Etikett: in och utfart

Se upp i backen 👀📢

Av , , 2 kommentarer 12

Nicco hade en liten sån där kaffemaskin däruppe. Nåt jag köpte för kanske 8-9 år sedan. Hon kom ner med den och undrade vad vi skulle göra med den.
Eftersom den stått, några år så var det osäkert om den ens skulle gå igång. Men det gjorde den, och jag körde igenom den med vatten i mängder, blandade ut ättiksprit och fortsatte.

Noterade att den lilla koppen, inte ville vara som en vanlig liten kopp, utan en extremt, liten kaffeslatt.

Nå, men ingen jag känner, tar en sån liten kopp i alla fall så… Fast då var det ett annat problem, kaffekapslar. Jag gick över på Ica och köpte vad jag trodde var dom rätta kapslarna, men tji fick jag, dom var för stora.

Vi googlade och kom fram till att dom var extremt svår att få tag i, man kan beställa fast dom var inte billiga. Dumt att köpa nåt som man då inte vet, kommer att fungera. Kaffemaskinen hamnade i en papperspåse för vidare färd till elektronikens återvinningsplats.

Igår skickade Nicco en bild…hon hade hittat nåt i ett av skåpen däruppe.

Se där jag, tur i oturen att Åke är hemma, och nej, ingen Corona, utan på grund av ond axel. Så han har inte kört iväg med sin Van, där kaffemaskinen ligger. Man kanske rent utav ska ta in den igen och se om det kan vara nån smak kvar i dom där gamla kapslarna. Tänk om man tar sig en kopp och blir mumifierad från insidan ut.

Tina kommenterade mitt inlägg igår, och var lite kreativ och tipsade om att man kan förbereda sig på snöfall. Till exempel genom att valla skidorna. Sant, bra där, Tina. Jag ska bara fixa ett par skidor först. Ehh, men ska jag vara riktigt sann mot mig själv, så tror jag att jag skulle komma fram fortare genom att gå, även om det var genom 1 meter snö.

 

 

Så jag fortsatte då vara kreativ tillbaka, och skrev att ett par trudjen, kanske man skulle ha letat fram då, i förebyggande. Så tar vi oss till affären i alla fall, Hahaa… Och till er nu, som inte vet vad trudjen är, så trodde jag att jag skulle kunna hitta en bild på nätet, men det finns inte. Snopet Min farmor och farfar hade såna som hängde innanför dörren på fuse, så jag har provat att gå på såna. Det är sånt man sätter på fötterna för att man ska fördela sin tyngd bättre på snön, så man slipper sjunka så mycket. Men se på tusan, jag fann bilder, var ju tvungen att skriva det ord så man kanske använder i gemen, snöskor…

Såg att dom även finns i nyare upplagor, så googla snöskor, om i är intresserade.

Dom har nyss varit här med snöslunga och traktor. Dom tog inte bort nån snö, men dom klämde upp ett större snöberg i vår in och utfart. Helt livsfarligt att köra ut där. Och lika roligt är det då man kommer hem. Man ska nästan stanna med bilen på vägen innan man kommit sig in såpass långt att man ser så ingen Hulda Maräng eller SnabbTorsten står där mitt i vägen.

Jaja, det är väl bara att fortsätta chansa så ser vi om vi klarar oss. Tack Televerket för spänningen! Såg en mugg man kan beställa, som jag var enormt sugen på, fast näää, jag besinnade mig. Behöver inte fler muggar och koppar.

Hoppas på en fin tisdag, för er alla!

TUUUT!!!

Av , , Bli först att kommentera 14

Det finns en seriestrip i tidningen kommunal, Bergners, heter paret, Jan och Maria, närmare bestämt, som ritar och klurar. I detta nummer fanns dessa 4 rutor och det handlar om då man tutar i bilen 😀

Skanning_20191020 (5)Skanning_20191020 (2)Skanning_20191020 (4)Skanning_20191020 (3)
Visst är det stor igenkänningsfaktor på dom?

Själv kommer jag givetvis ihåg vår stora Chev Caprice, den som jag skrev om härom dagen, som puttade undan den lilla bilen som försökte putta undan oss, från vägen. Den bilen hade precis som våra andra bilar, ett eget liv, där den kunde göra lite som den själv ville.

Var på väg till jobbet vid ett tillfälle och plötsligt sätter den igång att tuta. Högt och länge! Så skämmigt 😀

Inte nog med att den höll på skrämma livet ur folk som så fredligt var ute på promenader, utan den muckade verkligen gräl.

