig på, det gjorde vi en gång, sk-t roligt, jag var tvungen att sitta och hålla fast mig hela tiden för att överhuvudtaget få vara nere i vattnet.
 
Jag har läst i en tidning, för väldigt längesedan om en person som satt i en bassäng, utan flythjälp och läste en tidning, då stod det att hon var unik, och dom hade aldrig sett något liknande, bullshit säger jag, då är jag minst lika unik. Sedan stod det att det hade med porerna att göra, att huden var tätare på henne och därför flöt hon. Ja, då är den förmodligen det på jag också, alltså tätare.
 
Jag skulle en gång hjälpa grannen i stugan att sätta ut hans flytbrygga, jag var nämligen den enda på området som badade så pass tidigt på sommaren. Jag tog repet och simmade ner till stenen, satte fast det i öglan och dum som jag var, så släppte jag sedan taget, med den följden att jag flöt upp och fastnade med ryggen mot bryggans botten. Nice!
 
Nu var jag ganska van vid vatten, levde nog mer nere i sjön än på land och drabbades inte av panik, utan fick lov att kränga runt på något sätt, sedan ta tag i ribborna och dra mig själv framåt till bryggans slut och sedan äntligen komma upp över ytan igen. Jag vet att jag sedan tänkte just dom där tankarna, tänk om jag hade fastnat på en spik, eller om jag inte hade orkat ta mig runt eller om jag inte hade tagit in tillräckligt med luft i lungorna innan jag dök ner, ja då hade det blivit mindre roligt. Sedan tog jag aldrig mer på mig detta uppdrag utan det får mindre flytkunniga människor ställa upp och hjälpa grannarna med.
 
Undrar just hur det skulle se ut om jag badade i döda havet, jag kanske rent utav skulle kunna gå, på det vattnet 🙂
 
Måndag idag, hm…det betyder att det snart är fredag igen, och man borde alltså ha en liten plan på hur veckan ska se ut så man hinner göra dom väsentliga sakerna, jag ska då på arbetsförmedlingen imorgon, det vet jag, så jag får väl tänka igenom om det finns något mer viktigt som ska göras, kanske till och med göra en liten notering om det också, jag har en tendens att glömma bort saker. Nu ska Niccolina upp i alla fall och det kom jag minsann ihåg. Ha det gott!

Nu kommer den Theresé!

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Åkte iväg efter 14, kom hem strax efter 19, men med Dkw:n lastad och surrad i bussen.
 
Vi hann inte mer än någonstans mellan Brännland och Vännäsby, då Åke kom på att han glömt ta med munstycket till kompressorn, som skulle behövas för att pumpa upp däcken på bilen.
 
Vi chansade på att det andra munstycket skulle passa och fortsatte därför vår resa.
 
In till Åkes moster som bo där i Sunnanå, surrade med henne en stund, det är inte ofta vi är dit. Sista gången Jennifer följde med var väl för 4-5 år sedan, och dessförrinnan var en gågn då Theresé var med och Vivan skulle bjuda på fika och fram ur skafferiet tar hon en champis med den här gamla kapsylen som man drar runt kapsylen för att få upp den. Tyvärr hann vi inte stoppa henne för det hade ju nästan varit kul att ha en sådan oöppnad flaska kvar. Där var det minsann inte snack om något bäst- före- datum.
 
Munstycket passade förstås inte, utan vi skulle prova att åka in till Vännäs och kolla om det fanns att köpa ett på macken. Innan dess hann Åkes jobbar kompis, Tore, ringa, han råkar bo i Vännäs och Åke hade provat att ringa till honom före men utan att få ett svar och nu ringde han lite påpassligt upp och ja, han hade ett munstycke.
 
Åkte till honom och tog det han hade från garaget, Åke undrade om han ville hänga på till Sunnanå, och det gjorde han. Hahaha, skulle han ju bittert få ångra, han som skulle duscha och gå ut och ta en öl med sina vänner.
Här på baksidan skulle bilen ut
Ganska lågt under bussen
Här skulle bilen ut
Kollade in bilen och funderade ett tag vart handtaget var, man ska ju putta hela armstödet uppåt, ganska smart va?
Förste maskininsten Tore som kollar in att arbetet utförs på rätt sätt, sedan fick han sköta knappen till vinschen…vilken merit!
 
Munstycket passade inte, Åke gick och fick låna ett av grannen, putta ut Dkw:n i långgräset, det var inte så lätt, haka fast vinschen och Tore fick agera förste maskinist. Och hade det funnits en tävlingslysten snigel så lovar jag att den hade vunnit ett race mot vinschen, så sakta gick det men upp kom bilen till slut.
 
Vi tröstade Tore med att det inte skulle hinna bli så dyrt för honom på puben, då han inte skulle hinna dricka så många öl nu när det tog sån tid. Hem kom han ju till slut och så, även vi.
 
Så nu, Theresé, så får du bereda plats till din bil som kommer på fredag!
 
Ha det gött.
 
Maria Lundmark Hällsten