Etikett: isfläck

-Gå försiktigt! Var dom sista orden jag hörde…

Av , , Bli först att kommentera 15

Från plus tio till minus fem, på en dag, eller kanske ett dygn, det är som aprilväder. Fast det ser ju ut att kunna bli soligt idag och då tror jag att vi kommer upp på plus sidan, härligt, trots att det är lite galet också, jag menar, vi är i mitten på februari…februari 1999, var det -33 grader, nån dag där, mitt på hållet. Det kommer jag minsann ihåg, för då skulle Theresé till vårdcentralen, och jag ville helst inte gå ut med Nicco, i den kylan. Hurven!!!

-Gå försiktigt! Var dom sista orden jag hörde då jag stängde dörren efter mitt arbetspass igår. Och jag klarade mig nästan, men bara nästan, ohalkad,ända ut till garaget. Men då hade jag ett litet ärende till soprummet, och ja, det var asfalt utanför dörren. Det är ohalkigt!

Jag öppnar dörren, lampan därinne har en fördröjning så dom första 2 stegen tar jag i kolande mörker. Och där, mina vänner, på golvet, precis där man sätter ner fötterna, är det en osandad halkbana med lite vatten på, så gissa vem som gjorde världens vurpa?

img_4246Här hittade jag den

Sen vet i tusan hur jag klarade av att få en liten bula på vänster sida av knäet, och på den högra sidan, ett blåmärke som är typ, 6cm i diameter…ehh, det måste ha varit en vurpa med tvist. Inte nog med detta. Hur eller kanske varför, måste man ta stöten, med det ben som är ”friskt”, varför inte ta det sämre benet som redan är åt skogen, tänker jag. Och inte blev det bättre i min onda arm…nejdå!

Jag mejlade i alla fall kvartersvärden, igår kväll, för tänk, hemska tanke, om nästa människa som kliver in där, inte faller lika mjukt som jag ändå, kanske gjorde, ojoj, det kan gå illa. Så där ja, då tycker jag nu att jag halkat färdigt för det här året. Jag lyckades ju även med det konststycket i lördags, då vi gick över till Lundalogén.

Glasögonen flög iväg och Winstone var uppe i ansiktet på mig innan jag landat, och undrade förstås vad jag höll på med för rolig lek.

Vet dock inte vad jag ska skylla på, det var då inte halka då, fast något knöligt underlag, så, ja, ett feltramp. Men med mjukare underlag än ett betonggolv :D

e411103277230c474fbb249cd8548be6Bilden finns på pinterrest.com

Jaja, det kunde ju ha varit värre, faktiskt. Idag ska jag till sjukgymnasten, undrar just vad han kan visa mig för övningar, ner på knä, tar jag mig inte, hahaa…inte med det blåmärket och onda knäet, inte kan jag heller använda det andra benet, som man ska, ja, som sagt, vi får väl se vad han kan hitta på.

Jag fick mig då en överraskning då jag kom hem igår, kaffet var kokat och på bordet stod ett litet konstverk:

16711795_10154973169496585_1991691602288733554_nNicco hade fixat och trixat med marängbotten, tårtbotten, lemoncurd och annat gott, inte alls dumt :D

Hoppas på en fin dag, för er alla!
16797882_10154973170566585_2629966403065521445_o

Tatuerad!!!

Av , , 4 kommentarer 9

Igår var jag inte ut genom dörren annat än med Winstone då jag andra gången, halkade på Västerslätts enda isfläck och fick ett litet blodat knä, sen gick jag en tvärsväng på HP:s och införskaffade lite smörgåsmargarin och en eventuell nödlunch… varmkorv.

Kaffebesök fick vi ju också, en gammal (jaja, ett år yngre än jag då) klasskompis, som kom förbi en sväng. Det är inte ofta vi träffas numer men har alltid massor med avhandlingar att gå igenom… ja, vi får nog se till att träffas eller pratas vid, lite oftare i fortsättningen.

Nicco gav Sally ett tatueringsark och visst ville hon ha sig en tatuering med en gång. Sen gick dom ut med Winstone och vi satt kvar i matrummet, vi hörde nåt mystiskt ljud utifrån köket men tänkte inte närmare på det förrän Sussie skulle åka vidare och jag gick ut i köket.

På golvet ligger tatueringsarket… upp och ner, jag går fram till det och ska plocka upp det från golvet, men tji fick jag, det satt fast.

001 003 009

Jag behöver inte vara någon Leif GW Persson för att komma fram till följande slutsats. Nicco har gett Sally 2 tatueringar, sedan lagt arket på bordet. Enya (den lilla katten som finns överallt) hoppar upp på köksbordet (där hon enbart är då vi inte syns till, för hon vet att det är förbjudet), sen stöter hon på arket, och förmodligen smakar det gott, för hon sätter igång att slicka på det (ljudet vi hörde tidigare), och arket närmar sig bordskanten för att sedan virvla ner på golvet, med den blöta sidan nedåt… vad annars!!!

Nåja, vi fick oss ett gott skratt och det är ju tur att det bara var att dränka ner papperet med nåt flytande så löste det upp sig :)

Önskar er alla en fin lördag!

022