Tänk er bara då jag kommer upp i rondellen och har flertalet bilar framför mig och Chevan tutar som f-n, hahaa…vilken stress inte bara för dom framförvarande bilarna med chaufförer, utan även för stackars mig som till slut höll upp bägge händerna för att visa att jag inte höll handen på tutan 😀

Min gammboss ringde igår och gav mig ett bra julklappstips, som jag ska dela med mig av. En kvinna hon känner, stickar sockor och andra plagg, dessa köpte Annika av henne:

72979758_10156868463121314_8056023732805697536_n
Hon ville ha ett par sockor till varje barn och barnbarn hon har. Färgen på mudden är olika för att ingen skulle få likadana, och Annikas egna sockpar, fick alla dom färgerna på mudden, för att symbolisera dom hon har närmast i livet. Fint, tycker jag, och är det nån av mina läsare som vill köpa sockor av denna kvinna eller nåt annat, så är det bara att höra av sig, jag vidareförmedlar era kontaktuppgifter. Ni kan mejla mig: [email protected]

Och kom ihåg, det är bara er egen fantasi som sätter stopp. Man kan ju göra samma sak fast med handledsvärmare, benvärmare, mössor, you name it!

Nu är äntligen vår in och utfart öppnad, och även om vi inte kan ta en vänstersväng ut så kan vi svänga höger och slipper trassla oss runt inne på villaområdet.
Så idag är vi tillbaka på ruta ett, då dom började sätta ut att vägen var avstängd och folk körde hit men kom sig inte längre. Vet inte hur många bilar som körde in och fick sno, igår, och nu på morgonen. Hur kan man missa en orange skylt där det står att det inte är någon genomfart, samt den gamla hederliga skylten som visar att det är återvändsgata? Folk måste sova vid ratten! Må deras bilar få eget liv, dom också, och tuta elakt så dom vaknar 😀

minions_010_56bf77ca9606ee6a790031baBild från pinterrest.se

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Syrebrist på kontoret

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Vi satt och tog morgonkoppen härute och fick helt plötsligt se något vi inte sett på över ett år, Sören och Gun-Britt kom gåendes med Jan A och Inge-Gerd. Det var lite över ett år sedan sist. Dom hade kört upp från Eksjö under natten och hade nästan precis kommit hit.
Sören tyckte att det ar längesedan jag skrev något roligt så han berättade en rolig historia så jag skulle ha nåt att lägga ut, men jag är inte så bra på roliga historier, dom blir oftast mycket roligare då någon annan berättar dom, så Sören…jag lämnar den dithän, men man vet aldrig, rätt var det är så poppar den upp, men i liten ändrad tappning 🙂
Åke städade ur ”gammbussen” igår, gräset klipptes, vi handlade mat för att fylla ut tom hålen i kylskåpet, blommor vattnades och vi satte upp vindskydden på buss altanen, jag rensade runt fågelbadet, det rengjordes och en liten check av kommande smultron klämde jag också in, och ja, dom finns där, samt sist men inte minst, en rockad gjordes av bussar och bilar.
Nicco har förbjudit mig att peta på jordgubbsplantan som hängt med oss på semestern, hon tror av någon outgrundlig att jag ska peta lös alla jordgubbar om jag kommer i närheten, det har jag inte gjort och vi har till och med fått smaka på varsin gubbe, god och söt, men tyvärr…en gubbe förolyckades vid hemfärden då plantan stod på bussgolvet och jag skulle kliva upp från stolen så hamnade givetvis den under skon…= platt gubbe.
Kalle, en husägare en bit härifrån, boendes närmare Lundalogén, stannade utanför staketet igår och pratade en stund. Han stod, precis som vi gjort många gånger och begrundade bygget härutanför. Funderade och kollade, gick en bit och kom tillbaka, sedan undrade även han, om dom lider av syrebrist på kontoret där vägplaneringen summeras ihop och bestäms. Han tog orden ur våra munnar.
Ta bara ett av alla misstag, hur kan man, och detta har jag skrivit om för längesedan, lägga övergångsställen i direkt anknytning till rondellerna, och i just denna rondell, utanför oss, har man dessutom lagt till en busshållplats, en på ena sidan, någon meter från övergångsstället som ligger någon meter från rondellen, och den andra en liten bit längre ner, detta borde ju varenda levande människa begripa, kommer att orsaka stopp i rondellen med jämna mellanrum.
Våran infart har dom flyttat så den ligger en meter snett utanför själva grindstolparna, så dom hade nog vajs på mätinstrumenten då kantstenarna lades, och sedan har vi ju detta med övergångsstället som tydligen ska in på våran in och utfart. *Suck*
Åke berättade ju förut att för längesedan var det ett övergångsställe härutanför, då hade Åkes föräldrar en dubbelt så bred infart, precis som vi nu ska fixa, men dom hade dessutom en stolpe, exakt mitt i infarten, den stolpen blev knockad inte bara en gång. När folk som varit här och hälsat på, skulle backa ut så missade dom att det stod en stolpe där. Elsie, svärmora, vinkade förtvivlat till besökarna för att göra dom uppmärksammade på det kommande stoppet, och dom som åkte härifrån trodde att hon vinkade ett glatt farväl, och vinkade tillbaka…*Pang* så hade dom stolpen i arslet på bilen.
Jaja, det får bli som det blir, och än är det ju inte färdigt. Åke är på jobbet, semestern är slut, själv börjar jag jobba först på onsdag, eftersom jag jobbade helgen innan min semester. Får se vad man hittar på idag, om ens någonting, kan ju vara skönt att ha en oskriven dag. Önskar er alla en fin dag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten