Etikett: hjärnan

När hjärnan säger ett och ögonen nåt annat

Av , , 2 kommentarer 11

Köpte Icas skalade räkor på burk i fredags. Tyckte det skulle passa med en räkmacka till lunchen

Röjande av små skalbitar bland räkorna denna gång, var inget undantag från alla andra gånger

Och jag undrade i mitt stilla sinne om det inte är fler än jag, som reflekterat över dessa skalbitar/ben som inte bara återfinns i dessa burkar. Utan köper du en räkmacka på kondis, så hittar du skal även där.

Fast köper jag oskalade räkor och skalar dom själv, och om jag då, mot all förmodan skulle missa en skalbit, så vet vi allihop att det skulle man känna, på dajrekten!!

Men serru, det gör man inte på dom goda räkmackorna man köper på kondis, och man känner inte av dom där som ligger i burken heller. VARFÖR?

Jag har i alla år tänkt och trott att man tvärkokat upp dom en sväng till innan skalningen och därför har dom blivit mjuk. Men tänker idag att det kanske beror på lagen dom ligger i 🤔

Sen står det så vackert att dom är handskalade, och jag har svårt att se en bild framför mig där det står en människa och plockar bort allt skräp, räka för räka. Vad tror ni?

Ännu en stilla undran, apropå skalet/skräpet. Varför är det så äckligt att få det i munnen?

Vi må ju bara extremt känslig och hjärnan arbetar utan att vi vet om det. För hur kan det komma sig att det går bra att äta en…kanelbulle med pärlsocker, men jädrar om man får in ett litet korn av kaffesump i munnen.

Eller en liten, itsy bitsy äggskalsbit i omeletten, tvi-tvi-tvi, men samma konsistens på en brödbit och den skulle du inte spotta ut som om det vore gift.

Nä, jag ska sluta fundera så jäkla mycket. Bli lite mer som Björn Natthiko Lindeblad var. Han som levde flera år som skogsmunk. Han blev med tiden en meditationslärare och föreläsare. Jag fick boken av Annelie, och har den nu i öronen på promenader i omgivningarna.

Fotnot: Björn Natthiko Lindeblad, levde med ALS dom sista åren och dog 2022.

Jag förstår absolut varför man gillar boken och man kan lära sig mycket av den. För egen del ger den inte så mycket mer än en påminnelse om hur jag är. Fast jag blev ingen munk för att ta mig dit. Men med det sagt, jag har inte heller lyssnat klart, jag kanske får veta hemligheter som jag inte tänkt på själv. Så jag fortsätter lyssna. Vi blir väl aldrig fullärda, nån av oss.

En stor lärdom för egen del och som jag brukar säga till andra. Istället för att stå kvar på samma ruta och stampa, i förtvivlade försök att få andra att inse vad dom gör för fel…släpp det! Låt dom göra fel då, och du kan gå vidare. Ibland måste man få göra fel för att lära sig något själv. Det är också bra om man själv, får städa upp efter sina fel också. Om andra gör det åt en, så missar man en del av det man lär sig om man får ta hand om det själv.

Han pratar om meditation, att andas rätt, känna sig själv och så vidare. Här tror jag att vi får tolka meditation och hur man ska utföra den, väldigt individuellt. Man behöver inte ligga eller sitta på ett speciellt sätt. Man behöver inte tända rökelser, eller annat, jag tänker att den absoluta huvudsaken är att du gör som du själv tycker känns rätt.

Ta små stunder, gå ifrån, lägg dig på sängen och bara andas, utan att tänka på nåt speciellt. Slappna av…töm skallen. Det gör jag varje dag, under kortare stunder, kan vara medan kaffepannan står på plattan, eller bara för att. Efter några minuter hoppar jag upp som om jag slängt mig ner på en trampolin. Fråga mig inte hur jag egentligen tagit mig dit jag är idag, mycket handlar om sitt egna mind set, tror jag.

Igår gick jag ut på en prommis, tog mig 3 km i slasket och det ojämna väglaget. Kändes lite som den här bilden Elisabeth skickade till mig på messenger

Inte bara det, jag fann något liggandes på en bil. Idag blir det då, gårdagens upphittade

Kände mig inte helt nöjd med det så jag tog bilen och for och tränade. Där gick jag 2km till i konstant motlut. Hade på musik i öronen och tog mig friheten att faktiskt blunda där jag gick. Riktigt najs, och avkopplande, för jag tänkte verkligen inte på nåt speciellt alls. Utan lyssnade bara på jojken jag hade i öronen.

Så, ja, jag tänker att det är upp till var och en, att fundera på vad som är gångbart för en själv. Vi är alla olika och fungerar på olika sätt. Ett vet jag dock med säkerhet, det finns ett sätt för alla, det gäller bara att hitta det.

Kan inte låta bli att avsluta med den här bilden. För här blev man lurad av vad hjärnan sagt åt dig att det är, men du struntade i att läsa vad det egentligen var, hahaa…

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Upplevelser, kapacitet och logiskt tänkande

Av , , Bli först att kommentera 14

Evert, Järlåsa katten, är en apport katt. Han apporterar leksakerna som dom kastar runt golvet.

72449914_440228749936950_4565755659638800384_n

Vi hade en sån katt, vi med, hon hette skorpan, och det var en specifik kattleksak, som hon hämtade, gav till oss för att vi skulle kasta den, så hon fick springa och ta rätt på den, för att ge till oss, igen och igen och igen.

Skorpan använde även vår hörnsoffa vi hade på den tiden, som rodelbana, jäklar vad det gick undan i själva hörnet på soffan, ut på parketten, in i hallen där vi tillfälligt, hade ställt upp en panel som vi skulle bygga bardisk av, upp på den och där satt hon och balanserade, längst upp.

Hon kunde även följa med Åke ut på promenad i omgivningarna, då satt hon uppe på hans axel och gluttade. Alla djur har olika personligheter och hyss för sig, givetvis beroende på deras uppväxt, vilka dom haft omkring sig och vad dom upplever.

Vi, jag, Jitte och Ina, satt här på lördagsnatten och jag berättade om Winstone, då han sitter som förstenad och är super koncentrerad på stringhyllan. Hittade bild på honom som jag lagt ut tidigare, och så här ser det ut…typ 2-3 gånger i veckan, då jag ser honom göra det, sen vet jag ju inte vad han gör, då inte jag är här :O

17309920_10155064899311585_3979773188069581530_oIMG_3515IMG_3516Vi var någorlunda överens om att nåt, är det ju, varför han gör så där, men vad?

Allt som oftast har saker och ting en naturlig förklaring, precis som Saida, däruppe i Norrland sa, i ett reportage, long time ago. Anledningen till varför hon så ofta kunde hjälpa folk att hitta sina försvunna saker, var att dom inte letade där dom lagt grejerna…dom där logiska platserna, utan man förtränger att man faktiskt hade fram en väska den gången och jädrar, då föll ringen ner där och sedan bar jag bort väskan.

Men då Saida gick igenom förloppet så kunde hon då påpeka att väskan var ett möjligt ställe, och oftast, ja, så hade hon rätt. Nu tror jag väl också att vi människor besitter mer dolda talanger än vad vi anar eller använder oss av, hjärnan är komplex, och vi använder långt ifrån, all kapacitet som vi skulle kunna.
Och vem vet då det gäller djur, vad dom kan, vad dom ser, eller hör 🙂
Avslutar med ett coolt klipp jag såg på FB igår, vad vi ser, men här lurar vi ögat 😀 Ha det gott, allihop!

Så här ligger det till!

Av , , Bli först att kommentera 14

Var till dietisten igår, som förklarade varför mitt socker gör som det gör. 90% beror på mitt namn, och dom andra 10, på operationen jag gjort:

46177311_10156723992666585_6848805333247197184_nJaja, skoja lite då 😀

Nämen lite snabbt så får jag i mig för lite kolhydrater, och rent logiskt, låter ju det konstigt, för kolhydrater, är ju socker. Och sockret är ju vad jag reagerar på. Men alla behöver dessa kolhydrater för att hjärnan ska funka (precis som med fett).

