Etikett: hallen

Ljus, ljusare, ljushuvud :)

Av , , Bli först att kommentera 13

 

God morgon! Kändes tungt att vakna till väckaren/mobilen. Jag jobbar helg och börjar därför klockan sju, piiip. Men det brukar ju vara så, att har man bara väl kommit sig till jobbet så går tiden i alla fall och tjopp så var den dagen gjord.
Det var ändå ett tag sedan jag steg upp just den här tiden och nu märkte man verkligen skillnaden på ljuset ute. Förra gången, för fyra veckor sedan, fick man famla sig fram i mörkret, och, för att inte ljuset från hallen skulle strömma in till sovrummet så stängde jag alltid den dörren då jag skulle ut och slå igång motorvärmaren… nu behövs inte det längre.
Apropå ljus (förutom att jag själv är just ett ljushuvud :)) så stod jag härute med Winstone, för 1½ vecka sedan, det var mörkt ute och jag gick en bit upp i snön, vid vår husknut och blir plötsligt varse ett ljus, in emot husväggen.
Hinner tänka att det skulle vara en lampa i källaren som lyste men kommer snabbt på att där sitter minsann inget fönster som skulle ge det ljuset ute vid knuten. Men gissa vad det var?
Vi har glömt att ta in en av dessa solcellslampor som är så populär, och nu lyser den, hur stackarn har den överlevt vintern, all snö och denna kyla som varit några dagar. Och hur hinner den få så pass med solljus på dagtid att den lyser upp på kvällen, hm… stora frågor som vi inte kommer att få svar på.
Annars blev det en trivsam fredag igår, Tina bjöd både på kaffe och omelett, jag fick en fin ljusslinga av henne (bild kommer sedan) som numer pryder hyllan i hallen. Intervjun av Folkbladet gick snabbt, vi hade betat av en del i telefonen, två fotografer var här samt en reporter. Det var ett gäng yngre förmågor och en av fotograferna skulle fota dom andra då dom gjorde intervjun.
Ska kolla hur det sedan ser ut då tidningen kommer och då kommer jag förmodligen att skriva här, om det är något jag tycker skulle ha tagits upp. Vi får se. Nu önskar jag er alla en fin lördag och fortsätter med mitt, ha de…

Ujujuj…

Av , , 2 kommentarer 7

 

Ja ujuj, kan man lugnt säga, det är först nu, jag börjar på att känna mig normal igen… det betyder att gårdagskvällen var mycket trevlig, fast intaget av flytande dricka överskreds litegrann, skulle nog inte ha tagit det där sista man oftast gör, precis innan man ska gå i säng 🙂
Att stå på skalle då man ska ta av och på skorna har inte varit något jag rekommenderat idag, fast jag gjort det ett antal gånger i och med att hunden ska ut, och varje gång jag ställt mig upp har jag ångrat mitt tilltag, nå, man kan inte skylla på någon annan än en själv, så jag ska inte gnälla utan vara tacksam för att det går över och att det nu dröjer ett tag innan nästa gång.
Jag fick en bukett tulpaner av Helena och Mats, samt en fin liten uggla med oranga vingar av Camilla och Tord, och den platsade ju direkt in på hyllan i hallen:
Krassen i gult och orange, köpte jag på Maxi och nu vet jag att det är en krasse för när jag kom hem i torsdags och kollade på kvittot så stod det orange krasse 99:- och jag undrade vad f-n jag hade betalat för nåt. Vadå krasse, krasse är för mig en grönsak som dessutom, rimligtvis borde vara billig och något sånt hade jag inte köpt… det visste jag, men jag insåg efter en stund att det faktiskt var blomman som kostat 99:- och naturligtvis, då jag såg den, påmindes jag om att det faktiskt finns en blomma med det namnet, däremot visste jag inte att detta var just en sån.
Vi poppade musik och mindes våra unga glada dagar, jag berättade att Åke satte på Judas Priest, i fredags och dom var ju otroligt bra, både på den tiden det begav sig och dom håller lika bra än.
Men jag undrar just vad dagens 15 åringar tycker om själva dunket, vi tyckte ju att dom lät hård och frän, men idag kanske dom skulle knuffas in i knätofs facket om en tonåring fick bestämma, och om man jämför med den musik som finns idag.

 
Ikväll blir det dock inget dunka dunka här, det känns som överkurs. Ska väl snart fixa en middag, och det blir nåt så enkelt som kalvsylta, kokt skinka, ett kokt ägg och potatis, inga krusiduller. Hoppas ni haft en bra dag och att kvällen fortsätter på samma sätt!

Lagom är nog bäst

Av , , Bli först att kommentera 9

God morgon världen! En annan steg ju upp för snart en timme sedan, det är ju inte måttligt vad en människa kan göra 🙂 Men det är så då man jobbar, å andra sidan, när den här arbetsdagen är slut så är jag ju ledig igen… i dagarna tre.

