Etikett: grannfrun

Inmutat, stort, revir!

När vi var uppe på Gammlia i onsdags, så kom en kille med en schäfer fram och började prata med Jonssons och vi som satt där. Den hunden, har försökt pinka in Fjuppes ben, inte bara 1 gång utan 2. Och nu kom Fjuppe gåendes, då dom stod där så Åke fick påminna honom om hur det kan gå om han kommer för nära.

Dock vet vi inte säkert om hunden siktat in sig på att pinka på honom eller om han tänkt sparka till honom med bakbenet… :D

Screenshot 2019-06-17 11.33.53Nå, så kom vi in på det ämnet nu då vi satt ute och åt frukost, hundägaren körde nämligen förbi. Och jag undrar varför vissa hundar är så där? Vet att grannfruns hund, pinkade lätt på hennes fot, då hon stod och pratade med mig härute på gångbanan, för några år sedan.

Mja, sa jag till Åke, dom pinkar ju för att märka revir och inmuta, så egentligen är dom väl smart om dom pinkar på folks ben, dom kan få stora revir på det sättet, och speciellt om dom siktar in sig på nån som inte bor här :D

006Blir kanske Gammlia nu på onsdag med, och sedan drar vi oss nog uppåt och inåt i landet, hade tänkt fira midsommar i Malå. Vi får diskutera lite kring resdagen och när den blir, vore ju trevligt om det var fint väder.

Diskutera gör den här pappan med hans dotter, så jäkla gullig unge :D

 

Noterade att vi lånat dessa bord förut, tejp sitter kvar från mitt 50 års kalas och från Åkes 60 årsfest, jojomensan:

64262069_10157207375556585_139116090956447744_n

Ha en fin måndag, allihop

Hur var det nu?

Av , , 2 kommentarer 15

Ni vet den där pojken som passerade här utanför, då Åke var på väg ut samtidigt som han nös, och grabben blev så rädd att han tar sig åt hjärtat och säger – Er hund skrämde mig!!!

Igår, så kom vår granne förbi med hennes hund Bronco, han och Winstone är bästa polare och dom stod härute och försökte busa ihop. Åke hade spillt upp en kaffekopp och jag stod och pratade med grannfrun.

Då kommer samme pojke förbi, stannar och tittar in på gården, sedan vänder han sig till mig och säger  – Jag tycker om dina hundar!

Hahaa… nu undrar ju jag givetvis om han trodde att bägge hundarna var mina, eller…kanske han räknade Åke som en hund, och Winstone som den andre?  :)

Sagan om tån

Av , , 2 kommentarer 4

När jag var yngre…inte ung :-) så hade jag denna boken och satte in biobiljetter, tidningsutklipp och diverse saker, skrev dessutom lite av en dagbok.

På en av sidorna har jag klippt ut ett kåseri som stod i Hemmets Journal, i början på 80-talet och historien är bara för bra. Den kommer här i en något nerbantad version.

Men hem kom jag, djupfryst och utmattad. Ingen öppnade på min ringning och själv hade jag ingen nyckel. Nöden har ingen lag. Förtvivlad slog jag sönder badrumsfönstret och klättrade in. Huttrande kröp jag ner i karet. Där låg jag sen i allsköns ro och njöt.
 
Av nån förunderlig anledning stoppade jag upp höger stortå i badkarskranen (ja ni har kanske försökt själva). Jovisst, den fastnar förstås. Och där ligger man och kränger. Den fastnar ännu mera. Det gör allt mer ont i tåeländet. Det verkar avbrutet men värker oavbrutet. Jag vågar inte rycka till, då kanske tån lossnar från foten.
 
Efter en timme hör jag ljud utanför. Jag ropar förskrämt: Hjääälp! Efter tionde ropet hör jag grannfruns röst: Va ä´re om? Det är jag, flåsar jag utmattad, jag ligger i badkaret och kommer inte loss. Jag har fastnat med stortån.
 
-Med stortån!! Säger hon.
-Hämta en järnsåg och klättra in till mig..
-Till dig! Ligger du naken i badkaret?
-Såklart, tror du jag tränar klädsim?
-Jag kan väl inte gå in till dig när du är naken. Vad ska folk säga?
-Klättra in, vrålar jag, dom får säga vad dom vill…
 
Efter en kvart ser jag grannfruns välbekanta ansikte i fönsterkarmen. Det är första gången jag ser henne i karmen. Tänker jag.
 
Efter tio minuter har hon skruvat in ändan och dimper ner på golvet. –Välkommen, roligt att du kunde komma, säger jag artigt och försöker dölja min lilla manlighet. Du måste såga av kranen!
 
Hon börjar såga. Järnfilsspånen yr. Hon är bra på att såga. Det hela är genant. Efter en halvtimme är kranen avsågad. Jag kan gå upp – med en badkarskranbit på stortån som enda klädsel.
 
Just när vi utträder ur badrummet i all vår glans, öppnas ytterdörren, som förresten aldrig varit låst. In strömmar hustru och barnbarn.
 
Blickstilla med vidöppna, förundrade ögon stirrar dom på oss. Ett ögonblick är det dödstyst. Man skulle ha kunnat höra en knappnål falla, men ingen hade någon till hands.
 
-Olig gej du har faffa, säger ett barnbarn och mönstrar mig. Förstenad står jag där med badkarskranstån i vädret.
 
Dä dä dä är inte alls som du tror, säger jag till hustrun, som inte tror sina ögon. –Jag jag fastnade i kranen, försöker jag. Och så kom grannfrun…
 
-Och blev kranskötare, säger hustrun. Jojo!
 
Ingen bryr sig om min värkande tå med fodral. Ingen tror mig. Grannfrun tar sin såg och går.
 
Den julaftonen glömmer jag aldrig. Under stort barnajubel klipps tån loss. Den är blå och öm (till skillnad från hustrun).
 
På kvällen kommer en halt, dyster tomte linkande med paket. Han har till och med foten i paket. Vid julgröten säger ett underfundigt barnbarn: -Faffa, berätta sagan om tån…
 
Jag har skrattat så många gånger åt denna historia och nu undrar jag helt plötsligt om det kan vara för att denna sak, skulle lika gärna ha kunnat hända jag…eller Åke. :-)
 
Ha en bra dag!