Om man inte får i sig tillräckligt, så bryter kroppen ner proteinerna istället och omvandlar detta till kolhydrater, obra. För proteinerna behövs, dom med. Vet att det är ett evigt surr om att alla behöver proteiner, och så är det, men dom flesta som äter en normal kost, får i sig allt dom behöver. Men inte vi som opererat oss. I och med att magsäcken är bortkopplad så åker allt vi äter, direkt ner i tarmen och dessutom har man ett mindre upptag av olika saker.

Screenshot 2018-11-14 07.42.14Klicka på bilden så kan ni som är intresserade, läsa mer, om just det. Och dom som inte är intresserad, men som ständigt och jämnt säger att man MÅSTE äta kött för att få i sig det, ska nog läsa, dom också. Och med det menar jag inte att alla bör bli veganer eller vegetarianer, men sluta säg, att dom som valt den livsstilen, inte får i sig vad dom behöver. Jojo! Nu lät det som om jag är vegetarian, men nä, inte riktigt, men kanske lite drygt, halvveg. 😀

Jag ska få en blodsockermätare till låns, och sedan testa att få i mig en lagom mängd med långsamma kolhydrater, äta med 2-3 timmars mellanrum och det ska vara rejält med proteiner (rejält i förhållande till vad jag får i mig idag).

Så ska det sedan utvärderas på 2-3 veckor, om inte detta hjälper blir det medicinering av nåt slag. Men det hoppas jag väl att jag slipper.

Fick med mig en lista på bra bröd och flingor, som man ska välja, bra med lathundar ibland 😀

46338565_10156723997916585_1694096519298285568_nHärligt att vi får se solen igen, och enligt klart.se kommer det att hålla i sig ett tag framåt:

46214090_10156723989226585_4956919728812589056_nLäste till och med att dom som väntar på vintern, får vänta ett tag till, inte förrän i mitten av december, kommer snön att börja falla, och det låter bra, för min del.

Ingen av er läsare som vill ha dockvagnar, en sulky i felfritt skick och liggvagn, som dock saknar fästen så liggdelen är lös, men det kan man ju lätt åtgärda med silvertejp eller dylikt, samt en babysitter till dockor förstås:

45696436_10156714406806585_5336604144973119488_nHör av er, på mejl: [email protected] håller dom till helgen sen åker dom all världens väg, till typ , PMU eller nåt sånt.

Nu frukost så jag önskar er alla en fin onsdag!
46192193_10156723989406585_7284975106290352128_n

Är huvudet dumt får kroppen lida!

Av , , Bli först att kommentera 13

Vi pratade för några dagar sedan, om när man får ont någonstans, men oftast borstar bort känslan och tänker att det går över. Det gör det nog, 99% av gångerna om man nu inte lider av någon form av sjukdom som faktiskt orsakar såna smärtor.

a56f084b1a7872c36a99b48d9cdffbd9Plötsligt kan det knipa till i fotleden och man tror att den ska gå av, men på ett tag, släpper det och man får aldrig veta vad det var. Ja dom där onda ställena kan variera å det grövsta, nästa sväng är det fingrarna eller axeln, eller nåt annat bihang, som talar om att det ska göra ont. Man kanske har fel på nån central del i hjärnan som ballat ur, för annars ska väl smärta indikera att något faktiskt, är fel.

Nå, vis av dessa erfarenheter, så kniper man igen och låter det onda passera…det brukar funka så…på mig. Så lite pinsamt blev det igår, då jag och Winstone var ute och testade hans nya sele, nere vid ån:

20374693_10155496097531585_3448101232082088592_nPlötsligt infinner sig en stickande känsla på benet, jag struntar fullständigt i den och vandrar vidare, det vill inte sluta utan fortsätter och till och med ökar i smärta. Tills det faktisk kommer till den gränsen att jag måste titta ner och se på benet, och ja…ibland stämmer ju det där om att huvudet dumt, får kroppen lida…det var en blindbrems som satt och kalasade på mitt ben.

Igår bjöd Nicco och Theresé på middag…Sally sa dock att även jag bidragit, jag tände grillen 😀

20292946_10155496569376585_3629211022436984551_nDet blev kycklingspett och spett med korv, samt skinkinlindad mozzarella, samt klyftpotatis, det ni!

