Etikett: Jean Ragnar

Jättekonstigt…weird…knepisch!

Av , , Bli först att kommentera 11

I fredags då vi gick i säng så la sig Åke på sin vänstra sida, nu gick inte det så länge eftersom han har ont i den axeln, så han vände sig om. Blev tyst 10 sekunder och sedan sa vi att man skulle kunna flytta kuddarna till fotänden, för då har man kvar sin säng och sida, fast man kommer att kliva upp, eller kanske rättare sagt ner, från fel sida.

Så kom han att tänka på att han, då han hade sitt alldeles egna rum här i huset, i barndomens dagar, faktiskt hade legat på andra sidan, med vägg bakom ryggen och huvudet in mot fönstret, och skulle man ta den scenen och förflytta den i i vårt sovrum så skulle han ha haft min plats, egentligen.

Och då satte jag igång min tankeverksamhet och kom faktiskt på, nåt jättekonstigt. Då jag och storebrorsan delade rum, hade vi våra sängar mot varsitt hörn i rummet, men vi låg inte med huvudet mot en vägg, utan det såg ut så här, typ:

26239002_10155945272091585_6770400030415707017_nWeird…det vore ju faktiskt som om vi nu skulle göra som jag skrev från början, ta kuddarna och lägga dom i fotändan :D Knepisch! Men hey, där kanske svaret är, varför jag är som jag vart :D Och det finns än, ingen plats jag kan komma på, där jag haft min säng, som jag har klivit upp åt nåt annat håll, oavsett vart sängen stått, hm…

Jag vann inte bara den där månadens foto på Finas i helgen, utan igår då jag kollade mejlen så dök det upp ytterligare ett grattis, du har vunnit med högsta bud på Tradera, jo man tackar. Det var Theresé som tipsade om auktionen, men inte för att vi skulle lägga ett bud, utan bara för att vi skulle få se.

Det är en tavla av Jean Ragnar, Åkes farbror, och jag fick den till ett verkligt vrakpris, 200:-, så jag känner mig jättenöjd. Fast…hm..hur var det nu, hur många av hans tavlor har vi inte redan…Ooppss!!! :D

Screenshot 2018-01-06 20.56.26

Theresé skrev och förslog att vi skulle ha ett galleri i garaget eller döpa det till ”Ettans” autkionsverk”, specialister på konst från Sörfors och ”knick-knacks” engelska för småpryttlar. Och där menar hon att vi har så många småsaker att vi skulle kunna försörja oss på försäljning av dessa dylika ting.

Fast jag undrade om hon tittat in i vårt garage på sistone. Får man ens in sig själv där? Å andra sidan, om det är så illa, så kanske det inte var en sån dum idé…att sälja iväg lite grejer.

7 timmar arbete idag sen gör jag helg, och då går jag in i min ”ickegöranågotplaneratvecka” ska bli otroligt skönt. Känns som om jag skulle kunna lägga mig och sova i tio timmar till, just nu.

Önskar er alla en fin söndag så här i efterdyningar av både en afton och trettondag!
26678470_10155943718096585_2439386015640071568_o

Den kom med en förmanelse!

Av , , Bli först att kommentera 15

Jo, jag fick ju en liten plunta av Annika också, samt lite tilltugg:

19260665_10155363591946585_4282568228366344422_n19113688_10155363592411585_4803686435459684860_nDetta med en förmanelse…att aldrig dricka mer än vad pluntan rymmer, och helst, en gång/år, inte mer. Så gissa vem som ringde igår kväll, direkt efter att jag lagt ut den här bilden, på en blåbärssoppeshot…

19059858_10155361579116585_5642181337699060603_nJamen Annika, förstås :D Haha…nej, det var i ett annat ärende men ändock, lite kul att retas så där :D

Och av Åke fick jag inte bara halsbandet och ringen, utan även, en alldeles egen tavla av Jean Ragnar (hans farbror):

19223038_10155363591561585_3874498484386170105_oDet var inte illa…vilka fina presenter jag fick, av er allihop, och av Ulla, inte att förglömma, ett presentkort på en hemsida, där jag kan välja själv, vad som kan passa. Jag har kollat runt lite där, men inte bestämt mig än…kan bli en döskalle…eller en trädgårdsprydnad…eller…

Vi satt ute hela eftermiddagen igår, vilken värme. Till och med katten verkar tycka att det är svalare i hallen, Eloise pressade in sig i skohyllan. I hallen brukar annars Winstone ligga, det är rätt golv kallt där på stengolvet.

