Etikett: historieätarna

Huvudrätt…gröt med valfri sylt!

Av , , Bli först att kommentera 12

Japp, ännu en tidig morgon, steg upp 5, efter att ha snurrat i sängen i tjugo minuter. Det är som fasen då man vaknar till såpass att man börjar fundera och planera, och nu är det nyår, som står på menyn.

Mina funderingar nattetid, var vad jag ska bjuda på, och hur jag ska få till det tidsmässigt. Hm…nu dök ett avsnitt från historieätarna upp. Såg ni det…det där århundradet eller årtiondet, någon gång för längesedan, då allt dom åt, frukost, lunch och middag, var gröt. Enda gången, dagarna såg annorlunda ut, var då någon gifte sig.

Vet ni vad dom fick då? GRÖT, fast dom fick äta hur mycket dom ville, och den stackars prästen var den enda som fick något annat, en ful, kokt gädda…*mums*. Njae, då föredrog jag nog gröten. Tror ni vårat nyårsgäng, tycker det blir ok, med gröt…kokt på havregryn, moahaha…jag menar, tillbehöret kan man ju lägga krut på, lingon, hjortron eller hallonsylt.

Jag tror dock att alla förväntar sig något annat…att bita i. Jo, jag vet redan, vad det blir, men det tänker jag inte säga, inte nu i alla fall. Och jag vet också hur jag ska lägga upp hela alltet, jojo, det kanske lönar sig ibland att ligga och vrida och vända, idéer kläcks och kan sedan förverkligas 😀

Det blev i alla fall bestämt, igår kväll, hur vi ska ha upplägget, ett nytt sådant, men jag tror att det kommer att bli bra, för att inte säga perfekt. Vi börjar hos en familj med fördrink:

020-1024x1024Går vidare till nästa för att få förrätt:

044Hemma hos oss bjuds det på huvudrätt:

15542356_10154802231321585_4347530803062990680_n*FNISS*

Grannen två hus bort, står för efterrätten:

Foto0836Och sedan blir el grand finale…någonstans, med korvgrillning och champagne skålning.

069-1024x768 Foto1445-1024x768På det här sättet får ju alla bidra med något, det blir inte sju ton med disk och vi kommer att få frisk luft mellan varven.

034-1024x102417 stycken blir vi, så lite planering krävs, vart vi ska klämma in dom här. Fast vi har gjort det en gång tidigare, så…

Titta på amaryllisen som fått spatt:

IMG_2809Hur kan den vara så hög, medan den andra är låg…jag fattar nada. Och den där blomman som vägrade växa upp utan blommar nästan i krukan. Men fina är dom, och den röda, har inte slagit ut än,men det är bra, då kommer den säkert så fint innan nyårsafton, man fördelar blomningen lite.

Önskar er alla en trevlig torsdag!

IMG_2781

Inventerat och klart

Av , , 2 kommentarer 11

Mina planer igår, var bland annat att åka ner på stan, men jag skrinlade dom, iddes inte, helt enkelt. Utan jag tog Strömpilen istället, och stan blir en annan dag.

Trött är jag, som tusan, skulle lätt kunna koja halv åtta, men man gör ju inte det. Igår höll jag på slockna i soffan redan kvart över sex, så jag tog och ställde larmet på mobilen, och gick och la mig i sängen. 30 minuters snabbsömn, satt bra. Sen kollade vi faktiskt på julkalendern, har ju sett att paret från Historieätarna skulle vara med där

Och ja, jag tyckte den var rätt kul, ändå. Så den ska jag försöka se mer av.

Sedan hittade vi plötsligt på att vi skulle inventera en skrubb som är i trapphuset, och därinne fanns det en hög med tavlor, målade av Helge Jean Ragnar Lundmark, Åkes farbror. Inventeringen visade på 45 tavlor, inräknat med dom vi redan har på väggen, och här är några stycken:

20151201_212617 20151201_212703 20151201_212718 20151201_212730 20151201_212738 20151201_212906

Dom här två tilltalar mig, jag vet inte vad det är som gör det, men ändå…så dom kommer att komma upp på väggen efter julen är över.