Och ikväll, vet jag å det bestämdaste, att det vankas räkmackor, som ska intagas på Gammlia, om…OM nu inte det svänger, och börjar regna, men det tror jag inte. Önskar er alla en fin onsdag!

20376074_10155497876101585_1340527404912373037_n

Den sitter kvar…

Av , , Bli först att kommentera 12

Känns skönt att det där vädret vi hade igår, drog iväg och i släptåg, kom solen. Än är det för tidigt på morgonen för att kunna säga hur dagen kommer att bli, men jag ser i alla fall en ljusning 😀

Jag får, varje dag jag jobbar, frågan om jag inte dammat några mattor än, jag sa nämligen för några månader sedan, att min nagel, förmodligen kommer att hålla, så länge jag inte dammar några mattor, och se, den sitter kvar:

2016-09-29 07.54.25Fast jag har faktiskt dammat några mattor, ändå 😀 Nåja, den sitter så länge den sitter.

Idag, mina vänner, är det kaffets dag, och det är nåt som det förbrukas en hel del av, i detta hus. Jag har hunnit med 3 koppar, sedan jag klev upp, och mer än dubbelt, kommer det att vara innan dagen är till ända.

2016-09-29 07.58.00Men, dom säger ju att kaffe har många positiva egenskaper eller vad sägs om detta. Kaffe,  bränner fett & boostar träningen, kan minska risken för demens & Parkinsons, skyddar blodet, hjärtat och hjärnan, höjer humöret och motverkar depression, samt är positivt för tröga magar. Inte illa! Fast jag tänker inte googla på vilket intag som är det bästa eller mest effektivaste, jag dricker då jag känner att jag vill dricka 😀

2016-09-29 08.09.05Mycket fina färger ute just nu, och jag går med mobilen redo att knäppa kort, då jag och Winstone är ute. Så även igår, och jag tyckte att han ställde sig i en fin pose…och han stod kvar…otroligt, tills jag vände på huvudet och såg orsaken, det kom en annan hund…så typiskt! Ännu mer typiskt, då man tror sig ha fått en kanonbild, men då man kommer hem, så inser man att skärpan inte var den bästa.

2016-09-28 12.00.10Jag skulle vilja ta med min kamera ut, men då tycker jag den känns otymplig, även om den är liten. Hm…jaja, vi får se, man ska då inte vänta för länge, om man vill ta ett kort på fina färger i träden, snart, är dom förmodligen som bortblåsta. Önskar er alla en trevlig torsdag!
2016-09-27 09.40.27

Vill du ha en sandlåda i ögat?

Av , , Bli först att kommentera 14

Har haft en natt utan riktig sömn och jag är så tacksam att dessa nätter, enbart infaller, kanske 2 gånger under ett år. Jag förstår ju dom som alltid har problem med sömn, vilket helsicke dom går igenom.

Däremot kan jag lokalisera mina problem, och det är då jag numero ett, lägger ifrån mig tidningen eller boken, innan jag är tillräckligt trött. Numero två, funderar way too much, och dividerar med mig själv, hur ska jag göra då, kan man säga så här, vad hände med det…blablabla.

Så somnar man till sist, och vaknar, tittar på klockan, hoppas att den ska vara halv sju, men nej, den står på 3.14…med andra ord PI, tänker jag och funderar en stund på dom siffrorna, fortsätter dividera med dom tankar jag hade innan jag äntligen somnade, usch, vad trist, då hjärnan inte bara kan lägga ner, en stund.

piBild kommer HÄRIFRÅN

Och sedan ringer då larmet 6.30 och man har en hel sandlåda i ögonen, nå, som sagt var, det är tur att det är långt mellan gångerna.

Jag ska strax iväg och träna, annars hade jag aldrig stigit upp den här tiden, ska ju hinna med lite saker innan jobbet också.

Det finns en liten butik, inne på Avion, som heter Eljest, dom har lite små roliga prylar därinne, inte så många, men några guldkorn. Vad sägs om denna tavla:
2016-03-23 13.31.01Och med dom orden, kom jag ihåg ett annat talesätt: He som hänn, he hänn henna, alternativt, hänn he nanting så hänn he hänna 😀 Tror till och med att jag såg denna text på en dekal, i bakrutan på en bil, för många, många år sedan, men jag ska inte svära på det.

