Etikett: Hissjö

Vilka hommelkusar!

Av , , Bli först att kommentera 14

 

Ett fynd gjordes igår… eller ett fynd och fynd, 400 svenska enkronor ville dom ha för Åkes nattduksbord alá stringtelefonhylla, men å andra sidan, vi har letat i några år nu, och på tradera kanske man fått ett för 300, men då tillkommer frakt samt att du inte får se hur det ser ut, innan du köper det, så därför ska man väl inte säga nåt om dessa  400…tror jag.
En banankaka hade jag slängt ihop som åkte med i skuffen då vi åkte iväg till Rödåsel, så vi stannade på hemvägen, i Hissjö, där Emma och Johan bor, så dom fick stå för kaffet.
Theresé och Anders hade bestämt sig för att äta ute så jag blev barnvakt under tiden. Det gick bara bra, Sally är inte speciellt krävande, men lik mamma då hon var liten. Spelar ingen roll hur trött dom är, sova ska dom inte, utan det ska vridas, vändas, ställa sig upp, hoppa ner, hoppa upp, vrida åt andra hållet och snudd på, stå på huvudet.
Jag berättade för Sally vad min farmor skulle ha sagt om hon levat och sett henne. Och sluta läs nu, ni som inte har en mage som klarar av det. –Har du mask i stjärten? Det var ett stående uttryck farmor hade då vi var små, det sa hon nu med ett underfundigt leende på läpparna, och vi begrep nog aldrig vad hon menade :)
Hon kallade även smuts under naglarna för kråkbajs, och det sa även jag då Theresé var liten, så hon, den stackaren trodde att kråkorna skulle komma och bajsa under hennes naglar, inte speciellt trevligt minsann, hon var lite smårädd för att dom skulle komma. Ja vilka påhitt!
Nu åker dom hem idag, så allting kommer sakta men säkert återgå till vardagen och det gamla vanliga igen, men inte alltför länge… julen står ju snart för dörren och då kommer dom igen.
Jag fick ett mejl från "Kul-Janne" som har tagit reda på följande, och nu har jag kopierat hans mejl:
Björkarnas gåta är löst! Jag har pratat med en av "planterarna"
och han sade att björkarna kom från södra sverige och var lite
vissna, så de gödslade dem och björkarna dog. De sågade av dem halvvägs för de ville inte spännbanden och störarna skulle stå och svaja. Nu sätter de ut nya och hoppas på bättre tur. Slutcitat.
Jaha, svårare än så var det inte, men vilka hommelkusar, och mörkret är inte fixat än, så ett problem eller mysterium återstår.
Känns som att det är dags att fixa frukost nu, Sally dundrade in genom dörren klockan åtta så hon håller nog på vara hungrig. Önskar er alla en fin söndag, återkommer med fototrissen sedan.

Samling!

Av , , Bli först att kommentera 9

 