19146145_10155363592676585_7686286459892816664_nIkväll blir det utgång med gammgrannarna, vi ska ut och käka på Balder, blir säkert jätte trevligt, och förhoppningsvis, gott :D

Önskar er alla en trevlig lördag!
19105726_10155360991921585_6733173438334410251_n19144116_10155360214086585_152094074937540768_o

In i benmärgen!

Nicco ville se hur Winstone skulle reagera då en hund satt och ylade. Hon slog igång ljudet på sin mobil och Winstone, kollade runt lite, ut i köket, tassade tillbaka, han tog en stund på sig, sedan stirrade han på mobilen och la huvudet på sned. Men inte just nån annan reaktion.

Han är inte så ljudlig av sig…ja, förutom skällandet, men just det där att ha andra ljud för sig nästan som när vi pratar. Dock är det ett ljud han gör, och det är då han blir uppspelt för att han vet att han ska få följa med ut, eller att åka bil, då säger han Jaaoo, fast med en lätt brytning.

Jag frågade om Nicco någon gång hört en hund yla…på riktigt, men det kunde hon inte komma ihåg. Jag däremot, har varit med om det, en endaste gång, faktiskt, och det var lite weird. Jag skulle ut med Bronco, Åkes karelska björnhund, som han hade hemma hos sina föräldrar, i just detta hus, där vi bor idag.

Nå, jag tog honom med till hundtoan, och ni som inte bor här på Västerslätt, vet kanske inte att det kallas så, den där björkallén som går jäms med Industrivägen, nedåt mot industriområdet. Mitt på hållet, där i grönskan, sätter han sig plötsligt ner, riktar huvudet upp mot skyn och sätter igång att yla.

Jag blev först något förskräckt, vad höll hunden på med??? Sedan lite så där…vad gör jag nu??? Vi står där, helt ensamma, och han fortsätter yla mot himlen en stund innan han ger sig och återgår till sitt normala jag…japp, fråga mig inte vad som föranledde detta läte som isade in i benmärgen, och som förmodligen hade kunnat locka dit vem som helst, om det hade skett ute i en villande skog.

Här är Bronco, förevigad av Åkes farbror, Jean Ragnar:

18920227_10155335230171585_5221645185218499664_nOch nu, över till nåt helt annat. Såg precis ett klipp på FB, som påminde lite om backhoppning, men detta ser galnare ut, och inte ska man då lida av svindel om man utsätter sig för detta:

Önskar er alla en fin torsdag!

18921192_10155335233431585_1654841347446212157_o

Reklamera en flaska Absolut

Av , , Bli först att kommentera 11

Det var en trevlig utflykt igår. Vi köpte ingenting på slöjdarnas hus, men det är alltid kul att se vad som finns där. Mycket fina saker och påhittiga. Sedan tog vi en lunchmacka inne på caféet, innan vi fortsatte bort till returcentrumet i Vännäsby.

Där hittade jag en tavla (ja jag vet, precis som om det var det, vi behövde), den här var lite annorlunda, ni vet ju dom där tavlorna som var så populära förr i tiden, stående, med mörk bakgrund och kanske nån blomma i dov ton, ja, titta på den jag köpte så vet ni säkert vad jag menar:

005

Jag gillade motivet, Nicco sa då hon såg den att hon visste varför. Den påminde om dom 2 tavlorna jag tyckte var så fina, som Jean Ragnar målat, mm, dom påminner om varandra, faktiskt.

20151201_212649

Sen kunde jag inte låta bli, den här flaskan är väl definitivt annorlunda, eller vad tror ni?

IMG_20151216_164950

Undrar om man skulle kunna lämna in den på bolaget och säga att man vill reklamera den, man har råkat tappa den i backen och trampat på den :D

Fast jag gillar ju annorlunda flaskor, har ju den här Coca-Cola flarran, bland annat. Den tillhör kategorin, ska inte öppnas, precis som den jag nu köpte, fast den är redan öppen och tom :D

007

Idag ska jag ner på banken och se om dom kan reda ut detta om lån/krediten. Känns dock inte så kul att man ska stå där, mitt i lokalen och dividera om såna där saker. Tycker det är knepish att man inte ska kunna få träffa en handläggare, som förr i tiden.

Men man ska också komma ihåg, att ALLT, var inte bättre, och det vet vi väl :D Usch för lönedagarna, och man stod i en 20 meters kö på posten, för att betala räkningarna, sedan skulle det gula kvittot limmas fast på sedeln, så man visste att den var betald. Måste vara många postkassörskor som förstörde sina händer på allt det knappande dom var tvungna att utföra.