I övrigt på västfronten, intet nytt. Eller ja, snön på gården har sjunkit undan ganska rejält, syrenbusken måste klippas, märkte det då jag hängde upp påskpyntet, jag nådde inte så långt upp, och senare idag eller ikväll, kommer Nicco hem från påskfirande i Lycksele.

Näpp, nu har jag inte tid att sitta här längre, önskar er alla en fin tisdag!

Vet man det, bara så där…

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag har åkt rulltrapporna på Östra station, x antal gånger nu, ja, ni vet, när man inte hittar en ledig plats för bilen, på ovansidan, då får man bränna dit, på neder sidan, och ställa sig. Så tar man rulltrapporna upp, rätt enkelt, det med.

Nå, till saken. När jag då har åkt där så har jag undrat hur hjärnan är funtad, då man stiger på…hur kan man veta vart man ska sätta fötterna , att den gula makeringen är längst in och inte längst ut? Vet man det, bara så där, eller?

20151204_095302

Jag vet då aldrig någon som stått och kliat sig i skallen och försökt klura ut när dom ska stiga på, man gör det bara, och fötterna hamnar alltid rätt.

Lite som trolleri, eller dom här illusionisterna, som gör saker man inte trodde var möjliga, fast många gånger går dom på det som är mest troligt…det folk väljer i första hand. Hjärnan kanske bara vet, eller?

Som barn kommer jag ihåg bland första gångerna man skulle upp på bandet och mamma mer eller mindre drog en upp, rädd för att man skulle snubbla eller fastna någonstans, men det var ju knappast dom gångerna man fattade hur man egentligen skulle göra 😀

Vi skrapade triss här igår, (bastugänget) och det blev totalt 90:-, 120 förra svängen. Så nu börjar det byggas upp en liten buffert för framtida planer 😀 Tänk vad roligt om man fick lite mer än bara någon hundring på typ, 8 månader.

Hittade ett klipp på youtube, den där kvinnan, 84 år, som vann storvinsten, vilken drömsits 😀

Ha en bra dag, allihop!

Emil Örn…ni vet

Apropå det jag skrev om igår, människors sätt att faktiskt kunna manipulera sin egen hjärna att må bättre, eller givetvis tvärtom, men vem vill det, egentligen. Jag har egna erfarenheter, och jag kan sätta en slant på att allihop har det, men kanske inte tänker på det.

Jag hade som barn, en ständigt återkommande mardröm. Jag gissar på att jag var i 7 års åldern, drömmen handlade nämligen om Emil Örn, ni vet, den där elake uppfinnaren i Kalle Anka.

Emil_Örn

 

Emil örn

Han stod och lurpassade under bron, då man gick hemifrån oss på Mariehem, och upp på centrum. Där fälldes det ner tjocka pansar väggar, då man var mitt under bron, och man var fångad i fällan. Jag kommer ihåg att jag inte ville gå och lägga mig, drömmen var jobbig.

Men så utarbetade min alldeles egna hjärna, ett sätt att bli av med Emil. Jag gick och la mig, blundade och spelade upp hela drömmen i huvudet, men med en annan version, där jag hade hjälp från andra, att överlista Emil och den fejkade drömmen slutade med att polisen kom och knep honom…jag drömde aldrig mer, den där mardrömmen.

Jag ändrade någonting negativt, till positivt.

Samma sak kan jag nog säga om min spindelfobi, som jag hade. Den blev ju bara värre och värre, och till slut tyckte jag att det var jättejobbigt att åka upp till stugan. Där finns det spindlar, säkert jordens alla arter. Tänk er då att gå in i en stuga, med väldigt lågt tak, och panel både golv väggar och tak, fy fasen.

Och nu slutade min fobi med att jag blev förbannad…riktigt arg, för jag var less på att låta mig styras av rädslan över dessa små kryp. Jag sa med hög röst och stora bokstäver, att nästa spindel som dök upp, skulle få skylla sig själv. Och det fick den, han kom tassande över köksbordet där vi satt och jag drämde näven rätt över spindeln så han blev 20 gånger så stor, och jag överlevde.

Där fick jag bevisat att en liten spindel, inte kan göra mig så mycket skada, som jag kan göra den. Och idag, kan jag till och med rädda nån stackare som råkar hamna på mig, man borstar bara ner den. Lite beroende dock, på storleken, jag älskar dom inte, men jag styrs inte av dom, och jag får inte panik då jag ser en.

Synd bara att den fobin övergick till fjärilsfobi, men å andra sidan, för att vara positiv, dom ser man inte varje dag, kanske inte ens en gång i veckan 😀

Och där tänker jag också, att jag ändrade mitt sätt att tänka på spindlarna, och då försvann även rädslan och det negativa.

Mycket intressant, faktiskt, jag var till min ”gammboss” igår, och vi pratade om just det här. Hon hade förövrigt hittat texten på nätet, naturligtvis, men kom inte riktigt ihåg vart, fast man kan googla på hans namn, så dyker det säkert upp en massa skriverier. Nisse Simonsson, heter killen.

Gamlia blev inställt för vår del, jag fick ett arbetspass, men vi åkte ut på kvällssidan och gjorde en sväng på stan, Winstone gillar att åka vildkatten:

Foto2265 Foto2266

Önskar er alla en toppen dag!

 

Positiva tankar…

Av , , 2 kommentarer 15

Jag och Nicco tjurades och satt ute igår och käkade lunch, drack kaffe, satt och frös, men ute var vi. Och som vanligt, då det håller på att kvälla, så kommer solen och lugnet. Nå, studenterna slapp ju regnet i alla fall, och det var ju positivt.

Och där kom jag nu helt osökt in på detta att vara positiv, min ”gammboss” hade nämligen lagt ut någonting jätte intressant, som handlar om hjärnforskning och hur vi fungerar…i skallen.

Jag kopierar texten från det ”gammbossen lagt ut, kan tyvärr inte säga vilken källa det är, men jag ska ta reda på det. Det är väldigt mycket att läsa, men jag kände att jag inte kunde sålla bort något, utan här kommer det, för er som ids, och jag citerar:

Du mår som du tänker. Det är bevisat. I början av 2000-talet gjorde en rad internationellt erkända hjärnforskare ett banbrytande avslöjande: Hjärnan är formbar och kan bilda nya celler – och är därmed förändringsbenägen.

Alltså: Är du psykiskt stabil så kan själv styra din hjärna. Tänker du positiva tankar så blir du glad. Svårare än så är det inte.

Att välja glädje kan göra dig till en vinnare på många sätt. Du blir mer omtyckt, fler vill umgås med dig, du får fler vänner och lyckas bättre alla slags i relationer. Statistiken säger dessutom att den som väljer en tillvaro mer i glädjens tecken än eländets i snitt lever 7,4 år längre än de som inte gör det.

Läkarexpertisens upptäckt om hjärnan att är plastisk och går att bearbeta, ett rön som anses var ett av de största någonsin vad gäller kroppens viktigaste organ, har till viss del revolutionerat psykologin. En våg av positiv psykologi har sköljt över världen. Det nya synsättet lyfter fram och tar till vara människors styrkor och inte enbart svagheter, något som tidigare varit en sällan tillämpad psykiatrisk behandlingsmetod.

– Under hela min läkargärning trodde jag att något fel i skallen skapar mörka tankar. Men den nya vetenskapen bevisar att det går att tänka sig frisk och därmed också till glädje. Man kan mata sin hjärna så att man får ett bättre liv. De som automatiskt har negativa tankar och ältar saker bör mer än någonsin tidigare ifrågasätta sitt agerande, säger Nisse Simonson.

Överläkaren Nisse Simonsson berättar om att man kan tänka sig glad.

Struntar i resurserna

Han arbetade under 35 år som överläkare och har med grund i sina breda kunskaper och erfarenheter som hjärnkirurg skrivit en rad vardagspsykologiska böcker, bland annat Hjärnbruk, Hjärnpiller, Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? och Glöm inte minnet. Nisse Simonson menar att alldeles för många människor reflexmässigt ger det pessimistiska tolkningsföreträde i livets olika situationer. Att de flesta struntar i sina egna positiva resurser.

– Varför kan man in stället inte anstränga sig lite och låta förnuftet vinna flest matcher i livets ständiga strid mellan förnuft och känsla? Det finns ju så mycket glädje, lycka och välmående att hämta i de egna erfarenheter och den egna tankeförmågan. 60 procent av alla svenskar som är sjukskrivna är inte kroppsligt sjuka utan mår helt enkelt bara dåligt och har existentiell olust, säger Nisse Simonson

Grundläggande emotioner

Av genetiska skäl har människan i regel lättare till fler pessimistiska än optimistiska tankar och känslor. Detta beror på att människan i begynnelsen under många miljoner år levde i en farofylld miljö på afrikanska savanner. Vårt släkte formades med sju grundläggande emotioner: glädje, sorg, oro, ilska, rädsla, skräck och äckel. Av dessa är endast glädje en positiv känsla.

Så hjärnans väg till glädje är alltså ganska snårig. Eller?

– Jag vill inte säga att det är svårt för en människa att känna glädje. Det finns ett uttryck som ringar in allt: ”Det är inte hur vi har det, utan hur vi tar det”. Och alla har ett eget ansvar för sina tankar och känslor, säger Nisse Simonson.

– Visst är vi programmerade med många mörka känslor. Men i dag lever vi i en värld som är tryggad på ett helt annat sätt, och då tycker jag att det är bättre att titta på vad som är bra och lära sig tänka på ett sätt som gör att vi inte mår så dåligt. Inte minst nu när vi vet att repeterade positiva tankar och handlingar verkligen ger positivt utslag.

Vi blir belönade

Hjärnan har två huvudvägar – att känna fara eller tillfredsställelse. I det förstnämnda läget skickar hjärnans larmsystem ut adrenalin och cortisol i kroppen och vi sätts i försvarsläge. Den andra vägen är muntrare. När vi uppleveker någonting positivt belönar hjärnan oss med högre doser av dopamin och endorfiner.

– Oxytocin är också ett hormon och en signalsubstans som är viktigt för oss för att må bra. Oxytocin utsöndras främst vid kroppsberöring. Det finns faktiskt de som har ”skinnhunger” och därför känner sig ensamma och nere efter som de har onaturligt lite kroppsberöring, säger Nisse Simonson.

Glädje går inte önska sig i födelsedagspresent. Glädje uppstår inte hux flux eller utlöses av någon annan, utan kommer från de tankar och känslor du själv väljer. I hjärnan finns ett starkt band mellan de tänkande och de känslomässiga delarna, och människan har därmed mycket god kapacitet för att medvetet skapa glädje.

Spår i hjärnan

– Varje tanke du tänker, oavsett om den är positiv eller negativ, sätter sina spår i hjärnan. Och eftersom vi i grunden har fler känslor som handlar om kamp för överlevnad smittar negativa tankar tre gånger så mycket som positiva, säger Nisse Simonson.

– Därför är det så väsentligt att fokusera på goda minnen och saker och skaffa sig nya goda upplevelser. Och glad och lycklig kan man inte bli om man ältar det man inte kan påverka, men man kan bli det om man fokuserar på det som går att påverka. Den som känner glädje och möjligheter har också lättare att lyssna till och ta in andras åsikter och erfarenheter.

Givandet en glädjekälla

Ett stressigt liv har negativ inverkan på glädje. Den som har högt stresspåslag blir lätt egoistisk och mindre empatisk, och sprider då negativa signaler till både sig själv och omgivningen. Betydligt närmare till välmående har den som tänker mindre på sig själv och mer på andra. En rad av världens glädjeforskare har fastslagit att givandet till andra är en i allra högsta betydande källa till glädje.

Således fanns det anledning till att den indiske politikern och andlige ledaren Mahatma Gandhi levde efter devisen ”den högsta meningen är att se och ta hand om andra” eftersom han ansåg att villkorslös givmildhet lönar sig i goda och glädjande känslor. Altruism, motsatsen till egoism, som grundinställning.

En större kick

– Eftersom vi är ett flockdjur och redan i urminnes tider lärde oss att dela med oss mår vi än i dag bra av att ge till andra. Då får vi en större kick än om vi får någonting själv, säger Nisse Simonson som finner det lite förskräckligt att vi i dagens samhälle ofta glömmer bort att se och tänka på andra:

– Att säga någonting vänligt och tacksamt till någon annan människa är ju så lätt. Genom att vara intresserade av andra sprider vi mycket glädje förutom att vi själva mår bättre av det.

Glädje leder ofta till skratt. Liksom glädjen har skrattet en positiv inverkan på hälsan. Exempelvis har det påvisats att skratt ökar förbränningen – och den som skrattar ordentligt varje dag i ett år kan minska upp till två kilo i vikt!

Förnuftigt med skratt

Nisse Simonson menar att den förnuftiga människan inte bara av fysiska skäl söker efter goda skratt varje dag. Rent av dumdristigt vore annat när det nu är bevisat att hjärnan är formbar och att det i hög grad går att påverka hur den fungerar.

– Ett riktigt ordentligt gapskratt så man är alldeles utpumpad och svettigt efteråt är ju som en själslig orgasm. Man mår hur bra som helst. Och då är det väl bättre att vara glad och inte en mollstämd surkart som bara blir berusad av utebliven glädje, eller hur?

Svaren kan hjälpa dig till mer glädje

Den indiske författaren Rudyard Kipling, som bland annat skrev Djungelboken, hade ett knep när han skrev. Om han hade svaren på frågorna när, var, hur, vad, vilka och varför visste han att han kunde skriva en förståelig berättelse.

– Om man själv ställer sig samma frågor och letar efter svaren till varför man känt extra glädje vid något tillfälle kan man lära sig hur man kommer åt ännu mer glädje, säger Nisse Simonson.

– Det är ett bra analysverktyg som gör att man kan identifiera situationer som man mår bra av, och samtidigt utesluta de mindre bra.

Nisse Simonsons 10 råd till dig som vill bli gladare

1. Glädje och lycka kommer från dina egna tankar.

2. Livet går i tankens riktning.

3. Man kan grubbla sig sjuk – och man kan tänka sig frisk.

4. Ge akt på vad du tänker – och spräng bort mörka tankar.

5. Du inte ska idissla – stäng av det negativa tänket.

6. Du bör sluta vara surmulen. Lägg undan dina sorger – och snart skiner du upp igen.

7. Du bör göra glada saker.

8. Välja bort energislukande surkartar.

9. Söka efter ett rejält gapskratt varje dag.

10. Världen är som den är – och du mår som du väljer att leva i den.

Läs fler artiklar om hur du stärker din hälsa:

Din hund ger dig bättre hälsa

Odla dig frisk! 7 bevis för trädgårdens läkande kraft

Ditt skafferi är laddat med läkande kryddor SLUTCITAT

Och jag tror att jag tillhör gruppen som laddar positiva saker, oavsett, hur det ser ut, vad som händer eller hur det kan gå, jag tänker aldrig, låta någon knäcka mig, få mig att slösa energi på sånt jag ändå inte kan påverka, och så vidare. Och med den vetskapen, mår jag ännu bättre 😀

Däremot kan jag tänka mig att en som är väldigt deprimerad, har fruktansvärt svårt att ta sig ur det, och att bara se att andra mår bra och gillar läget, kan bara det, kännas nedtryckande. Men någonstans på vägen och i allt elände, kan det också vända, och ibland kanske det räcker med att höra rätt sak, i exakt rätt ögonblick, en tankeväckare, eller nåt som gör att man bara släpper och låter saker vara som dom är. Låter enkelt, jag vet, men jag förstår att det måste till en massa arbete, energi och lust, för att ta sig igenom, och det tror jag inte alls är så lätt.

Jag önskar er alla en fin onsdag, och jag hoppas också på sol ikväll, då det är Gamlia på gång. 

En liten fundering…igen

Av , , Bli först att kommentera 5

När vi gått och lagt oss igår kväll så dök det upp ett får framför mina ögon, ja inte bokstavligen utan i hjärnan. Jag undrar om man behandlar ullen från fåren med något innan man gör garn av ullen?

För om man inte gör det, hur stackarn skulle då fåret se ut om man spolade lite varmvatten på det, skulle fåret då krympa?

Maria Lundmark Hällsten