Etikett: historia

Nya namn…eller, njae…

Av , , 3 kommentarer 10

Jahapp, så hade det gått 1 år till, som gifta, tjopptjopp. Jag letade efter nån bild på jag och Åke men det var inte lätt att hitta, däremot dessa två, tagna för över 1 år sedan, eller 2, kanske. Seriösa människor 😀

14281398_1141000269322160_1108721076_n14194365_1141000215988832_574559692_nJag sökte i mitt bloggarkiv och där ramlade jag över denna historia, som jag fått av Jan B, för 7 år sedan:

Mick, från Dublin , ställde upp i ”vem vill bli millionär” – och mot slutet av tävlingen hade han vunnit 500 000 euro.

”Det har ju gått bra så här långt” sa’ Chris Tarrant, programledaren. ”men för millionfrågan har  du bara en ledtråd kvar;  
Ringa en vän, och allt hänger på denna fråga. Tänker du satsa på att ta den också?”
”Javisst,” sa Mick. ”Jag tänker försöka!” 

”Vilken av följande fåglar bygger INTE eget bo?” 

A) Sparv

tv2

B) Trast

tv3  C) Skata

tv4D) Gök?

tv5”Jag har ingen aning” sa Mick. ” Så jag tänker använda min livlina och ringa Paddy hemma i Dublin”

tv6

Mick ringde sin vän, berättade omständigheterna och upprepade frågan för honom.
”För hellvite, Mick!” utropade Paddy. ”De e enkelt – det e göken”

”Är du säker?” 

”Klart ja e säker.”

Mick lade på luren och sa till Chris, ”Jag chansar på att det är göken.”

”Är det ditt definitiva svar?” frågade Chris.

”Jepp.”

Det blev en lång, lång paus – och sedan utropade programledaren ”Göken är rätt svar. Mick, du har vunnit en miljon euro !”

Nästa kväll bjöd Mick Paddy på ett glas på den lokala puben hemma i Dublin igen.

”Säg, Paddy?  Hur i hela friden visste du att det var den där j-kla göken som inte bygger egna bon?” 

”För han bor ju i en j-vla klocka!”

Den var väl lite kul 😀

Jag och Nicco pratade om Borrelia, härom dagen, Borrelia…hm, sa jag, det skulle man kanske kunna döpa sitt barn till. Ja, om det nu inte var, det, det är, vill säga. Men själva ordet, ligger som bra i munnen. Ja, sa Nicco, får hon en pojke, kan han ju heta Bo Relia, fast njae 😀

Sen trodde jag att jag kommit på ett nytt namn, vi läser nämligen en bok, på jobbet, och en av personerna i boken heter Viola, men jag har jätte problem med att läsa det namnet, det blir hela tiden Violia, haa…jaja, jag tänkte at det låter väl fint, ändå. Nu googlade jag och se, det finns faktiskt hela 3 personer i Sverige, med det namnet. Man ska aldrig upphöras att förvånas!

Skärmklipp 2016-10-05 08.05.58Infon hittad HÄR

Och en annan person i boken, heter Viveka, och där har jag också lite problem, hur uttalar man det? Jag säger det som Vi-veka, och Åke säger typ, Vivecka. Ja, jag har ingen aning om vad som är rätt, kanske det finns 2 olika sätt att säga det på?

Hoppas på en fin dag, för er alla!

En dag värd att fira

Av , , 2 kommentarer 15

Följande finns att läsa på vk.se och jag citerar:
”Nu är det slut på gratis parkering vid lasarettet i Lycksele där inlandets första parkeringsautomater satts upp, skriver P4 Västerbotten.
I veckan kom de nya parkeringsautomaterna på plats. Anledningen är att det ska vara rättvist vid alla länets sjukhus. I Umeå och Skellefteå har det sedan länge kostat att parkera vid sjukhusen.” slutcitat

Men hallå, rättvist, varför i hela ….(nånting), kunde inte Umeå och Skellefteå, haft samma tänk, och hållit sina parkeringar gratis, det hade väl varit lika, eller mer, rättvist?
Sedan kan jag förstå problematiken, med gratis parkeringar, folk utnyttjar dom till annat, och det blir fullt. Och vidare undrar jag, om man från gratis, går till att ta betalt, vem bestämmer priset?

Kunde dom inte bara ta en mindre, symbolisk summa, och dom pengarna skulle sedan gå oavkortat till dom olika avdelningarna  på lasaretten. Då skulle nog folk inte knorra så mycket heller, över att man var tvungen att pynta, eller vad tror ni?

