Ni kanske har läst om killen i Dorotea, som ville skänka bort sin skoter, till nån ungdom.

Häftigt, och ja, jag kunde inte låta bli att skicka in en liten ansökan. Och med tanke på det gensvar han fått, så tycker jag det häpnadsväckande att han ändå gett sig tid att svara. En genuin kille, med andra ord, som verkligen visar att han är, just det.

Jag skrev, att skulle nu den jag hade i åtanke, få skotern, så kunde det få vara med förbehåll att om den inte passade, så fick den gå tillbaka till nån som hellre ville ha den. När jag sedan berättade för Åke om det här så sa jag, att det här handlar om så mycket mer än en skoter. Det kommer att bli ringar på vattnet.

Så det var lite kul att sedan läsa precis det. Alla som ställt upp och skänkt ännu mer till det här ändamålet, vilken uppslutning det blev.

Sen skrev han igår igen, för att meddela att han utsett en kandidat, och tyvärr, så blev det inte mitt förslag. Jag svarade med vad jag tycker om hans grej och att han förmodligen kommer att få fler än en stjärna i himlen, ringar på vattnet är ju som karma. Det man gör för andra kommer tillbaka, på ett eller annat sätt, och det gillar vi nog, allihop. Tummarna upp för såna här människor. Här ger kusin Jenny Krigh, bägge tummarna upp.

Skratt, är också något som kan spridas och skänka glädje, åtminstone för stunden. Är det sedan, tillräckligt roligt, kan man ta fram den där skrattkänslan genom att tänka på det där man garvade åt.

Jag fick tips att gå med i en grupp på…tadaaa, FB, som heter braggepedia. Där sitter vi och skryter om allt, till och med hur man kan göra dumma saker utan att veta om det. Ja då fattar ni att jag platsar där.

Hittade ett inlägg, skrivet av en Patrik Madsen. Och med hans tillåtelse delat jag den med er. Håll i er, hahaa…

”Tänkte jag dristar mig att bragga lite över min dumhet.

För många år sedan såg jag en National Geographic dokumentär från Turkiet, den handlade om en traditionell frisör, en riktig Barberare.

Efter avslutad klippning och rakning brände man bort öron och näshår med en typ ”Alladinlampa”, en levande låga.

Bra ide tänkte jag och greppade tag i en gaständare modell lång.

Ställde mig framför badrumsspegeln, tände gaständaren men den slocknade då jag förde den mot näsborren.

Det blev en stunds meckande, klickande – ingen låga och många pys och svordomar.

Plötsligt! POFF! Draken Puff ungefär! Ljudet av en gasfylld drickflaska där gasen brinner ut med ett visslande ljud. En veritabel svetslåga ur en näsborren!

Jag hade fyllt hela näsan med gas och jävlar vad röd jag var om näsborrarna, ont som bara den.

Men, upsida, i den ena näsborren var det väldigt rent från näshår!” slutcitat

Jag läste den för Åke och vi skrattade bägge två så att det tårades i ögonen. En gissning nu, är att även en stor del av er läsare, gjorde likadant.

Ha en fin onsdag, mina vänner!