Etikett: Gustavs grabb

Kändisar och kossor

Av , , 4 kommentarer 8

 

Jag har beställt en bok… den där jag skulle få av min förra arbetsgivare i födelsedags present, och det blev Robert Gustavssons bok, från vaggan till deadline. I beskrivningen av boken står bland annat följande, och jag citerar: Det är en historia om dödsångest, relationsproblem och om hur en bild på ett koarsle blev en vändpunkt i hans liv.
Nu kan jag ju inte låta bli att reagera då jag läser koarsle. Ni vet, jag läste ju Jokkmokks Jockes självbiografi för chefen, och i den boken finns en historia om just en ko. Dom klädde ut sig till en då dom skulle smuggla in lite alkohol och dylikt från Finland, men blev upptäckta av en tjur, jojomensan.
Och nu är vi i slutspurten på Leif GW Perssons bok, Gustavs grabb, och även han, hör och häpna, skriver om en ko… som han färglade i skolan, det var en tävling och han vann en raketost.
Vart kommer alla kor in i människors liv… och framför allt, varför? Nåt att klura vidare på, så här på tisdags förmiddagen, om man inte har nåt annat att göra, förstås 🙂
 

Äntligen!!!

Av , , Bli först att kommentera 5

 

I måndags, fick vi äntligen lämna igen Henning Mankells bok, mannen som log, den var seg nåt hemskt, och det var först under dom sista tjugo sidorna som någonting verkligen hände.
Så här, rekommenderar jag den inte, men å andra sidan tror jag att det är en sak när man kör högläsning, och en helt annan om man läser den tyst, för sig själv. Vid högläsning tappar man lätt känslan om man nu bara läser en 20-30 sidor, varannan dag, det säger sig ju självt.
Men nu har vi då äntligen fått börja med Gustavs grabb, av Leif GW Persson, och den kommer vi att plöja igenom betydligt snabbare, det vet jag. Vi läste snudd på 50 sidor igår, den verkar rolig, intressant och lättläst, man får lite mer flyt i den då man läser, och det beror garanterat på, till en viss del i alla fall, hur meningarna är sammansatta… om man vrickar tungan eller inte.
Hemma har jag läst en bok av Stig Larsson, inte Stieg, utan Stig. Han är son till en gammal chef jag hade en gång i tiden, och är född i Skellefteå. Den här boken fick jag av kusin Anna, för säkerligen över tjugo år sedan. Han var då på ropet och Anna själv, var väl lite intresserad av honom, som människa. Journalist som hon är, i botten 🙂
Boken vet jag att jag då påbörjade men lade på hyllan då jag inte tyckte att den var något för mig, nu såg jag den där, stående i hyllan och satte igång att beta av den. Nå, det var den sämsta boken jag läst… någonsin. Ursäkta, men det är min mening i alla fall. Och hur det på baksidan kan stå en del recensioner som antyder att den skulle vara spännande, iskall, blablabla, det begriper jag inte heller.
Men det kan ju också vara så att han är en hejare på att skriva (förmodligen är det så då han är lite känd), men hans skriverier faller inte mig i smaken, precis som Ingmar Bergmans filmer inte heller gör, jag begriper mig inte på dom och då blir dom dåliga, i mina ögon sett. Men samma sak där, det finns dom som älskar hans filmer (av någon outgrundlig anledning), jag undrar bara vad det är dom ser… eller läser, som jag missar?
Fast å andra sidan, det behöver jag inte veta heller, jag kan ju strunta i att läsa något mer av honom, och visas en film på tv av Ingmar, så skippar jag att se den, haha… jag har ju kvar mina filmer om Svenska hjärtan, ju.
Nu ni, ska jag ta mig en kopp kaffe, få iväg Nicco till skolan, och njuta av min lediga dag. Önskar er alla en bra och fin onsdag.