Idag är det en dag, värd att fira på alla sätt och vis, det är ju tadaa….dammsugarens/punschrullens/filmrullens dag:

received_10153240108553666Sally gillade också dammsugarna vi köpte ifjol och bjöd Tina på 😀

Min favvo kaka, alla gånger om, men då ska den vara konditor bakad, inte på fabrik. Får se om man kan få kosta på sig en sån idag, då. Jag har ju trots allt tappat 37 kilo, idag, och Nicco tog en bild å mig igår, kolla, det är ju bara benen kvar:

12795475_10153963700576585_2101305385945473277_nSkämt å sidor, detta kanske är en mer korrekt bild:

12801665_10153963700766585_3292671141016190006_nEller nja, det var nog Nicco som hittat en app eller nåt sånt, till sin mobil och roade sig kungligt med att byta ut ansikten på olika saker hon fotade 😀

I övrigt har jag ju en sann historia, i min blogg, som innehåller två personers gillande av dammsugare, finns att läsa här, om ni vill: Till firandet av dammsugarens dag!


Ha en underbar dag, alla mina vänner!

Vilken cirkus!!!

Av , , Bli först att kommentera 10

Det är rena cirkusen här, renarna har man ju sett varje gång man kommer upp hit, dock brukar dom vanligtvis hålla sig i skogen, här på Udden är det inte så mycket skog, men dom springer runt här ändå. Igår kom mamma och Bosse hit och vi gick upp på kvällskvisten och drack kaffe, plötsligt svävar en jorduggla förbi, just utanför fönstret.

Sen kom stor haren ut hoppandes från ängen, där ugglan svepte över, under 2 timmars tid, bara så där, vid lons husknut, ett trevligt inslag, dom ser mäktiga ut, ugglorna. Och med dom stora råttorna som finns här nu så borde den kunna äta sig mätt på dom istället för på små stackars harungar, för det finns säkert såna där ute på ängen också.

Apropå ugglor, så berättade jag då igår, när vi såg den här, att jag och Micke satt uppe på mitt och Siverts rum på lon, en sommarkväll för x antal år sedan. Jag tror jag var runt 13-14 år, och vi berättade spökhistorier för varandra. Och jag drog någon om en morfar som hade dött och en kväll satt barnbarnet vid fönstret och då kom en uggla och satt sig på fönsterblecket, när den vände på huvudet hade den morfaderns ansikte…huuu!!!

Och när jag berättat den lilla historien, så rös Micke och tyckte den var läskig och DÅ…mina vänner, svepte en livs levande uggla förbi fönstret, den kom rakt emot, och vek sedan av, någon meter innan…då gick eller sprang Micke hem, han blev rädd som tusan 😀

Nu har stugrivningen påbörjats och skorstensmuren ovanför taket, är borta, samt en innervägg, sen gick vi igenom lite av alla saker som ligger och skräpar därinne, inte mycket man vill behålla. En del blir till återvinningen, en annan del skänker vi bort till Galejan (loppis) om dom finns kvar och den sista delen, håller vi på elda upp, Åke tände på en liten brasa igår, så vi kan elda för kråkorna och bli av med virket som inte ska vara kvar.

Det blir en sväng in till Malå idag, med Camaron som är lossad. Ingen Spanien hetta här, eller tropisk hetta heller, för den delen. Lite tråkig sommar, måste jag säga, eller så är det för vi alltid är på fel ställe vid fel tillfällen. Men, vi får väl bocka och buga för dom få soltimmar vi får, sommaren är inte slut än, heller, så mycket kan hända än. Det regnar då inte i alla fall, så nu ska jag tvätta håret i sjön och ta en kaffe på altan. Ha det gott, allihop!

Foto2585

 Emma och Johans stuggrannar hämtade båten som min pappa ägt, och som mamma gav bort till dom.

Vem var dummast?

Av , , 2 kommentarer 10

Trevlig kväll igår…känns lite idag, fast jag fick en riktig sovmorgon för ovanlighetens skull 😀

Lena bjöd på god mat, som vanligt, med både förrätt och efterrätt. Ricky var också dit bjuden och det var mycket snack om gamla kompisar dom haft och vad som hänt med än den ena och än den andre. Rena rävgiftet bjöds det också på, eller hur ska man tolka den här flaskan:

Foto1525

Sen blev det lite bildvisning och poppande på jukeboxen, som tycks ha eget liv, rätt var det är så vrids ljudet upp och överröstar allt prat. Spooky!!!

Jag och Åke pratade lite om hur vissa människor kan vara så totalt borttappade, eller rättare sagt, att dom lever i sån förnekelse, att utomstående inte kan begripa hur dom kan ”tro” att det verkligen är som dom säger att det är, fast allt som visas utåt, kan inte misstolkas för andra människor.

Total förnekelse om man inte ifrågasätter varför ens pappa inte finns med på bröllopskortet, han är bortklippt, man får som 70 åring veta att man är adopterad, men man har inte ifrågasatt vad man sett eller hört tidigare.

Då vill man inte vara till besvär, eller ställa till med någon scen, man bara låter saker vara och hoppas kanske på att aldrig få veta eller att andra vet, fast dom gör det. Ja, detta var ju ett exempel, men bara själva grejen.