20151201_212649

Och det kan till och med vara så att det är just den här katten som finns med på tavlan, till vänster, den har nämligen stått i detta huset, länge, länge:

20151202_081948

Jag kan inte vänta till imorgon med omläggningen utan blev tvungen att ringa kirurgen igår och ändra tid till idag, om 2 timmar. Tyvärr sitter hålet precis i vägen, om jag kan uttrycka mig så. Och absolut enda gången det får vara orört, är om jag ligger ner, platt på ryggen, blixtstilla, och hur ofta händer det, på en skala.

Och som jag anade så känns det här mer, än då jag hade väskan, tyvärr. Men jag gillar väl läget, vad annat kan man göra. Jag vet ju, att det ändå kommer att ge sig, med tiden.

Här ska ni få se en överlevare utan dess like:

20151201_132048

En stackars november eller julkaktus, jag vet inte, som är så plågad, har säkert haft den i flera flera år, den har stått olyckligt till och är inte mycket att hänga i granen. Missfärgade, lätt mörkröda blad, och inte är den stor heller. Men blomma, vill den ändå göra. Jag ska försöka mig på ett räddningsförsök, då den blommat klart. Byte av jord och kruka, samt stället den stått på, så får vi se om jag gör den en tjänst eller en otjänst 😀

Ha det gott, allihop!

Man kan förundras

Av , , Bli först att kommentera 12

Vi har som aldrig sett på det där historieätarna, men har hört ryktas om att det skulle vara småkul. Så råkade vi få se det sista avsnittet, där dom gjort ett sammandrag över alla avsnitten och jag lovar, det var hur kul som helst 😀 Och inte nog med det, det var intressant också.

Här får ni länken till det avsnittet, om ni inte ledsnat på all tv redan eller har sett det tidigare:Historieätarna

Man förundras, återigen, över hur man trodde att saker och ting fungerade. Samtidigt som det kan bli som Nicco sa, och andra med, vänta hundra år och se vad dom säger om alla dumheter vi gör och tror på idag. Ja, sant…det finns ju hur mycket skit som helst, som vi ska luras att tro på, tabletter, mat, nya trender, röd och rön, dieter och träning. Hur vi ska göra ditt eller datt, och vad vi ska passa oss för.

Om vi verkligen gick ner på botten med allt vi överöses med, och plockade ut dom saker som verkligen är sanna, kan man undra hur mycket som blev kvar. Samtidigt som vissa saker, kanske inte funkar i praktik, men tron gör att det löser sig och då vet man inte heller vad det var som gjorde att slutresultatet blev det man förutsatt att det skulle bli. Tron, kan som bekant, försätta berg!

Nicco och jag satt och kikade på småfåglarna, häromdagen, som kämpade i och med motvind, då det stormade som värst. Och vi undrade om det är så att dom njuter av blåsten, det såg nästan ut som om dom lekte med vindarna, eller om dom egentligen, kämpar för deras liv?

Ja, jag, som noterat att en hel drös med småfåglar, flaxade eller föll ut ur tallen på gården, då det kom en kastvind, men var det frivilligt dom gav sig ut, eller? Jag menar, är det så lätt att hålla sig kvar på en gren då det stormar som värst…skulle inte tro det, tappar kanske taget med ena klon, hänger i 90 graders vinkel, bakåt, med en klo runt grenen och alla fjädrar upp över ögonen, inte kul!

Fast vad vet vi, ingenting, dom kanske gillar utmaningar, dom med och att det kittlar i magen då man gör saker man inte vet kommer att lyckas. Nå, jag tänker inte grunna mer på det utan ta mig ut med Winstone, han ligger på soffan och tittar upp på mig ibland, med ett öga, han undrar säkert om jag inte är klar snart. Önskar er alla en toppen måndag!

011

 

Maria Lundmark Hällsten