Samling vid klubben:
Fotograf: Helena Jonsson (bilden ovanför)
Fotograf: Helena Jonsson (bilden ovanför)
Vi åkte härifrån vid tjugo i nio, igår morse, och var tillbaka tjugo i ett. En mycket trevlig dag, allt flöt på, absolut enda missen, som jag vet vi inte var ensamma om, var att vi tolkade Martin (han som startade upp rallyt med lite information) lite fel. Vi trodde att andra kontrollen var på Biltemas parkering, men det var sagt att man skulle ta vänster i Biltema rondellen… stor skillnad.
Så där var vi och snurrade på, inne på parkeringsplatsen, men inte hittade vi någon skylt som talade om att det skulle var någon kontroll. Däremot stod det en eller två kunder och väntade på att dom skulle öppna och dom såg lite lätt frågande ut. Undrade säkert vad vi var där och snurrade på för.
Nå, vi fattade rätt så snabbt att vi var ute och… cyklade (även fast vi satt i Buicken) och fortsatte mot Ersmark. På den andra bemannade kontrollen, skulle man med ett sugrör, på trettio sekunder, försöka suga upp ett kort ur kortleken, hålla fast det med hjälp av suget och förflytta sig runt hörnet på ett bord, släppa ner det och fortsätta med ett nytt kort…jag klarade ett…ja, försök själv får ni se hur lätt det var på en skala :)
Sedan var det Flurkmark, Hissjö, här stod en nyfiken åskådare:
Och dom två korten stod Nicco Hällsten för
Vidare mot klockarbäcken och halvtid på Coyote klubben, och där sken solen, faktiskt, under den tiden vi satt och fikade.
Sen bar det av mot Sörmjöle (inte på E4:an) och fortsatte mot Norrmjöle för att sedan vända av hemåt igen. Vi gjorde ett snabbt byte hemma, Åke tog Jeepen ner på klubben och jag åkte och jobbade.
Vi hamnade inte bland top ten, det var totalt 57 deltagare (vad jag hörde), och av 38 möjliga poäng hade vinnaren 23, så jag tror inte att det var någon som stack ut speciellt mycket :)
Önskar er alla en fin söndag!

Det blev små eldklot…

Av , , 4 kommentarer 8

 

Vi blev bjudna på lunch hos mina föräldrar igår och där blev det mer julklappar för Theresé, Anders och Sally, men nu tror jag att klapparna är slut. Dagen bestod annars, mest i att ställa fram och plocka undan saker, och inte tror jag att det blir mindre av den varan idag.
Åke låg och eftermiddags vilade igår kväll, på hela ryggen, dom andra hade åkt iväg för att hälsa på lillsyrran och Johan i Hissjö, och jag tog kartongerna under armen som skulle återvinnas och var just på väg ut genom dörren, då Nicco kom ner, fullt klädd och hade tänkt gå ner på stan med hennes kompis.
I ett ögonblick av dumsnällhet erbjöd jag mig att skjutsa ner dom på stan, med ett första stopp hos Saga. Nicco sprang upp för att höra om dom skulle åka hela vägen ner till stan eller om dom skulle gå och kvar i bilen satt jag och väntade… och väntade… och väntade, då började jag att misstänka att dom förmodligen INTE skulle ha skjuts och att hon skickat mig ett sms om det, men grejen var ju att mina mobiler låg kvar hemma på tv rumsbordet.
Det var bara att knata upp och plinga på dörren, mycket riktigt, hon hade skickat ett sms om att dom skulle gå, men nu följde dom med i alla fall, då jag liks var kvar där.
När jag kom hem förstod jag ju att Åke skulle ha blivit uppväckt av sms signalen och inte visste han var jag var heller, och visst hade jag rätt även på den punkten. Jag hann vara öppna dörren så ropade Åke, vart har du varit, du har fått sms…
Nåja, han blev uppväckt (nä visst jag, han vilade ju bara), tjejerna blev skjutsade i kylan, och jag fick mig en utflykt. Väl hemma så plockade jag fram mikropopcorn och hade tänk fixa oss en skål till tv programmet på spåret och inte visste jag att man kunde bränna popcorn i mikron men här är bildbeviset:
Då kom jag på att svärfar faktiskt lyckats med detta konststycke men då var det inte popcorn i mikron utan köttbullar, och dom var inte ens ätbara, dom blev som eldklot och brann upp…hahaa… vilken syn, och ja, jag såg ju hur mikron såg ut efteråt, inte speciellt vit och fräsch längre.
Sen kom storebror med fru och yngsta pojken hit på kaffe och en liten husvisning. Och sen, då dom däruppe som var härnere gått ditupp och lagt sig så kom Nicco ner och ville ha lite kex och ost, vi stod därinne i köket och avnjöt detta då det helt plötsligt hördes ett skrällande ljud inifrån hallen och ut i köket kommer Eloise som en ”silverfisk” och försöker ta sig vidare in i dom andra rummen, men Nicco hinner stoppa henne.
Återigen har dom lyckats… katterna alltså. Denna gång har dom vräkt undan väskan som jag ställt innanför dörren och luckan så dom inte ens ska nå den, och sedan kastade hon sig igenom luckan så den lossande från ramen och plastbiten som Åke fixat dit var lös igen. Så kan det gå…just nu finns där ingen lucka och på insidan står nu min symaskins väska, tar dom undan den ska dom få en pokal i styrka, nä, det får nog bli en lucka i armeringsjärn, inget annat tycks ju funka.
Och med dom orden kommer jag nu att önska er alla ett riktigt Gott Nytt År och god fortsättning på det kommande året.

