Etikett: husflugor

Jag räddade den stackaren…

Av , , Bli först att kommentera 9

Jag räddade en stackars humla från ett drunkningstillbud i Winstones vattenskål, häromdagen. Nicco var snabb att påminna mig om vad hon berättat tidigare, man skulle göra speciella platser där humlorna och för all del, andra insekter, skulle kunna söka svalka och dricka, utan att drunkna.

Så jag la ner en sten i vårt fågelbad, tyckte jag var smart:

20150822_110733

Men då påpekade Nicco att det ändå var för djupt, det ska likna något som detta istället:

11781711_914144505341072_7071008970798863183_n 11866443_914144548674401_8543047191104102529_n

 

Det ska finnas lämpliga platåer dom ska stå på, så jag får väl se om jag kan hitta igen några glaskulor, eller annat lämpligt, så man kan fixa ett litet spa, till dom små. Vet inte om jag ska skriva en liten skylt om att fjärilar inte bör göra sig besväret att landa, fast jag tror inte att dom fattar, dom är ju lite skruvade, det ser man då dom flyger…helt planlöst och utan kontroll :D

Just nu har vi en liten husfluga härinne, till Winstones förtret. Han försöker hugga den, men är inte tillräckligt snabb. Och flugor tycks ibland, bara vara ute för att jäklas. Hur mycket man än viftar så ska dom dit, igen och igen och igen, helst på samma fläck också.

Idag var det skolstart för Nicco, och jag kan minnas hur det var, då man gick i skolan och sommarlovet var över. Det var ändå med viss glädje och spänd förväntan, man gick dit. Jag längtade efter skolkompisarna, vi var ju alltid uppe i Malå hela sommaren, inte bara under pappas semester. Fast det är klart, det där ändrades med tiden, och ju äldre man blev, desto mer avtog intresset, för själva skolan.

Ja, nu vet jag ju att alla inte är som jag, jag har som inte gillat skolan alls, jag är nog mer en typ, ”learning by doing”, inte sitta och läsa i en bok hur man gör. Och av den anledningen blev det aldrig något gymnasium för min del. Det var nära…jag sökte in på konstfack i Stockholm, och hör och häpna, jag kom in, men viljan att åka dit var starkare för min dåvarande kompis, som även han, sökte in där. han fick en reservplats, och då jag tackade nej, så kom han in och han åkte dit.

Det var nog tänkt så, jag har aldrig ångrat att jag inte for, jag är nog en umebo ut i fingerspetsarna, ni vet det där, ”aldrig söder om tegsbron”, och så kommer det nog alltid att förbli :D

Ha en fin dag, allihop därute! Jag ska försöka med det, jag med.