Min svärmor jobbade på Handelsbanken i över 25 år, hon förstörde sina tummar med att räknande av sedlar, arbetsskador man kanske inte tänker på, som kan bli, av att räkna pengar. Knappast vanligt idag, då man sällan använder sig av pengar i handen, utan har kort istället.

Nå, nog om detta, nu frukost innan morgonpromenaden, Winstone lär ju bli lycklig då han ser snön som kommit, inte mycket, men ändock. Önskar er alla en fin torsdag!

052 045

 

Talanger, lite varstans!

Av , , 4 kommentarer 7

Fick ett litet brev igår, från barnbarnet, Sally, som tydligen pysslat och knåpat, har samma talang som mamma, då det gäller pärlplattor.

002

Kommer ihåg då man själv var liten, inte var det så mycket fri hand, då man skulle göra pärlplattor, utan då hade man färdiga figurer som man fyllde i, och sedan kunde dom hängas upp. Vet inte om jag någon gång fastnade för själva ihop knåpandet, tyckte nog mer om att rita…och berätta historier :D

En som hade andra talanger, var ju Åkes farbror, Jean Ragnar, han har jag skrivit om förut, och visat bilder på hans tidiga verk, då han ritade figurer på träskivor, sedan sågades dom ut och gjordes till små tavlor, som han bland annat sålde på barnens dag.

Då vi var på hans begravning, så hade dom lagt fram en hel del saker som han gjort och varit med om, där fanns en bricka, och då jag såg den, så kändes den igen och jag sa till Åke att jag trodde att vi skulle ha en sån, någonstans här i huset.

Och jag hade rätt, i ett letande efter något annat så dök den plötsligt upp, längst uppe i ett skåp:

004

Denna målade han då han var 14 år, vem som gjorde själva brickan, ska jag ha osagt, jag undrar om det inte var min svärfar, som hade ett litet samarbete med sin bror, och gjorde det andra som behövdes för att färdigställa en användbar bricka. Otroligt fin, synd bara att den ser ut att ha genomlevt sju svåra år, den har torkat och bitar har lossnat, men det går kanske att fixa, får fråga min händige karl, Åke, eller så låter man den bara vara. Får hitta en bra plats att ha den på.

Lillsyrran Emma Hällsten, har ju också en skapande ådra, här får ni ett exempel på ett av hennes verk, verkligen snyggt!

10603592_775026659199550_6694670085769461853_n

Tror att jag ska tvätta bilen idag, det blir ju en bra utevistelse, för både jag och Winstone. Han kan vara med mig och kolla så jag gör ett bra jobb, men först ska vi väl gå ut en sväng, och dessförinnan släppa upp djuren från källaren och mata dom. Hoppas på en bra dag för er alla!

008

 

 

Inget är för evigt

Av , , Bli först att kommentera 13

Kändes att bli en lång dag igår trots att tiden gick fort. Hm… hur stämmer den matematiken? Man brukar ju säga att tiden går fort då man har roligt, och det är sant, men då jag tänker på vad jag hann med efter dom åkt, gänget från jobbet som var här och fikade och då vi käkat middagen, så fattar jag inte hur dagens timmar räckte till…

Jag fick julen undanstökad, det sista tog jag in på Winstones sista sväng ute, det var polaren på bron, som blev av med sin tomteluva och julkransen som hängde på dörren åkte bort, det absolut sista jag har kvar nu… som jag är medveten om, är julkulorna ute i tallen.

Granen är tömd och bortburen, gardinerna i köket, matrummet och tv rummet är bytt, samt uppe i Niccos kök. Hade dock inte så många tomtar utplacerade, det är därför jag inte med 100 procents säkerhet kan säga att ALLT är borta, det känner ni väl igen, rätt var det är, om en månad, så noterar man att det hänger en tomte på ett undanskymt ställe, en sån där som man inte sett, förrän den plötsligt poppar upp på det konstigaste stället.

Jag bar ner 2 nya tavlor, även dessa målade av Jean Ragnar, och dom får pryda sin plats i matrummet. Sa ju tidigare att vi har så många tavlor att man får byta ut dom, lite då och då, kul med förnyelse och att få se nya motiv med jämna mellanrum.

009 013

Mindre roligt var det dock då jag nåddes av nyheten att min farbror Ossian, lämnat oss igår. Jag slogs av tanken man hade då man var liten… så där i skarven då man plötsligt fick veta att någon kunde dö, och man inte kunde förstå att det en dag, skulle bo någon annan i huset där min farmor och farfar bodde, eller i min mormors lägenhet, man skulle aldrig mer få se sin morfar, sitta på hans egenhändigt snickrade altan… utan helt plötsligt skulle någon annan sitta där.

Lika konstigt är det fortfarande, faktiskt, då jag hälsar på mamma, jag kan aldrig låta bli att vända på huvudet och titta på pappas parkeringsplats, fast jag vet ju att hans bil inte står där längre, det är någon annan som har den platsen nu… och det vill man som inte släppa. Man trodde en gång, att allting alltid skulle fortsätta vara och se ut som det alltid gjort, men så är det ju inte, och det vet vi ju allihop idag, som barn, var man lyckligt ovetandes.

Men det är också som man så vackert säger, livet går vidare, tror det eller ej, man lär sig något på vägen, man minns dom som satt sina avtryck i hjärtat och där kommer dom att finnas kvar, för evigt. Och så här minns jag min farbror:

014

Alltid med ett leende på läpparna… en rolig underfundig människa, med en massa påhitt i bakfickan… du är och kommer alltid att vara saknad, Osse!

Önskar er alla en fin tisdag!

Hon slängs ur i farten…

Av , , Bli först att kommentera 11

Åke och Theresé tillbringade ju en stund i källaren under julen, letandes efter små fynd sådär. Dom hittade ännu en trätavla gjord av Jean Ragnar, och prismärkt för 2.50.

009

Theresé, Anders och Sally passade på att åka ut till honom där under mellandagarna och hon visade Jean Ragnar ett kort på tomten. Han hade rynkat på ögonbrynen och sagt något i stil med: Men fy, har jag gjort den där, sedan berättade Theresé att han ”bara” skulle ha 2.50 för den. Va, sa han… 2:50… det var dyrt, tyckte han. :D

Apropå källaren nu då, så satt jag här i godan ro, igår kväll, Nicco var uppe hos sig och Åke ute på bron… friskluft, ni vet. Så smäller det till ordentligt och jag ser en bild framför mig hur Nicco fått snurr på hennes kontorstol, hon slängs ur den i farten och stolen skjuter iväg över rumsgolvet och åker rätt in i spegelväggen, typ, sen blir det tyst.

Jag tar mobilen och slår snabbnumret dit upp, hon svarar… vad hände, frågade jag? Ehhh, ingenting svarade hon. Men det lät ju sa jag. Ja, jag hörde det, sa hon, men det kom inte här uppifrån i alla fall.

Åke kom in och jag frågade honom om han staplat upp någonting i källaren som nu skulle ha kunnat tippa omkull. Nä, det trodde han inte men gick ner för att kolla. Sedan gjorde vi en snabb felsökning här men hittade ingenting.

Nu är ju skillnaden mellan att bo i hus och lägenhet, just den att om det låter något i ett hus… då är det något som har hänt, i ditt hus. Låter det i en lägenhet, kan det lika gärna vara grannen som lever om.

Och för att klargöra hur högt det nu hade låtit ska ni veta att om Åke till exempel, är därnere i källaren med en stängd dörr, så får jag busvissla allt jag har i källartrappen för att han ska höra nåt, då förstår ni att det lät, då Nicco hörde ljudet dit upp.

Nå, jag travade ner i källaren och tog första dörren in i tvättstugan, där var allt lika kaotiskt som vanligt men ingenting utöver det vanliga, så att säga… vidare in i pannrummet och se, där noterar jag att skåpluckan till värmepannan, som är drygt en meter hög och ½ meter bred, gjord i plåt, sitter inte kvar där den ska, utan den har ramlat ner i cementgolvet så då förstod jag vart det metalliska ljudet kommit ifrån.

Berättade för Nicco att jag hittat källan till oljudet och det första hon sa var: Det är säkert pappa som har varit där… skulle inte förvåna mig. Och ja, han hade faktiskt gluttat in i skåpet tidigare, och förmodligen inte fått dit luckan som han skulle, problemet löst!

Idag ska jag hälsa på Tina, nyss hemkommen från soliga Spanien, och sen får vi se vad det blir, jag är då ledig i alla fall. Önskar er alla en fin onsdag!

Dom går som fjärilar flyger…typ

Av , , 4 kommentarer 9

Min mobil lever än, men jag trodde den var körd igår då skärmen plötsligt började vitna i kanterna och det bara fortsatte, men så… plötsligt, klarnade den upp och ser ut som vanligt igen.

Gick ut med Winstone igår, första svängen och noterar snabbt att det inte var bra att måla staket i förrgår… dom plankorna som blev målade ser ut som fruktansvärt taskigt förarbete, färgen rann fläckvis av, i skyfallet. Jag som vet att jag första gången när jag vaknade låg och räknade hur många timmar som gått från det jag målade sista planken, till jag vaknade av regnet och tänkte, jamen det är ju lugnt, det har gått över 6 timmar, men tji fick jag, fast det kan ju dessutom ha börjat regna tidigare, det vet jag ju inte.

Tur då att jag inte hunnit måla så mycket, färgen är tyvärr inte gratis och arbetet i sig är inte heller direkt älskvärt, det gör ju ont för tusan. Att hålla i en pensel och stå som en böj då man tar understa plankan.

Jag gjorde mig en sväng ner på stan igår och konstaterade att jag inte gillar att gå där, visst, mycket att se, men stan… nä, en massa folk som går ungefär som fjärilarna flyger… (ja inte alla, men många) så där helt okontrollerbart, dom vet inte vart dom ska, sen kan dom tvärstanna mitt i steget så man nästan ska gå in i ryggen på dom. Jaja, tur där också, att jag faktiskt inte behöver vara därnere heller, mer än nödvändigt.

Hittade en sån där trätavla igår, som Åkes farbror, Jean Ragnar (Helge) gjorde då han var i tonåren, så här ser den ut:

002

Och kolla, då jag vände på den så sitter där en tipsrad, fastklistrad, törs jag visa den för dig, sa jag till Åke, jag vet nämligen att Nicke, svärfar, hade en rad han spelade varje vecka, stående, i flera flera år, och det är förmodligen den här raden:

003

Han sa dessutom att han inte kunde sluta spela heller, eftersom han nu kunde den utantill och det vore ju försmädligt om han struntade i att spela en vecka och raden skulle gå in.

Med detta avslutar jag dagens blogginlägg och önskar er alla en fin onsdag, för mig innebär den, den sista dagen på semestern, imorgon återupptas dom gamla rutinerna igen.

Tårta på Sveriges National Museum

Av , , 4 kommentarer 5

 

Jag såg två regnbågs pelare igår, försökte mig på att fota en av dom, inifrån lägenheten men färgerna gör sig inte någon rättvisa. Pelare skriver jag då dom stack iväg rakt upp i himlen utan någon böj på dom, såg lite konstigt ut. Sen skulle jag visa Kerstin vad jag pratade om men då sågs dom inte till förrän vi hade gjort vår runda, då dök dom plötsligt upp igen.
 
Ganska lugnt på jobbet igår och det kan behövas såna dagar också, min hjärna tycks inte fungera riktigt som den brukar och jag säger konstiga saker och jag kan till och med utläsa fel saker på texter, tyckte till exempel att det stod biltema på baksidan av Chefens elrullstol, vilket absolut inte stämde, sedan visade dom en bild på tv där det stod National Museum, och jag sa genast till Åke, aha, det är där Helge har sin tårta.
 
Jamen tjena, vadå för tårta. Helge är Åkes farbror, och han är konstnär. Egentligen heter han då Jean Ragnar och när han var tolv år, fick han en tavla utställd på Sveriges National Museum, vilket är en mindre bedrift.
 
I huset finns det nu hur många tavlor som helst, målade av honom. Och jag vet inte riktigt vart vi ska lägga allihop, eller hänga. Jag vill inte ha så många tavlor uppe på samma gång så jag tror att vi får byta ut dom vartefter man vill ha lite förändring. Vi har burit upp allihop på övervåningen i väntan på att allt ska bli klart.
 
Idag ska vi ut och kolla på toastolar, handfat och sånt där man har på toaletten, sen kanske vi åker en sväng på kupan, en av dom som kom och hämtade möblerna tipsade nämligen om att dom hade exakt likadana stolar som fanns i huset, och dom är jättesköna att sitta på, och vi har bara två stycken, så har vi tur så….
 
Ikväll är vi bortbjudna till Kerstin och Janne på middag, tillsammans med ett annat par grannar, ska bli mycket trevligt. Ja, egentligen så kanske man skulle skriva att det är till Kerstin vi ska, hon och Janne bor nämligen inte tillsammans men dom bor i samma uppgång och dom polar ihop…typ :-)
 
Och med dom orden och en bild på världens gulligaste barnbarn (ja jag vet, det är lite jäv) så önskar jag er en trivsam lördag.
 
 
Ps. tur att det finns rättstavning i word, ni skulle se hur det lyser rött hela tiden då jag skriver, jag byter ut bokstäver huller om buller och ingen ”normal” människa skulle kunna läsa vad jag skrivit, hehe, kanske kommit på ett nytt språk ds.
 
4 kommentarer
Etiketter: , , , , , , ,