En smärre brand

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Jag är nu stolt ägare till Leif GW Perssons bok, Gustavs grabb. Inte kan man vänta i evigheter på att få läsa den så jag gjorde slag i saken då jag fick syn på den, inne på Maxi.
Sen får vi se hur vi ska göra, jag har nämligen sagt till chefen att jag inte ska läsa den själv, utan ta med den till jobbet och läsa den för henne. Men ska vi fortsätta med boken vi håller på med nu eller ska vi skippa den och ta den här i stället…det är frågan det. Jag vet inte om vi hunnit så långt än att boken är i sitt esse eller om det kommer senare, än så länge är den lite långtråkig och lite hattande. Men det blir också en annan sak då man kör med högläsning och bara tar 1-2 kapitel i taget. Man hittar inte den riktiga glöden.
Och nu, apropå glöd 🙂 Nej, jag har inte börjat röka igen, men kanske någon annan gjorde det igår… i baksätet på en bil.
Jag och chefen skulle nämligen göra en liten sväng ner på stan. När bussen rundar lasarettet noterar jag en bil som bromsat in, just efter rondellen, ut hoppar en kille och studsar runt på gräsmattan,
Jag hinner fundera lite på vad han sysslar med, om han har bråttom…håller på pinka på sig eller om han bara är liiite uppe i varv. Sedan kommer nästa kille ut genom dörren och han har med sig baksätet ut, slänger det på gräsmattan och sedan står dom där och hoppar på det och försöker släcka en smärre brand. Det ryker och glöder om baksätet. Mjo, så kan det gå…
Idag ska vi tömma bussen på det sista och sedan åker vi iväg med den och vildkatten, till vinterförvaringen. Brälla ska åka med så vi tar oss hem sedan. Sååå, vi vet vad vi ska göra idag, vet ni? Hoppas det går som planerat i alla fall och att ni får en bra dag!

Jag vann…

Av , , 4 kommentarer 8

 

Hej och hå, man tog sig upp i morse också, fast det kändes drygt. Betydligt roligare är det då man vaknar mitt i natten, kisar på klockradion och ser att det är flera timmar kvar innan man ska upp. Då kan man kura ihop och somna om.
Idag vet jag inte vad det blir, igår kokade vi kola, löste melodikryss, var upp på centrum två gånger och läste i en bok vi lånat på biblioteket…av Henning Mankell. Vi var egentligen ute efter Leif GW Perssons bok, Gustavs grabb, men det var så lång väntelista på den så det var inte ens lönt att ställa sig i kö.
Ja, så spelade vi på hästar också. Chefen köpte sig en Harry Boy och en andel, själv tog jag bara en andel. Hur det gick för hennes Harry Boy, vet jag inte än, men det blev 5 rätt på andelslotten, men vad hjälpte det då det inte vart någon utdelning.
Åke spelade förra helgen och fick in sju rätt, en på hans andelslott och en sjurättare på Harry Boy, summa summarum, 1000:-, inte mycket men väl en vinst. Igår blev det 6 rätt, men då ska 70:- delas på 10 stycken, hm…jaja, man kan inte vinna alla gånger.
Kom ihåg vårt första bredband, det måste ju snudd på, vara 12-13 år sedan. Jag hade suttit vid datorn och ramlat över en sida på ett spel på, typ tetris men lite nyare variant. Det tyckte jag var skoj, och *tjopp* så stod det att man skulle skriva namn och adress, det var en typ av tävling. Njae, tänkte jag, vaddå tävling, man kan väl inte tävla om man inte betalat något.
Men jag fyllde i uppgifterna och se, jag vann andra pris. Det plingade på dörren och där hade jag ett paket. Jättekul tyckte jag, öppnade paketet och vet inte om jag var så begeistrad av min vinst, längre. Det var en halvårsförbrukning av bindor och tamponger. Till saken hör också att jag under 13 års tid tagit en p-spruta vilket innebär att jag inte behövt såna produkter under all denna tid. Håhåjaja, så kan det gå…om inte haspen är på. Nu ska jag käka frukost, önskar er alla en lugn och skön söndag!
Maria Lundmark Hällsten