Man vet…men man vill inte veta. Man ser, men man väljer att blunda, tyvärr försvinner inte problemet för det, utan man kanske innerst inne önskar att det vore som för barnen, som håller för ögonen och tror att dom inte syns. Nåja, vad kan man göra åt det, ingenting, allt är upp till var och en att bestämma, hur man vill leva sitt liv.

Avslutar med en liten historia, nyss berättad av Eksjöbon, Sören, som är här i Umeå med sin fru Gun-Britt, och dom bor hos Ingegerd och ”Kul-Janne” och stannade av härutanför och pratade en stund.

Det var mannen som berättade för en annan man, om sin korkade fru, som köpt en mikrovågsugn till stugan, fattar du vad dum hon är, vi har ju ingen ström i stugan. Hahaa… ja svarade den andra mannen, men då ska du veta min fru, hon ska utom lands och har köpt med sig ett paket kondomer, men du…hon har ju ingen snopp!

Ja, vem var nu dummast, hm… 🙂

Önskar er alla en fin 1:a maj!

 

 

Syrebrist på kontoret

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Vi satt och tog morgonkoppen härute och fick helt plötsligt se något vi inte sett på över ett år, Sören och Gun-Britt kom gåendes med Jan A och Inge-Gerd. Det var lite över ett år sedan sist. Dom hade kört upp från Eksjö under natten och hade nästan precis kommit hit.
Sören tyckte att det ar längesedan jag skrev något roligt så han berättade en rolig historia så jag skulle ha nåt att lägga ut, men jag är inte så bra på roliga historier, dom blir oftast mycket roligare då någon annan berättar dom, så Sören…jag lämnar den dithän, men man vet aldrig, rätt var det är så poppar den upp, men i liten ändrad tappning 🙂
Åke städade ur ”gammbussen” igår, gräset klipptes, vi handlade mat för att fylla ut tom hålen i kylskåpet, blommor vattnades och vi satte upp vindskydden på buss altanen, jag rensade runt fågelbadet, det rengjordes och en liten check av kommande smultron klämde jag också in, och ja, dom finns där, samt sist men inte minst, en rockad gjordes av bussar och bilar.
Nicco har förbjudit mig att peta på jordgubbsplantan som hängt med oss på semestern, hon tror av någon outgrundlig att jag ska peta lös alla jordgubbar om jag kommer i närheten, det har jag inte gjort och vi har till och med fått smaka på varsin gubbe, god och söt, men tyvärr…en gubbe förolyckades vid hemfärden då plantan stod på bussgolvet och jag skulle kliva upp från stolen så hamnade givetvis den under skon…= platt gubbe.
Kalle, en husägare en bit härifrån, boendes närmare Lundalogén, stannade utanför staketet igår och pratade en stund. Han stod, precis som vi gjort många gånger och begrundade bygget härutanför. Funderade och kollade, gick en bit och kom tillbaka, sedan undrade även han, om dom lider av syrebrist på kontoret där vägplaneringen summeras ihop och bestäms. Han tog orden ur våra munnar.
Ta bara ett av alla misstag, hur kan man, och detta har jag skrivit om för längesedan, lägga övergångsställen i direkt anknytning till rondellerna, och i just denna rondell, utanför oss, har man dessutom lagt till en busshållplats, en på ena sidan, någon meter från övergångsstället som ligger någon meter från rondellen, och den andra en liten bit längre ner, detta borde ju varenda levande människa begripa, kommer att orsaka stopp i rondellen med jämna mellanrum.
Våran infart har dom flyttat så den ligger en meter snett utanför själva grindstolparna, så dom hade nog vajs på mätinstrumenten då kantstenarna lades, och sedan har vi ju detta med övergångsstället som tydligen ska in på våran in och utfart. *Suck*
Åke berättade ju förut att för längesedan var det ett övergångsställe härutanför, då hade Åkes föräldrar en dubbelt så bred infart, precis som vi nu ska fixa, men dom hade dessutom en stolpe, exakt mitt i infarten, den stolpen blev knockad inte bara en gång. När folk som varit här och hälsat på, skulle backa ut så missade dom att det stod en stolpe där. Elsie, svärmora, vinkade förtvivlat till besökarna för att göra dom uppmärksammade på det kommande stoppet, och dom som åkte härifrån trodde att hon vinkade ett glatt farväl, och vinkade tillbaka…*Pang* så hade dom stolpen i arslet på bilen.
Jaja, det får bli som det blir, och än är det ju inte färdigt. Åke är på jobbet, semestern är slut, själv börjar jag jobba först på onsdag, eftersom jag jobbade helgen innan min semester. Får se vad man hittar på idag, om ens någonting, kan ju vara skönt att ha en oskriven dag. Önskar er alla en fin dag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten