Etikett: huvud

Missanpassade… nå hemskt

Av , , 4 kommentarer 11

 

Jag tror jag stod på benen i åtta timmar totalt igår, av tio arbetstimmar, det känns, kan jag säga. Min rygg är ur led och fötterna något ihop plattade, men nu, mina vänner har jag varit och tränat… och int´ i fasen kändes det nåt bättre.
Det är ytterst sällan jag måste gå och lägga mig efter jobbet, men igår var det en sån gång. En halvtimme i sängen bara för att avlasta en stund, och hade jag varit schemalagd att jobba idag, hade det varit tvärnit. Tur att jag har tre dagar ledigt nu då.. eller ledigt och ledigt, det var ju ett skämt, det med.
Jag ska till tandläkaren om en timme, och det absolut värsta man gör hos en tandläkare är att sitta i deras missanpassade stolar. Jag måste preparera med nån typ av smärtlindring innan jag åker dit… men nä, ingen alkohol, det får bli nåt i tablett form istället, som börjar på I och slutar på N.
Deras stolar måste ju vara byggda för folk över 1.70, dom säger ju alltid att man ska hasa sig upp så huvudet kommer på kudden, men då jag gör det så får jag svanken 10-15 cm ovanför glipan där ryggen egentligen ska börja, och hur skönt är det då, på en skala.
Och då stämmer inte heller armstöden, dom hamnar för långt bort, vad stackarn ska man då hålla i för att man ska låtsas vara oberörd :)
Nå, efter det besöket har jag bara Winstone att bry mig om. Imorgon börjar dagen med tandläkaren igen, hur dum kunde man vara som accepterade det då… fy. Men då är det ju en himlans tur att tiderna där inte är så långa och när man är klar så kan man känna sig nöjd.
I lördags då jag åkte hem från jobbet tyckte jag att jag satt i obalans i Jeep stolen. Jag provade att vicka lite hit och dit och fram och tillbaka, men bestämde mig för att jag förmodligen inbillade mig. Igår, var det samma känsla fast hundra resor värre. Jag fick hålla i ratten i rondellerna i tron att sätet skulle lossna.
Åke fick i uppdrag att kolla in det då jag kom hem och det var ett litet fel, minsann, inte bara i mitt huvud :) Två skruvar var lös under sätet, jamen jisses, vad säger man, skrev hon och skakade på skallen.
Önskar er alla en fin måndag!
 
 

Ingen lydde honom

Av , , 4 kommentarer 13

 

Jag och Nicco satt på vårdcentralen igår, det skulle utredas ifall hon har migrän, vilket jag nu har trott och tror väl fortfarande, då även jag har migrän och det till viss del är ärftligt.
Hon undrade på vägen dit, hur undersökningen skulle gå till och jag svarade att jag inte hade en aning men antog att det hela skulle gå ut på att svara på en massa frågor, sedan skämtade vi vidare och sa att dom förmodligen skulle klämma på hennes skalle för att kunna se om det var migrän hon lider av.
Jag hade rätt, angående frågorna… men sedan fick hon även göra en neurologisk undersökning, samt… att läkaren klämde på hennes huvud. Jojomensan, där ser man vad lite man vet. Dessutom ska hon få en remiss upp på lasarettet där det ska göras en skiktröntgen och det känns väl bra att dom gör det.
Visst måste det väl vara bättre att få utesluta vissa saker, och tänk, hemska tanke, om dom skulle hitta något där, så är det betydligt bättre att dom gör det nu, än om ett år framåt i tiden. Jag tror precis som läkaren, att det är migrän och inget annat, men ändå…
Nå, så satt vi därutanför provtagningen, i väntan på att prov skulle tas, även det för att utesluta vissa brister som kan orsaka huvudvärken. Vi var många som satt på tur och ni vet ju hur det kan vara i en väntsal… tysssstnad. Ingen säger något, men det gjorde nu vi.
Vi satt och pratade i lågmäld ton, och avverkade en hel del olika ämnen, bland annat så nämnde jag något om en skötare, vadå skötare sa Nicco, en delfinskötare eller vad??? Nä, en sköterska då, men jag tycker att det låter så knäppt då man säger sköterska och det handlar om en manlig sådan, därför säger jag skötare.
Då kom hon in på dagis, och deras lilla fröken Tomas, en mycket omtyckt ”fröken”, som dom hade under flera år på Klumpen. Nicco kom ihåg att han tyckte det var retfullt att kallas fröken, så han hade bestämt att dom skulle säga Magister Tomas istället, men tror ni någon lydde honom, hahaa… näpp :)
På dagis tappade hon sin första tand, Nicco satt i rutschkanan och framför henne satt en liten kille och filosoferade, akta dig, sa Nicco! Nej sa han, åk du, det gör ingenting, så åkte hon, och när resan tog slut och hon stötte honom i ryggen så flög tanden ut. Hon kom även ihåg sin andra tappade tand, då var Theresé delaktig. Hon skulle ta av Nicco tröjan, drog den över huvudet och plopp så åkte den ut. Nicco mumlade nu något om att det inte alls var så roligt och hon var nästan säker på att tanden inte ens var lös, hahaa… nä sa jag, det var säkert en permanent tand också, så där, bara för att.
Och med dom historierna kom jag ihåg hennes tredje tand, och sa till henne att den gången satt du ju och gnagde på en barbiedocka då tanden lossnade. Nu puttade hon i mig och sa att hon inte alls hade gnagt på dockan, och då brast det för mig, jag började skratta för det lät så dumt, och Nicco fyllde i med att det lät ju precis som om dom inte hade någon mat på dagis, utan att dom satt och åt på leksakerna.
Ja ni vet ju hur det, då det är tyst överallt, och man sätter igång att skratta fast man försöker hålla sig… det blir bara värre. Och nu började även Nicco fnissa samtidigt som hon väste åt mig att sluta, men jag kunde inte det. Jag fick börja torka tårarna, innan mascaran skulle börja rinna nerför kinderna. Så blev det då äntligen vår tur och man fick annat att tänka på.
Hon berättade sedan att hon hört människorna sitta där och sucka, då vi fnissade och skrattade, men det bjuder jag på, kan man inte skratta och ha roligt bara för att man sitter i väntrum, då är det illa.
Önskar er alla en fin onsdag!