Självgående hund

Av , , Bli först att kommentera 9

 

Söndagen kom och gick… är någon förvånad? Efter jobbet käkade vi middag och sedan åkte vi iväg till Hissjö där lillsyrran med sambo har installerat sig i en nyinköpt villa. Jättefin och inte behöver dom göra om något där heller, inte i första taget i alla fall. Det var rätt så nyrenoverat och i smakfulla färger. Dom kommer säkert att trivas där, dessutom är ju Hissjö inte världens ände utan egentligen rätt så nära stan, men ändå på landet.
Pratade med Theresé om bland annat julklappar, vi ska ge Sally ett Ikea kök, inte ett riktigt utan ett för barn av den mindre modellen,  men det får Theresé åka och handla då det annars kan bli bängligt att få hem det härifrån.
Dom hade fått ett paket från Amerika, av deras barnflicka dom hade hemma hos sig tidigare i år. Den innehöll bland annat en hamburgare… aha tänkte Theresé vid åsynen, den ska säkert symbolisera Anders, som förövrigt älskar hamburgare, han skulle nog kunna äta minst en om dagen.
Nå, det var inte bara en hamburgare utan den tjänar också ett syfte. Det är nämligen en bordsdammsugare. Haha… dock inte en självgående. Jag sa att jag skulle kunna uppfinna en självgående hund då, som går omkring och slickar upp alla smulor på bordet, men ok, det kanske inte skulle se så smakligt ut, *slurp slurp*.
Jag hann läsa överskriften på VK att det äntligen kommit snö, ok, vart då??? Men nu råkade jag stå lite närmare fönstret och fasen, det har ju kommit några flingor. Så otroligt och vad många som säkert blir glad åt det lilla. Fast jag tillhör inte den gruppen. Tur är i alla fall att det säkert kommer att bli en betydligt kortare vinter än normalt.
Nu ska jag åka iväg på vårdcentralen, Nicco ska ta några prover och sen ska jag skjutsa henne till skolan. Önskar er alla en fin dag!

Skogscruisingen

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Vädret såg ju inte speciellt lovande ut, igår, då vi åkte, men solen bröt igenom och det slutade ändå bra. Vi hämtade upp Jan A och Inge-Gerd strax innan nio och fick startnummer 20. Crusingen gick via Hissjö, Tavelsjö, Brännland, Sörfors, Överboda, runt till Röbäck där det var halvtid hos Coyote cruisers.
Sen fortsatte vi till Obbola, Holmsund och sedan målgång hos Nailheads.
Vid halvtid slog vi upp bord och stolar bredvid bilen. Egen fikakorg hade vi tagit med oss. En fråga hade dom där, till oss. Vilket år bildades deras klubb. Ja sa jag, jag vet att vi var där 1997, men frågan handlade ju inte om oss…Åke trodde att dom funnits längre så vi skrev 1995, och fick fel. 97 hade varit rätt. Men vad gör väl det, vi hade god hjälp av våra medföljande i baksätet och slutade därmed på en sjätte plats, vi vann anmälningsavgiften tillbaka och en tvättsvamp.
Här följer några bilder:
Vi behövde aldrig ringa akutnumret, vi kanske alltid är något förvirrade och därför är man van vi det :-)
En fripassagerare, flugan hängde med upp till 80, efter Obbolavägen, men sen släppte den taget.
 