Vi tog oss ut igår eftermiddag, vi skulle hämta en bil på flyget tillhörande nå Lyckselebor som dristat sig till en utlandsresa och som inte ville ha bilen ståendes där borta under tiden. Så vi tog med oss Nicco och gjorde ett litet stopp på Nordsjö idé och design innan vi fortsatte.
Och där har hon nu bestämt vilken fondvägg hon ska ha däruppe i hallen och den går inte av för hackor. En tre dimensionell tapet som går i ljuslila och det är som bollar som poppar ut ur den, påminner om dom där klisterdekalerna i metallic som man hade förut. Den här tapeten känns dessutom som en dekal, inte papper. Sedan blir givetvis färgen på dom andra väggarna i en lila nyans, det kommer säkert att bli tufft.
Jag tänkte på det där jag skrev, om att människor med kort näsa, enligt talesättet, inte kan tänka så långt. Då kom jag på något annat man brukar säga: Ja, så stod dom sedan där med lång näsa!
Och med dom orden brukar man ju mena att någon blivit lurad eller besviken på annat sätt, med andra ord är det inte alltid bra med en lång näsa för här blir det ju raka motsatsen. Med andra ord borde lagom vara bäst 🙂
Önskar er alla en fin söndag!

Nu så

Av , , 2 kommentarer 4

Hade ju sagt att jag skulle visa vad jag fått av Theresé. Tavlan som föreställer Enya, är gjod av pärlor, så nog har hon suttit ett tag och knåpat med den. Än så länge så sitter den i tv rummet men så fort vår hall har blivit omgjord så ska den få en hedersplats där. Jättesnygg tavla!

Jackan jag fick gör sig ingen rättvisa då den är fotad när den hänger på en galge, men det var som svårt att fota sig själv, det får bli någon annan gång. Men jackan är snygg ändå, galge eller inte.

Slutligen ett kort på plantaget ute på gården, taget strax efter klockan sju på morgonen. Det dröjer nog inte så länge nu innan ringen därute kommer att vara full av blommor och färger.

Fötterna blev avknipsade

Av , , 2 kommentarer 3

Vi har, som bekant, två katter. Och dom är inte alltid så beskedliga så dom ser ut att vara.

Mycket ofog och dumheter har dom gjort, och ibland har man nästan ångrat att man tog in dom i våra liv. Men vad gör man? Dom är här och dom har bott med oss i snart fem år så dom lär få bo kvar, man tänker för sig själv att nu, kan dom väl inte hitta på nåt mer…jojo.

 
När Niccolina var yngre så hade hon en hel del Barbie dockor och några av dom skulle prompt med i badkaret då det var bad dags. Oftast lämnades dom dockorna kvar i badrummet efteråt, det tog ett tag innan dom var torr och hanterbara igen.
 
Nu var det då åter dags för ett bad, jag spolade upp vatten och hon hoppade i, det gick några minuter sedan hördes ett vrål inifrån badrummet. –MAMMAAAA!!! KOM OCH TITTA, VAD HAR HÄNT? Jag skyndade mig dit och där satt Niccolina med en av dockorna som nu saknade fötter. Dom var avknipsade vid fotknölarna.
 
Vi kom strax fram till att katterna (ja vi måste ju säga katterna när vi inte vet vem av dom som gjorde det) var skyldig till brottet. Men vart själva fötterna har tagit vägen vet vi inte, efter typ…7 år, så saknas dom fortfarande och det lutar åt att någon käkat upp dom, annars tycker man ju att dom borde ha dykt upp nu, eller hur?
 
Det finns en till sak som är borta, som försvann runt samma tidpunkt, och det är min armbandsklocka. Vi har letat och jag har letat men förgäves, den finns inte på denna jordyta, och det som är mest konstigt, är att jag är säker på att den låg på arbetsbänken precis på samma ställe där jag alltid lämnade den. Hade jag tappat den utomhus så borde jag rimligtvis ha känt det på mig då jag skulle ta av mig den, men inget har känts onormalt. Ja, jag vet inte, för samtidigt borde den ju ha kommit fram efter alla dessa år, om inte annat så skulle väl dammsugaren ha slukat den, och det skulle ju inte ha varit ljudlöst.
 
Nåja, jag har slutat använda klocka, man bär ju alltid med sig mobilen så det är inte så viktigt med en klocka, Niccolina slutade leka med Barbies för länge sedan så att en docka saknar fötter, gör inget heller, så här ser våra tapeter ut på ett tiotal ställen i hallen.
 Men vet ni vad, det rör inte mig i ryggen för snart ska det upp en boasering och då ni, katter, så ska det vara färdig klöst därute!
 
Ha en bra torsdag!
Maria Lundmark Hällsten