Sist jag skrev att jag hoppades att solen skulle skina på era huvuden så hann jag ju bara lägga ut inlägget, så drog dom grå molnen in och sen såg man ingen sol den dagen.

Tänkte aldrig mer skriva på det viset och det, mina vänner, kan vara anledningen till det fina vädret igår

Jag hade ställt larmet på 5.00 eftersom jag lovat Tina en kopp kaffe innan skjutsen till tåget. Den tiden på morgonen kan det vara lurigt. Det var våt vägbana och faktiskt svårt att se ifall det var halkigt. Jag kände i alla fall inte av nåt men vi är väl snart där.

Fast det fina vädret och tankeställaren om vad som är på gång, gjorde att jag tog Camaron upp till mamma. Måste ju få testköra lite innan det är för sent för i år

Efter kaffe hos henne tog jag sikte på Stor Coop Tomtebo. Där är en fin påfart där du ska upp i 100 på E4an eller om man i folkmun säger Kolbäcksvägen. Tryckte i ordentligt och det är helt klart, stor skillnad. Bilen är på hugget och kändes pigg…och snabb

Fjuppe är nog killen vi får tacka den här gången. Som både varit här rent fysiskt samt kommit med tips på vad och hur man åtgärdar felet, och hjälpte till med tändningen. Och Åke förstås, han har ju också tillbringat tid och jobbat på med bilen. Bild från förr

Vet ni apropå snabb, vilka 4 saker som är snabbast i världen?

Idag ska jag till Osteopaten, ska bli kul att höra och känna om hon kan hjälpa mig. Är sjuuukt less på mina dagliga, fruktansvärda onda, muskelkramper eller om det är sendrag. Vet inte riktigt vad skillnaden är, om det är det onda eller om det är stället det sitter på, som avgör. Under hotell vistelsen fick jag kramp i vänster lår, aningens åt insidan. Om inte jag dog lite där så vet jag inte. Tina hotade att ringa efter ambulansen. Jag såg värsta skräckscenariot inför mina ögon. Jisses, hur skulle jag ens kunna sätta eller lägga mig ner…aldrig i livet!!

Nu är det inte av den anledningen Osteopaten är inskriven i min almanacka, men man brukar ju säga att mycket sitter ihop. Vem vet, det kan väl sitta nåt i rygg och nacke som vill jävlas lite överallt på mig. Kan säga med en gång att nej, det är ingen magnesiumbrist för min del. Tydligen är det rätt ovanligt fast det oftast sägs att Magnesium, det är lösningen på alla kramper.

Kan tillägga att jag redan testat att knapra Magnesium, utan resultat. Och provsvaren visade ingen sådan brist heller, förra gången jag tog ett sånt prov.

Bjöd Åke på en tur i Audin. Ville att han skulle få samma upplevelse som jag då jag kör skitbilen. Men det går troll i bilen. Eller kanske i jag 😶 Man börjar ju fundera skarpt, eftersom jag har problem med olika saker men så fort hjälp är på plats så finns inga problem. Bilar som inte startar, går igång fint då nån annan testar. Lite som felsökningar! Om felet inte är där precis då det görs. Så kan man inte hitta felet. Även om dom ligger där, lite latent, i väntan på…

Nicco ringde då vi kom tillbaka, hon var på gymmet och undrade om jag skulle komma. In och snörde på mig träningskläder, pratade i mobil med kundansvarig, hittade ingen parkering så jag fick snurra runt, men tog mig dit till slut. Körde enbart armar, tordes inte ta benen då jag fortfarande har ont där krampen satt.

Sitter i soffan, klockan visar på 20.20 och jag känner mig helt färdig. Så, jag gör mig klar för sängen, släcker lampan och sover…1 timme, vaknar med hjärtklappning och känner mig helt knäpp. Lågt blodsocker, såklart. Upp och fixade det, tillbaka till sängen och jag tror jag varit mer eller mindre borta, hela natten. Skönt fast oskönt. Det bästa är väl att jag normalt somnar vid 01 på natten, så nu fick jag väl 3-4 timmar mer sömn än normalt. Oskönt med blodsockret och att jag trots natten, vaknade och det kändes som om jag nyss somnat.

Well well, jag är på benen, hunden är rastad, frukost intagen och kaffe, inte att förglömma. Redo för ny dag och gläder mig åt att det snart är helg…igen, haha. Jo, den kommer lite fortare för min del, jag har bara en 2 dagars arbetsvecka, underbart!

Ha en fin onsdag, allesammans!