Och kolla in, helt plötsligt kom det en vildkatt till.
 
         
Vi var hemma vid tvåtiden och då fortsatte Åke med plattläggningen härute.
På kvällen hade dom öppet nere på klubben och det var väl tänkt att vi skulle gå ner dit men vi bangade ur och sedan kom Mats ”Tigern” Boström hit, samt hans fru Hafdis, så vi blev kvar härhemma, resten av kvällen och det var nog så bra.
Önskar er alla en fin dag!
 

Hysteriska katter i bilen

Av , , 4 kommentarer 4

Vi skulle, i vanlig ordning, fira midsommar uppe i Maltträsk. Kan ha varit för en sisådär tre-fyra år sedan och jag körde Cheven och Åke rattade upp bussen. Fråga mig inte varför, kanske vi ville ha med bilen för att kunna göra en tripp runt omgivningarna eller så ville vi bara vara lite omständliga.

Nåväl, jag fick det eminenta uppdraget att ta med katterna, Enya och Eloise, i bilen, dom är som bekant, inte speciellt förtjusta i bussen och vi trodde väl att dom kanske skulle vara lättare att ha med i bilen. Nicco åkte med mig, hon tycker inte heller om att åka buss, det skramlar och motorn låter osv.
 
Nu hade jag stängt in dom i sina burar, jag ville inte ha en hysterisk katt, fastnaglad i skallen så av den anledningen så satt dom där…en liten stund. Hann bara passera Hissjö så hade Eloise klöst sig ut ur sin bur. Jag ut ur bilen, fick tag i katten, in med hon i buren och ställde öppningen mot dörren, sedan fortsatte färden…en bit. Sen var hon ute igen. Jag vet inte hur många gånger jag fick stanna bilen och pressa in henne i buren igen, jag höll på bli tokig.
 
Dessutom var Nicco lätt hysterisk också, varje gång hon kom ut, jag hade väl skrämt henne med att katter inte ska vara lös i bil eller buss för man vet aldrig vad dom gör. När vi närmade oss Hjuken och jag klev ut för hundrade gången, så hittade jag en motorvärmarsladd därbak i bilen, så jag knöt, helt sonika fast både galler och tak och alla lösa delar på buren så nu satt Eloise där hon satt.
 
Gasade på igen och då…mina vänner, så skiter hon!!! Alla som har katt eller har varit i närheten av en då dom gör det, vet att det kan lukta nå fruktansvärt. Jag gjorde ingenting utan satt bara och hoppades och bad till nån däruppe att hon inte var lös i magen. Kom upp för backen till Hjuken, mötte en lastbil och ser hur småsten kommer flygande mot bilen, jag viker huvudet åt sidan och sedan smäller det så fruktansvärt högt, att man kunde tro att någon skjutit med en hagelbössa, fick tre små stenskott på rutan, ringer upp Åke som kommit sig fram till Maltträsk, för att få berätta om all dramatik, då kommer jag dessutom ihåg vad jag glömt hemma i Umeå, hela väskan med alla hygien sakerna, tandborstar, hårborste, kam, spray, deo, parfym, ja allt man kan tänkas vilja ha för att kunna fixa till sig lite. Då drog jag ett djupt långt andetag, och hoppades att konsum i Åmsele fortfarande skulle ha öppet då vi kom dit så jag åtminstone skulle få köpa oss ett par tandborstar och en kam.
 
Dom hade öppet, och Eloise var inte lös i magen så det blev till slut en trevlig midsommar och det är som man säger, när saker händer så där så kommer man i alla fall ihåg dom. En smärtfri resa utan speciella händelser, faller nog lätt i glömska.
 
Ha en fin torsdag!